Adolf von Bonsdorff
| Adolf von Bonsdorff | |
| Född | 14 oktober 1862[1] Vanda, Finland |
|---|---|
| Död | 31 mars 1928[1] (65 år) Helsingfors |
| Medborgare i | Finland |
| Sysselsättning | Politiker |
| Släktingar | Hjalmar Gabriel von Bonsdorff (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Sankt Stanislausorden, tredje klass (1896)[2] Frihetskorsets 1. klass (1918)[2] Fjärde graden av Preussiska Kronorden (1918)[2] Järnkorset av 2:a klassen (1918)[2] Tyska Röda korsets medalj (1924)[2] Kommendörstecknet av I klass av Finlands Vita Ros’ orden (1925)[3] Kommendör av Dannebrogorden (1926)[2] | |
| Redigera Wikidata | |
Adolf von Bonsdorff, född 14 oktober 1862 i Helsinge, död 31 mars 1928 i Helsingfors, var en finländsk friherre, skolmedarbetare och politiker. Han var sonson till Johan Gabriel von Bonsdorff och halvbror till Hjalmar Gabriel von Bonsdorff.
von Bonsdorff bedrev naturvetenskapliga och pedagogiska studier i utlandet, tjänstgjorde som lärare och rektor i olika skolor i södra Finland 1886-1901, och var inspektor vid Helsingfors folkskolor 1901-08. Han var inspektör för Finlands uppfostringsanstalter 1909-14.
Under första världskriget vistades von Bonsdorff mestadels utomlands, bland annat besökte han Sverige, där han försökte skapa förståelse för Finlands självständighetssträvanden. 1918 var han legationsråd vid finländska beskickningen i Berlin, och fungerade 1918-24 som skolråd och chef för skolstyrelsernas barnskyddsavdelning.
von Bonsdorff tjänstgjorde även 1922-23 som tillförordnad landshövding i Nylands län 1922-23 och utnämndes 1924 till överinspektor och byråchef vid socialministeriet samt överinspektör vid det finländska barnskyddsväsendet.
von Bonsdorff har utgett talrika skrifter på såväl svenska som finska om barnavård och ungdomsskydd. I partipolitiken deltog von Bonsdorff inte direkt men framträdde under ryska tiden som en oböjlig motståndare till förryskningssträvandena.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Adolf von Bonsdorff, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet.[källa från Wikidata]
- ^ Korkeimpien suomalaisten kunniamerkkien haltijat 1918–1969, Tietosanakirja-osakeyhtiö, 1970, s. 31, läs online.[källa från Wikidata]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Svensk uppslagsbok, Malmö 1939.
|