Agneta Pleijel

	Agneta Pleijel
Född	26 februari 1940 (84 år); Stockholm
Yrke	Författare
Nationalitet	Sverige
Språk	Svenska
Genrer	roman och poesi
Make/maka	Maciej Zaremba
Barn	Lina Pleijel
Släktingar	Åke Pleijel (far); Sonja Berg Pleijel (mor)
Webbplats	http://www.agnetapleijel.com/

Agneta Christina Pleijel Bielawska, född 26 februari 1940 i Stockholm, är en svensk författare, professor, kulturskribent, och fil.lic. i litteraturhistoria. Agneta Pleijel har till flera av sina skönlitterära verk hämtat impulser från sitt eget liv, sin släkt och historiska personer som konstnären Albert Berg och operasångaren Isak Berg.

Biografi

Agneta Pleijel är dotter till matematikern Åke Pleijel och författaren och musikern Sonja Berg Pleijel, som var född på Java, samt syster till TV-producenten Sonja Pleijel. Faderns karriär förde familjen till Lund och USA. Efter studier i etnografi, filosofi och litteraturhistoria vid Göteborgs universitet, som resulterade i en fil.lic. 1973, började Pleijel sin karriär som litteraturkritiker. 1968–1972 ingick hon i Aftonbladets kulturredaktion och blev därefter redaktör för Ord & Bild 1972-1975, men återkom till Aftonbladet 1975 som kulturchef under fyra år.

Pleijel var ordförande i Svenska PEN-klubben 1988–1990, stilist i Bibelkommissionen 1991-1999, och medlem av Moderna tiders redaktionsråd 1992–1999. Åren 1992–96 var hon professor i dramatik vid Dramatiska Institutet.

Hon debuterade tillsammans med Ronny Ambjörnsson som dramatiker med Ordning härskar i Berlin 1970. År 1977 skrev hon dramat Kollontaj om den sovjetiska ambassadören Aleksandra Kollontaj. Dramat trycktes 1979 och uppfördes på Dramaten i regi av Alf Sjöberg och med Margareta Krook i titelrollen. Hon har skrivit flera dramer samt manus för film, bland annat Berget på månens baksida, om den ryska kvinnliga matematikern Sofia Kovalevskaja. Änglar, dvärgar (1981) var hennes första diktsamling. Sex år senare utkom hon med sin debutroman Vindspejare, som innehåller självbiografiskt stoff och är en berättelse om människor i fem generationer med rötter i Sverige och i Nederländska Ostindien. Andra romaner är Hundstjärnan (1989), Fungi (1993), En vinter i Stockholm (1997). Därefter har följt, Lord Nevermore (2000), Släkttrilogin, Drottningens chirurg (2006), Kungens komediant (2007) och Syster och bror (2009). Hon är en av de nu levande svenska författare som översatts till flest språk.

Utöver sin skönlitterära verksamhet har Pleijel återkommande engagerat sig i olika kulturdebatter. År 2005 ingick hon med bland andra Charles Westin i juryn vid den av PEN-klubben anordnade "Asyltribunalen". Juryn riktade skarp kritik mot den svenska invandringspolitiken och ansåg att Sverige borde ta emot fler invandrare.^[1]

År 1988 invaldes hon i Samfundet de Nio på stol nr 6. Av de många andra utmärkelser Pleijel erhållit, kan nämnas Litteris et Artibus, Övralidspriset, Stora romanpriset och Sveriges Radios Romanpris.

Pleijel är sedan 1982 gift med kulturjournalisten Maciej Zaremba. Hennes dotter Lina Pleijel är skådespelerska och psykoterapeut.

Bibliografi

1970 – Ordning härskar i Berlin, pjäs
1970 – Fredag
1973 – Å Göteborg
1979 – Kollontaj, pjäs
1981 – Änglar, Dvärgar, diktsamling
1981 – Berget på månens baksida, filmmanus 1981, film 1983
1983 – Sommarkvällar på jorden, pjäs 1983, manus 1984, film 1986
1984 – Ögon ur en dröm, diktsamling
1987 – Undanflykten, TV-pjäs
1987 – Vindspejare, roman
1989 – Hundstjärnan, roman
1991 – Guldburen, TV-pjäs
1993 – Fungi, roman, nominerad till Augustpriset 1993
1997 – En vinter i Stockholm, roman
2000 – Standard Selection, pjäs
2000 – Lord Nevermore, roman
2003 – Vid floden, pjäs
2004 – Mostrarna och andra dikter, diktsamling, nominerad till Augustpriset 2004
2006 – Drottningens chirurg, roman
2007 – Kungens komediant, roman
2009 – Syster och bror, roman
2012 – Litteratur för amatörer
2015 – Spådomen : En flickas memoarer
2017 – Doften av en man

Filmografi roller

1983 – Profitörerna (TV-serie)
2006 – Revolutionens kvinnor

Priser och utmärkelser

1985 – TCO:s kulturpris
1987 – BMF-plaketten för Vindspejare
1987 – Esselte-priset för Vindspejare
1988 – Litteraturfrämjandets stora romanpris för Vindspejare
1991 – Doblougska priset
1993 – Svenska Dagbladets litteraturpris
1997 – Årets författare (Tidningen Boken)
1997 – Gleerups litterära pris
1999 – Övralidspriset
1999 – Litteris et Artibus
2000 – Siripriset för Lord Nevermore
2000 – Gerard Bonniers pris
2001 – Svensk Biblioteksförenings Aniarapriset
2001 – Sveriges Radios Romanpris för Lord Nevermore
2001 – Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris
2002 – Frödingstipendiet
2005 – Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris
2006 – Signe Ekblad-Eldhs pris
2012 – Kellgrenpriset
2015 – Moa-priset
2017 – De Nios Stora Pris^[2]

Referenser

Noter

^ ”Pohanka var med på asyltribunalen”. Dala-Demokraten. Arkiverad från originalet den 27 maj 2007. https://web.archive.org/web/20070527103655/http://www.dalademokraten.se/ArticlePages/200511/16/20051116163014_DD639/20051116163014_DD639.dbp.asp.
^ ”Författaren Agneta Pleijel får De Nios Stora pris”. svt.se. https://www.svt.se/kultur/bok/forfattaren-agneta-pleijel-far-de-nios-stora-pris. Läst 23 maj 2017.

Källor

Agneta Pleijels webbplats, läst 3 september 2008
Författarpresentation vid Norstedts förlag, sidan läst 2013-12-29

Externa länkar

Wikiquote har citat av eller om Agneta Pleijel.
Citat

[1] ”Pohanka var med på asyltribunalen”. Dala-Demokraten. Arkiverad från originalet den 27 maj 2007. https://web.archive.org/web/20070527103655/http://www.dalademokraten.se/ArticlePages/200511/16/20051116163014_DD639/20051116163014_DD639.dbp.asp.

[2] ”Författaren Agneta Pleijel får De Nios Stora pris”. svt.se. https://www.svt.se/kultur/bok/forfattaren-agneta-pleijel-far-de-nios-stora-pris. Läst 23 maj 2017.

[1]

[2]