Afrikansk ormhalsfågel

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Afrikansk ormhalsfågel
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
ET Bahir Dar asv2018-02 img08 Blue Nile at the bridge.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSulfåglar
Suliformes
FamiljOrmhalsfåglar
Anhingidae
SläkteAnhinga
ArtAfrikansk ormhalsfågel
A. rufa
Vetenskapligt namn
§ Anhinga rufa
Auktor(Daudin, 1802)
Utbredning
African Darter Range.png
Synonymer
Anhinga africana
Hitta fler artiklar om fåglar med

Afrikansk ormhalsfågel[2] (Anhinga rufa) är en fågel i familjen ormhalsfåglar inom ordningen sulfåglar.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Ormhalsfåglarna är skarvlika fåglar med mörk fjäderdräkt. De är fiskätare, har mycket lång hals och simmar ofta med bara halsen ovanför vattenytan. När de simmar på detta sätt kan de likna en orm vilket gett dem namnet ormhalsfåglar.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Afrikansk ormhalsfågel delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]

  • Anhinga rufa chantrei – förekommer i Iran och Irak i våtmarker i nedre delen av området kring floderna Tigris och Eufrat; tidigare även i Turkiet där den dog ut i början av 1960-talet
  • Anhinga rufa rufa – förekommer i Afrika söder om Sahara
  • Anhinga rufa vulsini – förekommer på Madagaskar

Traditionellt placerades ormhalsfåglarna i ordningen pelikanfåglar men molekylära och morfologiska studier har visat att denna ordning är parafyletisk.[4]. Förslagsvis har därför ormhalsfåglarna flyttats till den nya ordningen Suliformes tillsammans med sulor, skarvar och fregattfåglar.[3]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Ormhalsfåglarna saknar uropygialkörtel vilket är en oljeproducerande körtel, som exempelvis änder har, och vars olja används för att täta fjäderdräkten mot vatten. Detta gör att ormhalsfåglarnas fjäderdräkt drar åt sig vatten, vilket gör den tyngre i vatten och den kan därmed knappt flyta. Istället underlättar detta vid dyk efter fisk och ormhalsfågeln har en stor kapacitet att stanna länge under vatten.

Vid behov torkar ormhalsfågeln sina vingar genom att sittande sträcka ut vingarna en längre tid tills de är torra. Om vingarna fortfarande är våta kan den bara lyfta med stor ansträngning och den lyfter då genom att springa på vattenytan samtidigt som den flaxar kraftigt med vingarna. Ormhalsfåglarna jagar ofta i mindre grupper.

Afrikansk ormhalsfågel hittas i sjöar, dammar och långsamt rinnande floder, mer sällan i kustnära laguner och flodmynningar.[5]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Den är relativt fåtalig och världspopulationen uppskattas till endast mellan 25.500 och 127.000 individer.[1]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Anhinga rufa Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  4. ^ Mayr, Gerald (2003): The phylogenetic affinities of the Shoebill (Balaeniceps rex). Journal für Ornithologie 144(2): 157–175. HTML sammanfattning
  5. ^ Sinclair, Ian; Ryan, Peter (2010). Birds of Africa south of the Sahara (2nd). Cape Town: Struik Nature. ISBN 9781770076235 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]