Adolf Ludvig Hamilton (1820–1896)

Adolf Ludvig Hamilton
	Adolf Ludvig Hamilton
Född	Adolf Ludvig Hamilton; 13 januari 1820; Husaby församling, Sverige
Död	24 december 1896 (76 år); Uppsala, Sverige
Begravd	Uppsala gamla kyrkogård; kartor
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Uppsala universitet
Sysselsättning	Ämbetsman
Befattning
	Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1856–1866); Landshövding i Uppsala län (1862–1893)
Maka	Johanna Ulrika Agnes Geijer; (g. 1847–)
Barn	Anna Hamilton Geete (f. 1848); Hugo Hamilton (f. 1849); Knut Hamilton (f. 1855); Eva Sofia Hamilton (f. 1859)
Föräldrar	Hugo David Hamilton
Släktingar	Hugo Hamilton (syskon); Malcolm Hamilton (syskon); Gustaf Hamilton (syskon); Gilbert Hamilton (syskon)
Utmärkelser
	Riddare av Nordstjärneorden (1860); Kommendör av Nordstjärneorden (1866); Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden (1879); Hushållningssällskapets guldmedalj (1888)
	Redigera Wikidata

Adolf Ludvig Hamilton, född 13 januari 1820 i Husaby socken i Västergötland, död 24 december 1896 i Uppsala, var en svensk greve i ätten Hamilton och ämbetsman.

Biografi

Efter studentexamen i Uppsala 1837 och filosofie kandidatexamen 1843 tjänstgjorde han kortare perioder i Civildepartementet och på Riksarkivet, varefter han slog sig på praktiskt jordbruk och med framgång ägnade sig åt skötseln av släktgodset Blomberg. Dessförinnan hade Hamilton åren 1844–1845 genomgått lantbruksinstitutet i Hohenheim utanför Stuttgart. År 1845 promoverades han till filosofie magister. Hamilton var också ordförande i Skaraborgs läns hushållningssällskap 1856–1862 och blev 1859 ledamot av Lantbruksakademin. År 1860 blev han ordförande i statsrevisionen.

Den 19 september 1862 utnämndes Hamilton till landshövding i Uppsala län och ståthållare på Uppsala slott. Han intresse för lantbruket kom till uttryck även i Uppland och 1863 blev han ordförande i Kommittén för veterinärväsendets ordnande, 1862–1894 var han ordförande i Uppsala läns hushållningssällskap och åren 1864–1895 i direktionen för Ultuna lantbruksinstitut. Bland Hamiltons övriga många offentliga förtroendeuppdrag märks hans ordförandeskap i direktionen för Uppsala läns hospital 1862–1893. Då Upplands fornminnesförening stiftades 1869 var han en av initiativtagarna och var föreningens förste ordförande 1869–1893.

Hamilton tilldelades Skaraborgs och Uppsala läns hushållningssällskaps guldmedaljer. Han var hedersledamot av Skaraborgs hushållningssällskap. 1889 utsågs han till hedersledamot av Lantbruksakademin. 1895 blev han filosofie jubeldoktor. Han begärde 1893 avsked från landshövdingeämbetet och avled 1896.

Hamilton var son till häradshövdingen greve Hugo David Hamilton och Maria Charlotta von Hofsten. Han var bror till Hugo Hamilton, Malcolm Hamilton, Gustaf Hamilton och Gilbert Hamilton.

Agnes von Krusenstjerna var hans dotterdotter. Bland hans i dag levande ättlingar märks skådespelerskan Hedda Stiernstedt.

Familj

Hamilton gifte sig 13 januari 1847 i Stockholm med Agnes Geijer (1824–1885), dotter till professorn Erik Gustaf Geijer och Anna Elisabet Lilliebjörn. De fick tillsammans barnen Anna Hamilton (1848–1913) som var gift med provinsialläkaren Gustaf Vilhelm Geete, landshövdingen Hugo Hamilton (1849–1928) i Gävleborgs län, kaptenen Adolf Hamilton (1851–1889), Agnes Hamilton (1852–1857), landshövdingen Knut Hamilton (1855–1930), eleven Valter David Hamilton (1857–1873) vid Sjökrigsskolan, Eva Sofia Hamilton (född 1859) som var gift med översten Ernst von Krusenstjerna och Agnes Elisabet Hamilton (1862–1862).^[5]

Utmärkelser

Riddare av Nordstjärneorden, 5 maj 1860^[1]
Kommendör av Nordstjärneorden, 3 juli 1866^[1]
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 1 december 1879^[1]
Hushållningssällskapets guldmedalj, 26 januari 1888^[1]

[Redigera Wikidata]

Källor

Sundquist, Nils; Tjernberg Anna-Märta (1953). Ståthållare och landshövdingar i Uppsala län under 350 år: en krönika i bild och ord. Uppsala. Libris 3100572

Noter

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 3, 1927, s. 438-439, läs online.^{[källa från Wikidata]}
↑ Svenskagravar.se, läs online, läst: 26 juli 2020.^{[källa från Wikidata]}
1 2 Anders Norberg, Andreas Tjerneld & Björn Asker, Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, Almqvist & Wiksell, 1985, s. 322, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgdcA, läst: 19 januari 2022.^{[källa från Wikidata]}
1 2 3 4 Hamilton, Adolf Ludvig, f. 1820 i Husaby Skaraborgs län, Landshövding, Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, läs online läs online, läst: 27 juli 2020.^{[källa från Wikidata]}
↑ Elgenstierna Gustaf, red (1927). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 3 Gadde-Höökenberg. Stockholm: Norstedt. sid. 438-439. Libris 10076750. https://runeberg.org/elgenst/3/0454.html

Ämbetstitlar
Företräddes av Robert Fredrik von Kraemer	Landshövding i Uppsala 1862–1893	Efterträddes av Ludvig Douglas

[f8aeeaaea022d94453b3884a9d5d9d58fa65dc67-1] 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 3, 1927, s. 438-439, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[120ba1eeff3208d72a3a7c03c491ae49043390e0-2] Svenskagravar.se, läs online, läst: 26 juli 2020.^{[källa från Wikidata]}

[a41c3672cff9ff6528d16253a7bed4db2a38b39d-3] 1 2 Anders Norberg, Andreas Tjerneld & Björn Asker, Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, Almqvist & Wiksell, 1985, s. 322, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgdcA, läst: 19 januari 2022.^{[källa från Wikidata]}

[fb2dec468a4b2778a898e508634ef274b83a8d42-4] 1 2 3 4 Hamilton, Adolf Ludvig, f. 1820 i Husaby Skaraborgs län, Landshövding, Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, läs online läs online, läst: 27 juli 2020.^{[källa från Wikidata]}

[Elgenstierna_3-5] Elgenstierna Gustaf, red (1927). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 3 Gadde-Höökenberg. Stockholm: Norstedt. sid. 438-439. Libris 10076750. https://runeberg.org/elgenst/3/0454.html

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]