Adolf Kjellström
| Adolf Kjellström | |
 Adolf Kjellström | |
| Personfakta | |
|---|---|
| Nationalitet | svensk  |
| Född | 3 oktober 1834 |
| Födelseplats | Örebro[1] |
| Död | 13 april 1932 (97 år) |
| Dödsplats | Örebro[1] |
| Arbeten | |
| Utmärkelser och priser | Litteris et Artibus, 1865 |
 Hitta fler artiklar iArkitekturportalen | |
| KulturNav | |
Adolf Vilhelm Kjellström, född den 3 oktober 1834 i Örebro, död den 13 april 1932, var en svensk arkitekt.[2]
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Han studerade vid Teknologiska institutet i Stockholm 1852–55, och blev senare lärare där. Under åren 1877–1901 var han lektor i byggnadskonst på Tekniska elementarskolan i Örebro. Han bedrev också egen arkitektverksamhet och egen stenhuggeriverkstad och -skola 1880–87 i Örebro. Detta utvecklingsarbete för användning av natursten i byggnader var av betydelse för svensk arkitektur.[2]
Han kom att påverka utseendet av flera offentliga byggnader i Örebro, bl.a. Örebro slott och Nikolaikyrkan. Genom flera studieresor till England påverkades han av den engelska nygotiken, och användandet av natursten, främst kalksten, som byggnadsmaterial. Ett av hans stora projekt var byggandet av en kyrka, senare benämnd Olaus Petrikyrkan, i den norra stadsdelen i Örebro 1864–99.[2] Långt innan ett formellt beslut hade fattats i frågan, hade Kjellström införskaffat mark, gjort ritningar, och börja hugga upp kalksten hemma på sin egen tomt.
Även om Kjellströms byggnadsstil med all säkerhet var omtyckt av samtiden, finns det även kritiker. En av hans största kritiker var länsantikvarien Bertil Waldén, som dock strax före sin död 1963 gav Kjellström ett erkännande. Fritz von Dardel, överintendent, ansåg att Kjellström lyckats med restaurering av både Floda kyrka (1885–88) och Nikolaikyrkan (1908–12) på "ett intelligent sätt", men samtidigt kallade han Kjellström för "amatörarkitekt".
Kjellström blev korresponderande ledamot av Vitterhetsakademin 1909 och RVO.
Hjalmar Bergman skrev på detta sätt om Kjellström:
| ” | Elgéri verkliga hobby – för att tala nutidssvenska om gamla ting – var kyrkan. Där hade han ett kelbarn gemensamt med sin vän den nu nittiofemårige lektorn och arkitekten Kjellström, den senare »andlig byggherre», om jag så må säga, till Nikolaikyrkans och slottets restaurering samt Olaus Petrikyrkans nybygge. Troligen har väl även den gamle »tekniske lektorn» haft del i sin skolas präktiga nya hus. De goda borgarna begrepo icke alltid Kjellströms arkitektur, men lektorn drev som oftast sin vilja igenom just som en upplyst despot. | „ |
| – Ur Örebrobekanta och bekanta örebroare (publicerad i Svenska Turistföreningens årsskrift 1930) | ||
Adolf Kjellström var far till Olof Kjellström (1863–1953).[3]
Han tilldelades Litteris et Artibus 1865.[4]
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Wilhelm Kjellström (1890–1970), äldre sonson.
- Nils Kjellström (1892–1979), yngre sonson.
- Nils Kjellström (1925–2012), yngre sonsons son.
Byggnadsverk[redigera | redigera wikitext]
- Nikolaikyrkan Örebro, restaurering inkl. nytt torn 1863–1900.
- Pumphuset på Våghustorget, Örebro, 1872. Byggnadsminne sedan 15 september 2000.[5]
- Örebro gamla skola, nuvarande Nikolai församlingshem, Örebro, ombyggnad 1875–76.
- Villa (Adolf Kjellströms egen bostad), Nygatan 51, Örebro, 1879. I privat ägo. Byggnadsminne sedan 14 oktober 2005.[6]
- Nikolaiskolan, Trädgårdsgatan 12, 1882 (nu riven).
- Floda kyrka i Södermanland, (tillsammans med Axel Herman Hägg), restaurering 1885–88.
- Vasatorget, Örebro, utformning av torget, 1888.
- Örebro slott, ombyggnad och ny fasad (tillsammans med Thor Thorén), 1897–1900.
- Tekniska skolan, Örebro, tillsammans med Ludvig Peterson 1898–1901.
- Olaus Petrikyrkan, Örebro (tillsammans med Axel Herman Hägg) 1908–12.
- Rudbecksgatan 5, Örebro. Flerfamiljshus. Revs i mitten av 1970-talet när Västra centrumleden drogs fram.
Bilder[redigera | redigera wikitext]
-
Nikolaiskolan i Örebro -
Adolf Kjellströms hus, Nygatan 51 -
Nikolai församlingshem -
Pumphuset, Örebro -
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Engström Christer, Marklund Kari, red (1989-1996). Nationalencyklopedin: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd. Höganäs: Bra böcker. Libris 8211184. ISBN 91-7024-619-X, Band 11, s. 67.
- ^ Haak Anna, Edlund S. Gunnar, red (2007). Adolf och Ida Kjellströms ättlingar: släktförteckning ; redaktörer Anna Haak, S. Gunnar Edlund. En Aliberta-skrift. Mjölby: Atremi. Libris 10948451. ISBN 978-91-85487-57-8, s. 5.
- ^ Löfström, Karl (1935). Kungl. medaljen Litteris et artibus. Stockholm: Svensk rotogravyr. sid. 45. Libris 1348596
- ^ Pumphuset, Våghustorget i Örebro, Historik, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
- ^ Adolf Kjellströms villa, Historik, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
Webbkällor[redigera | redigera wikitext]
- Pumphuset, Våghustorget i Örebro, Historik, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 19 maj 2016.
- Adolf Kjellströms villa, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 18 maj 2016.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Från det gamla Örebro. En krönika i 200 bilder. Sällskapet Gamla Örebro 1975.
- Haak Anna, Edlund S. Gunnar, red (2007). Adolf och Ida Kjellströms ättlingar: släktförteckning ; redaktörer Anna Haak, S. Gunnar Edlund. En Aliberta-skrift. Mjölby: Atremi. Libris 10948451. ISBN 978-91-85487-57-8, s. 5.
- Kilström, Bengt Ingmar: Olaus Petri kyrka. Örebro 1987.
- Engström Christer, Marklund Kari, red (1989-1996). Nationalencyklopedin: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd. Höganäs: Bra böcker. Libris 8211184. ISBN 91-7024-619-X, Band 11, s. 67.
- Waldén, Katja: Boken om Örebro. Natur och Kultur, Stockholm, 1977.
Läsa vidare[redigera | redigera wikitext]
- Kjellström, Adolf; Haak Anna, Edlund S. Gunnar (2007). Levnadsbeskrivning och andra texter. En Aliberta-bok. Mjölby: Aliberta/Atremi. Libris 10920872. ISBN 978-91-85487-53-0
- Svenska släktkalendern. Årg. 21 (1978). Stockholm: Almqvist & Wiksell International. 1978. Libris 3684379. ISBN 91-0-042816-7, artikel om släkten Kjellström från Närke.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Adolf Kjellström.- KulturNav: Kjellström, Adolf
- Kjellström, Adolf Vilhelm i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
- Adolf Kjellström i Georg Nordensvan, Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet (1928), II. Från Karl XV till sekelslutet
- Världen idag 16/10 2007
