Aktie
En aktie är en andel i ett aktiebolag, som motsvarar en kapitalinsats från ägaren, och som bildar bolagets aktiekapital. En aktie är i grunden en rätt till bolagets tillgångar och resultat sedan bolagets fordringsägare fått sitt.[1]
Allmänt
Värdet på en aktie är beroende av bolagets lönsamhet och aktiekapital är därför att betrakta som riskkapital. Aktieägarna har dock begränsat ansvar för bolagets verksamhet i den meningen att de inte kan förlora mer än vad de satsat i bolaget. Aktieinnehavaren kan genom sitt delägarskap i bolaget få en rätt att delta och rösta på bolagsstämmor och ta del av bolagets vinst i form av löpande aktieutdelning. Antalet aktier och aktiekapitalet i bolaget kan förändras vid nyemission, emission och split.
I vissa länder, som Sverige, kan aktier utges i olika serier – A, B, C, D – med varierande villkor för respektive serie i såväl rösträtt som rätt till andel av aktieutdelning, ibland rätt att tillsätta ledamöter i bolagsstyrelsen eller andra särbestämmelser.[2] Dessa förmåner/villkor kan variera från bolag till bolag (och beroende på gällande lagstiftning vid olika utgivningstillfällen) och behöver inte nödvändigtvis innebära att A-aktien äger högre värde eller förmåner än övriga.[3] Det kan ibland vara tvärtom, varför man måste studera villkoren för varje bolag separat.[4] Villkoren för olika serier beror inte sällan på utgivarens ekonomiska situation vid nyemissioner, till exempel huruvida man har solid ekonomi och gott anseende eller befinner sig i trängande behov av nytt kapitalinflöde.
Rösträtt
Man skiljer i Sverige mellan olika serier av aktier (A, B, C, D), där A-aktierna ofta berättigar innehavaren till fler röster under omröstningar på bolagsstämman. Ofta motsvarar B- eller C-aktien 1/10 (en tiondels så många röster) A-aktie, men även äldre 1/1000 (en tusendels antal röster) inflytandegrader förekommer. Detta tillämpas när de ursprungliga aktieägarna vill behålla makten i företaget, men ändå ta in mera riskkapital. Idag får inga aktier med mindre än en tiondels antal röster utges i Sverige.
Aktieutdelning
Bolagsstyrelsen framför en rekommendation till bolagsstämman om aktieutdelningens storlek, men det slutliga beslutet fattas av aktieägarna med enkel majoritet.
Euroclear Sweden (fd. VPC)
Tidigare representerades alla aktier i börsnoterade företag av fysiska papper. I Sverige är sedan 1990 de flesta aktier digitaliserade och omvandlade till registreringsposter hos Euroclear Sweden (tidigare Värdepapperscentralen, VPC). Euroclear har Finansinspektionens uppdrag att föra register över vilka personer som äger aktier i vilka företag. Den som vill äga aktier skaffar sig antingen ett värdepapperskonto (VP-konto) eller en aktiedepå i en bank, då banken i sin tur registrerar innehavet hos Euroclear. Euroclear ser sedan till att ägaren får kallelse till bolagsstämma, utdelning på sina aktier, nya aktier vid split, samt överlämnar innehavarens aktier vid tvångsinlösen, till exempel då ett bolag helt köps upp av ett annat.[5] Mindre, icke börsnoterade aktiebolag är dock ej skyldiga att anlita Euroclear utan kan välja att uppfylla aktiebolagslagens regler genom att notera sina ägares innehav i en aktiebok.[6]
Aktiemarknaden
För att förmedlingen av riskkapital mellan företag och en bredare skara investerare ska ske så effektivt som möjligt är det ofta fördelaktigt att vända sig till en organiserad marknadsplats för aktier. Om aktiebolaget är noterat på en aktiebörs kan köpare och säljare enkelt handla med varandra. Den övervägande delen av handeln i svenska aktier sker fortfarande över Stockholmsbörsen. Vid sidan av handeln på Stockholmsbörsen organiseras aktiehandel även lokalt hos värdepappersinstitut och på några mindre marknadsplatser.[7]
När man köper eller säljer aktier kan man i princip handla med enskilda aktier, men det vanligaste är att köpa eller sälja i form av börsposter, dessa är till exempel 100 eller 200 aktier. 2,2 miljoner svenskar var aktieägare sista december år 2007[8] om man inte räknar in dem som är ägare indirekt genom pensionssystemet eller genom att spara pengar i aktiefonder.
Numer är dock handeln med börsposter avskaffat på börsen vilket innebär att man kan handla precis så många aktier som man själv vill. Det är en stor fördel att inte behöva rikta in sig på hela börsposter men det kan samtidigt vara en nackdel att handeln i vissa aktier kan bli mycket begränsad till just antalet aktier. Handlar man få aktier via en bank eller annan kommissionär blir avgiften för köpet (Courtaget) ofta väldigt högt i relation till den totala köpesumman.
Se även
- Aktiebolag
- Investeringsfond
- Hybridkapital
- Option
- Terminskontrakt
- Preferensaktie
- Teckningsrätt
- Aktiehandel
Referenser
- ^ ”, kap 4:Den finansiella handeln i Sverige”. SOU 2006:50 En ny lag om värdepappersmarknaden. Statens offentliga utredningar. 2006. sid. 93. http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/29/08/34e6f069.pdf. Läst 17 januari 2013.
- ^ Bolagsverket, "Olika aktieslag"
- ^ SEB, "SEB:s C-aktier" (exempel)
- ^ Hufvudstaden, "Hufvudstaden-aktien – Två aktieslag" (exempel) Arkiverad 19 december 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Frågor och svar”. Värdepapperscentralen. http://www.ncsd.eu/538_SVE_ST.htm. Läst 17 januari 2008.
- ^ Aktiebolagslagen (2005:551) 5 kap. aktiebok
- ^ ”, kap 4:Den finansiella handeln i Sverige”. SOU 2006:50 En ny lag om värdepappersmarknaden. Statens offentliga utredningar. 2006. sid. 94. http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/29/08/34e6f069.pdf. Läst 17 januari 2013.
- ^ ”Svenskarna flyr den skakiga börsen”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&a=733671. Läst 17 januari 2008.