| Aktinium |
|
|
|---|
 Emissionsspektrum |
| Generella egenskaper |
|---|
| Relativ atommassa | 227,0278 u |
|---|
| Utseende | Silvervit, glödande med en blåaktig färg[1] |
|---|
| Fysikaliska egenskaper |
|---|
| Densitet | 10 070 kg/m³ (273 K) |
|---|
| Aggregationstillstånd | Fast |
|---|
| Smältpunkt | 1 323 K (1 050 °C) |
|---|
| Kokpunkt | 3 473 K (3 200 °C) |
|---|
| Molvolym | 22,55 × 10-6 m³/mol |
|---|
| Smältvärme | 62 kJ/mol |
|---|
|
| Atomära egenskaper |
|---|
| Atomradie | 195 pm |
|---|
| Jonisationspotential | Första: 499 kJ/mol Andra: 1 170 kJ/mol (Lista) |
|---|
| Elektronkonfiguration |
|---|
| Elektronkonfiguration | [Rn] 6d1 7s2 |
|---|
| e− per skal | 2, 8, 18, 32, 18, 9, 2 |
|---|
 |
| Kemiska egenskaper |
|---|
| Oxidationstillstånd | 3 (neutral) |
|---|
| Elektronegativitet | 1,1 (Paulingskalan) |
|---|
| Diverse |
|---|
| Identifikation |
|---|
| Historia |
|---|
| Stabilaste isotoper |
|---|
|
|
| Säkerhetsinformation |
|---|
|
|
| SI-enheter och STP används om inget annat anges. |
Aktinium är ett grundämne med kemiskt tecken[2] Ac. Aktinium är radioaktivt[3] och tillhör aktiniderna, som det även gett namn till.[4] Det bildas vid sönderfall av uran eller torium.[3]
Aktinium upptäcktes av André-Louis Debierne 1899 och Friedrich Oskar Giesel 1902, oberoende av varandra.[3][5]