Akkajaure (vattenmagasin)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Akkajaure
(Áhkájávrre)
Insjö
Akkamassivet sett från Akkajaure
Akkamassivet sett från Akkajaure
Geografiskt läge
LandSverige Sverige
LänNorrbottens län
KommunGällivare kommun
Jokkmokks kommun
LandskapLappland
SockenJokkmokks socken
Koordinater 
  WGS 8467°39′51″N 17°34′48″E / 67.66410°N 17.58000°Ö / 67.66410; 17.58000 (Akkajaure (vattenmagasin))
  SWEREF 99 TM7507694, 609392
Sweden Norrbotten relief location map.jpg
Red pog.svg
Akkajaure
Mått
Areal260 km² [1]
Höjd438,9 m ö.h. [2]
Strandlinje240 km [2]
Maxdjup67 m [1]
Flöden
Huvudavrinnings­områdeLuleälvens huvudavrinningsområde (9000)
UtflödeLuleälven
Utflöde (lokalt namn)Stora Luleälven
VattendragsID­ (VDRID)729080-178893
GeoNames2727195
Status[1]
Ekologisk potentialYellow (FFF685) - Gray (BCBEB0) square.svg Måttlig
Kemisk status (exkl. kvicksilver)Solid blue (52B4D0).svg God
   Miljöproblem[2]
FörsurningSolid green (80B682).svg Nej
ÖvergödningSolid green (80B682).svg Nej
Miljögifter (exkl. kvicksilver)Solid green (80B682).svg Nej
Främmande arterSolid green (80B682).svg Nej
FlödesförändringarSolid red (F2716D).svg Ja
Kontinuitets­förändringarSolid red (F2716D).svg Ja
Morfologiska förändringarSolid green (80B682).svg Nej
KällaVISS (SE749330-160119)
Övrigt
SjöID749330-160119
ID vattenförekomstSE749330-160119
Vattenytans ID (VYID)750887-157531
VattendistriktVattenmyndigheten Bottenviken (SE1)
Limnisk ekoregionNorrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen
Delavrinningsområde
Delavrinning ID (AROID)750815-157670
NamnUtloppet av Akkajaure
Areal560,03 km²
Vattenytor260,2 km²
Sjöprocent46,46 %
Ackumulerad areal uppströms4 663,2 km²
Biflödesordning1
UtflödeLuleälven (Stora Luleälven)
VattendragsID (VDRID)729080-178893
Avstånd till havet313 km
Medelhöjd604 m ö.h.
Område nedströms749319-160133
Källor[3][4][5]

Akkajaure (aktuell stavning Áhkájávrre) är ett vattenmagasin i Lappland i Stora Lule älv nordväst om Stora Lulevatten. Magasinet däms av Suorvadammen. Akkajaures yta varierar mellan 94 och 242 km² och vattennivån mellan 423 och 453 meter över havet.

Området före dämningen[redigera | redigera wikitext]

Suorvadammen placerades vid Lilla Sjöfallet. Där ovanför fanns en geologiskt och botaniskt märklig älvdal med en labyrint av land och vatten och ett rikt samiskt kulturlandskap. Genom uppdämningen lades sjöarna Suorvajaure, Vuoksajaure, Alemusjaure, Luoktanjarkajaure, Vaisaluokte, Sjvaltjajaure, Kaskejaure och Ruotjajaure, ett antal mindre sjöar, mellanliggande landtungor och näs, öar och holmar samt vidsträckta strandområden under vatten. Före uppdämningen gjordes 1922 en kulturhistorisk inventering, där Gustaf Hallström svarade för de arkeologiska undersökningarna, nomadskoleinspektören Axel Calleberg dokumenterade det samiska ortnamnsbeståndet och kyrkoherden Otto Lindgren upptecknade sagor och traditioner om platser som skulle komma att dämmas över. Under 1939–1940, när uppdämningen redan påbörjats, genomförde sedan Ernst Manker en grundlig dokumentation av kåtaplatser och andra fyndplatser inom området.[6]

Samebyar[redigera | redigera wikitext]

Området kring Akkajaure är Sirges samebys västligaste kärnområde under sommarhalvåret. Det används som sommar-, höst- och vårbete för ren. Området är ett intensivt kalvnings- och brunstområde samt kalvmärkningsland under sommaren. Ett stort antal fasta renskötselanläggningar finns inom området som arbetshagar för kalvmärkning och slakt, renvaktarstugor samt samevisten.

Norr om Akkajaure finns samebyn Unna tjerusj, som förlorade viktiga kalvningsland vid uppdämningen.[7]

Omgivningar[redigera | redigera wikitext]

Söder om Akkajaure ligger fjället Akka.

Delavrinningsområde[redigera | redigera wikitext]

Akkajaure ingår i delavrinningsområde (750815-157670) som SMHI kallar för Utloppet av Akkajaure. Medelhöjden är 604 meter över havet och ytan är 560,03 kvadratkilometer. Räknas de 216 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 4 663,2 kvadratkilometer. Avrinningsområdets utflöde Luleälven (Stora Luleälven) mynnar i havet.[5] Avrinningsområdet består mestadels av skog (26 %) och kalfjäll (27 %). Avrinningsområdet har 260,2 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 46,4 %. Delavrinningsområdet täcks till 0,61 procent av glaciärer, med en yta av 3,4075 kvadratkilometer.[4]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012. 
  2. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  3. ^ ”Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  4. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  5. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  6. ^ Manker, Ernst (1944). Lapsk kultur vid Stora Lule älvs källsjöar: en etnografisk inventering inom uppdämningsområdet vid Suorva. Acta Lapponica, 0348-8993 ; 4. Stockholm: Geber. Libris 859800 
  7. ^ * Hultblad, Filip (1936). Flyttlapparna i Gällivare socken. Geographica, 0373-4358 ; 1. Uppsala. sid. 33. Libris 1158900 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]