Advokat

Från Wikipedia
Version från den 25 april 2017 kl. 09.23 av Lavazza (Diskussion | Bidrag) (Stycke utan relevans för uppslagsordet borttaget.)

Fransk advokat
Fransk advokat i ämbetsdräkt.

Advokat är en jurist, oftast medlem i ett nationellt advokatsamfund, som yrkesmässigt antingen tillhandahåller rådgivning och andra juridiska tjänster eller biträder en klient inför domstol och myndighet eller är engagerad i båda aktiviteter.

Den närmare definition av advokat skiljer sig mellan olika länder. I Norden liksom i kontinentaleuropa är en advokat vanligen en utbildad jurist med särskilda kvalifikationer som är upptagen i en särskild medlemsorganisation eller register.

I de så kallade "Common Law"-länderna, exempelvis i England, används inte begreppet advokat, så som det förstås i kontinentaleuropeiska rättssystem. En akademiskt utbildad jurist måste här oftast passera en yrkesexamen, (bar exam), för att få praktisera juridik utan att göra sig skyldig till ett brott. Här går det inte att tala om en särskild advokattitel då det främst handlar om en avlagd yrkesexamen i syfte att visa att den som med godkänt resultat avlagt examen har de nödvändiga färdigheter som krävs i yrkeslivet. Detta då det, till skillnad från i Sverige samt kontinentaleuropa, finns en mängd juristutbildningar, (Law Schools), med varierande kvalitet. Detta är till del en effekt av att det statliga inflytandet över vem som får erbjuda juridisk utbildningar och hur dessa ska bedrivas är lägre, vilket föranleder behovet av en avslutande fristående yrkesexamen. Även anpassningar till olika staters, och delstaters, specifika jurisdiktion är en anledning till behovet av en (bar exam).[1]

Illustrationerna till höger på denna sida visar att advokater i vissa länder har en särskild yrkesuniform. I Sverige är dock advokaten fri att klä sig enligt eget tycke.

Sverige

I Sverige skall en advokat vara ledamot av Sveriges advokatsamfund. Är man inte ledamot, äger man heller inte rätten att titulera sig advokat. Ett undantag är jurister anställda inom Stockholmsstads juridiska enhet, som av hävd har titeln Stadsadvokat, även utan att vara anslutna till advokatsamfundet. Advokater ska följa advokatsamfundets vägledande regler om god advokatsed . Advokatsamfundet kan välja att utesluta medlemmar, vilket innebär att yrket är självreglerat på ett sätt som saknar motsvarighet i landet. Uteslutning som beslutas av en särskild disciplinnämnd kan ske enligt 8 kap 7 § rättegångsbalken om advokaten uppsåtligen gör orätt eller annars förfar oredligt.[2]

  • En advokat, som låtit upprätta fakturor med felaktigt innehåll, har ansetts ha förfarit oredligt och har på grund därav uteslutits.[3]

Advokatsamfundet i Sverige beviljar inträde för en person som har svensk juridisk examen, den så kallade juristexamen, med en normalstudietid på fyra och ett halvt år, samt praktisk juridisk verksamhet i minst fem år. Från den 1 januari 2011 sänks kravet till tre års praktisk erfarenhet för att minska skillnaderna mot övriga europeiska länder. För inträde i advokatsamfundet krävs från och med år 2004 godkänd advokatexamen. Examen administreras av advokatsamfundet och avläggs muntligen inför examinatorer samt censorer. Kostnaden för examen inklusive obligatoriska kurser uppgår till omkring 50 000 kronor och skall enligt advokatsamfundets stadgar bekostas av den advokatbyrå vid vilken inträdessökanden är verksam. Advokaterna och advokatsamfundet är bundna av regler om advokater, vilka återfinns i 8 kap rättegångsbalken.

I Sverige råder inget advokattvång, vilket innebär att en person som ska uppträda inför domstol som kärande, svarande, målsägande eller tilltalad inte är tvingad att göra detta genom ombud. I Sverige råder heller inte advokatmonopol, vilket innebär att i Sverige får vem som helst uppträda inför domstol som ombud eller biträde för andra personer. Däremot måste en offentlig försvarare, som ersätts med skattemedel, vara advokat.

Historik

Avsaknaden av advokattvång gick under lång tid tillbaka på den gamla Rättegångsbalken i 1734 års lag, som gällde fram till 1947. I Nya lagberedningens betänkande från år 1884 föreslogs en ändring av hur sakförarverksamheten ordnades, men ledde aldrig till förändrad lagstiftning. Förslaget ledde dock till att ett antal sakförare 1885 samlade till ett möte i Stockholm, vilket i sin tur ledde till att Sveriges advokatsamfund bildades 31 oktober 1887.[4] Genom lagar av 19 november 1897, 24 mars 1916 och 11 juni 1920 likställdes kvinnor fullständigt med män i fråga om rätten att uppträda som rättegångsombud.[5]

EU-Advokat

I många av EU:s medlemsstater är advokatyrket, precis som i Sverige, reglerat. För att få praktisera som advokat krävs att juristen i fråga är upptagen i en yrkesorganisation motsvarande det svenska Advokatsamfundet alternativt advokat genom statligt utnämnande eller efter avläggande av examen. Samtidigt strävar Unionen för att upprätta en inre marknad där varor, kapital och arbetstagare kan röra sig fritt mellan medlemsstaterna. Den så kallade fria rörligheten, som innefattar etableringsfrihet, får inte inskränkas. För att även ge advokater rätt till etableringsfrihet inom unionen utfärdades direktiv 98/5/EG som ger advokater rätt att utöva sitt yrkes under samma regler som värdlandets advokater.[6]

Typer av advokater

Advokater avbildade av franske konstnären Honoré Daumier (1808-1879)

Advokater kan arbeta inom i princip alla områden av lagen och några större begränsningar finns inte. Advokatsamfundets regler ställer upp vissa begränsningar, men de gäller främst hur och var advokaten kan arbeta. Här gäller det att advokaten skall iaktta samfundets etiska regler för hur arbetet skall utföras samt att man skall vara fristående på så vis att arbetet skall bedrivas genom fristående verksamhet och inte som anställd hos den man rådger, en bolagsjurist kan alltså inte upptagas till advokat.

Några exempel på advokatroller:

Försvarsadvokat

En försvarsadvokat är en advokat som biträder den tilltalade i ett brottmål. I Sverige förordnas som regel en försvarsadvokat som offentlig försvarare. En advokat kan uppträda som försvarare även utan ett sådant förordnande. Han betecknas då privat försvarare.

Noter

  1. ^ American Bar Association -Bar Admissions Basic Overview
  2. ^ https://lagen.nu/1942:740#K8P7
  3. ^ https://lagen.nu/dom/nja/1994s688
  4. ^ Advokat i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
  5. ^ Advokat i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
  6. ^ Europaparlamentets och Rådets direktiv 98/5/EG av den 16 februari 1998 om underlättande av stadigvarande utövande av advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls

Externa länkar