Adolphe Billault
Adolphe Billault | |
Född | 12 november 1805[1][2][3] Vannes, Frankrike |
---|---|
Död | 13 oktober 1863[1][2][3] (57 år) Basse-Goulaine, Frankrike |
Medborgare i | Frankrike |
Utbildad vid | faculté de droit de Rennes |
Sysselsättning | Advokat, politiker |
Befattning | |
Député de la Loire-Atlantique (1837–1849) Bâtonnier, Ordre des avocats de Nantes (1838–) Député de l'Ariège (1852–1854) Président du Corps législatif (1852–1854) Frankrikes inrikesminister Napoleon III:s tredje regering (1854–1858) Senator i andra franska kejsardömet (1854–1863)[4] Frankrikes inrikesminister Napoleon III:s tredje regering (1859–1860) Ministre sans portefeuille Napoleon III:s tredje regering (1860–1863) Minister of State Napoleon III:s tredje regering (1863–1863) | |
Maka | Françoise Bourgault-Ducoudray |
Barn | Fanny Billault (f. 1832) Marie Billault (f. 1833) |
Föräldrar | Augustin Billault Marie-Rose Jamet du Kergoët |
Utmärkelser | |
Storkors av Hederslegionen[5] Storkorset av Karl III:s orden Kommendör av Nederländska Lejonorden Storkorsriddare av Sankt Mauritius och Sankt Lazarusorden Meschidie-orden | |
Redigera Wikidata |
Auguste Adolphe Marie Billault, född 12 november 1805, död 13 oktober 1863, var en fransk jurist och politiker.
Billault invaldes 1837 i deputeradekammaren, där han än röstade med oppositionen, än med regeringspartiet, och var 1840 understatssekreterare hos Adolphe Thiers, varefter han fram till februarirevolutionen 1848 i synnerhet bekämpade François Guizot. År 1848 hade han säte i den konstituerade nationalförsamlingen. Som förtrogen till prins Louis Napoléon insattes han efter statskuppen 2 december 1851 i den lagstiftande kåren och blev samma år dess president. 1854 utnämndes han av Napoleon till inrikesminister och ledamot av senaten. Som sådan kvarstod han med ett kort avbrott till slutet av 1860, då han blev minister utan portfölj med särskild uppgift att försvara kejsarens politik inför representationen. Billaults skrifter och tal tillsammans med ett biografiskt förord utgav efter hans död av A. Huet.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Svensk uppslagsbok. Malmö 1939
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] läs online, www.senat.fr .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Frankrikes nationalförsamling (red.), Sycomore, Adolphe, Augustin, Marie Billault, 9436, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ senat.fr, läst: 23 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, läs online.[källa från Wikidata]