Adolf Kjellström

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Adolf Kjellström
Nikolaiskolan Örebro. Visar tydligt Kjellströms förkärlek för gotik. Bildkälla: Örebro stadsarkiv / Okänd fotograf.
Adolf Kjellströms hus, Nygatan 51, Örebro år 1903. Bildkälla: Örebro stadsarkiv / Okänd fotograf.
Villan 2014. Staden Örebro har vuxit sig in på knutarna.

Adolf Vilhelm Kjellström, född den 3 oktober 1834 i Örebro, död den 13 april 1932, var en svensk arkitekt.[1] Han studerade vid Teknologiska institutet i Stockholm 1852–55, och blev senare lärare där. Under åren 1877–1901 var han lektor i byggnadskonst på Tekniska elementarskolan i Örebro. Han bedrev också egen arkitektverksamhet och egen stenhuggeriverkstad och -skola 1880–87 i Örebro. Detta utvecklingsarbete för användning av natursten i byggnader var av betydelse för svensk arkitektur.[1]

Han kom att påverka utseendet av flera offentliga byggnader i Örebro, bl.a. Örebro slott och Nikolaikyrkan. Genom flera studieresor till England påverkades han av den engelska nygotiken, och användandet av natursten, främst kalksten, som byggnadsmaterial. Ett av hans stora projekt var byggandet av en kyrka, senare benämnd Olaus Petrikyrkan, i den norra stadsdelen i Örebro 1864–99.[1] Långt innan ett formellt beslut hade fattats i frågan, hade Kjellström införskaffat mark, gjort ritningar, och börja hugga upp kalksten hemma på sin egen tomt.

Även om Kjellströms byggnadsstil med all säkerhet var omtyckt av samtiden, finns det även kritiker. En av hans största kritiker var länsantikvarien Bertil Waldén, som dock strax före sin död 1963 gav Kjellström ett erkännande. Fritz von Dardel, överintendent, ansåg att Kjellström lyckats med restaurering av både Floda kyrka (1885–88) och Nikolaikyrkan (1908–12) på "ett intelligent sätt", men samtidigt kallade han Kjellström för "amatörarkitekt".

Kjellström blev korresponderande ledamot av Vitterhetsakademin 1909 och RVO.

Hjalmar Bergman skrev på detta sätt om Kjellström:

Elgéri verkliga hobby – för att tala nutidssvenska om gamla ting – var kyrkan. Där hade han ett kelbarn gemensamt med sin vän den nu nittiofemårige lektorn och arkitekten Kjellström, den senare »andlig byggherre», om jag så må säga, till Nikolaikyrkans och slottets restaurering samt Olaus Petrikyrkans nybygge. Troligen har väl även den gamle »tekniske lektorn» haft del i sin skolas präktiga nya hus. De goda borgarna begrepo icke alltid Kjellströms arkitektur, men lektorn drev som oftast sin vilja igenom just som en upplyst despot.
— Ur Örebrobekanta och bekanta örebroare (publicerad i Svenska Turistföreningens årsskrift 1930)

Adolf Kjellström var far till Olof Kjellström (1863–1953).[2]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Byggnadsverk[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Engström Christer, Marklund Kari, red (1989-1996). Nationalencyklopedin: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd. Höganäs: Bra böcker. Libris 8211184. ISBN 91-7024-619-X , Band 11, s. 67.
  2. ^ Haak Anna, Edlund S. Gunnar, red (2007). Adolf och Ida Kjellströms ättlingar: släktförteckning ; redaktörer Anna Haak, S. Gunnar Edlund. En Aliberta-skrift. Mjölby: Atremi. Libris 10948451. ISBN 978-91-85487-57-8 , s. 5.
  3. ^ Pumphuset, Våghustorget i Örebro, Historik, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  4. ^ Adolf Kjellströms villa, Historik, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Från det gamla Örebro. En krönika i 200 bilder. Sällskapet Gamla Örebro 1975.
  • Haak Anna, Edlund S. Gunnar, red (2007). Adolf och Ida Kjellströms ättlingar: släktförteckning ; redaktörer Anna Haak, S. Gunnar Edlund. En Aliberta-skrift. Mjölby: Atremi. Libris 10948451. ISBN 978-91-85487-57-8 , s. 5.
  • Kilström, Bengt Ingmar: Olaus Petri kyrka. Örebro 1987.
  • Engström Christer, Marklund Kari, red (1989-1996). Nationalencyklopedin: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd. Höganäs: Bra böcker. Libris 8211184. ISBN 91-7024-619-X , Band 11, s. 67.
  • Waldén, Katja: Boken om Örebro. Natur och Kultur, Stockholm, 1977.

Läsa vidare[redigera | redigera wikitext]

  • Kjellström, Adolf; Haak Anna, Edlund S. Gunnar (2007). Levnadsbeskrivning och andra texter. En Aliberta-bok. Mjölby: Aliberta/Atremi. Libris 10920872. ISBN 978-91-85487-53-0 
  • Svenska släktkalendern. Årg. 21 (1978). Stockholm: Almqvist & Wiksell International. 1978. Libris 3684379. ISBN 91-0-042816-7 , artikel om släkten Kjellström från Närke.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]