Akut lymfatisk leukemi
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Akut lymfatisk leukemi | |
| latin: leuchaemia lymphatica acuta | |
 | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | C91.0 |
| ICD-9 | 204.0 |
| DiseasesDB | 195 |
| eMedicine | med/3146 ped/2587 |
| MeSH | svensk engelsk |
Akut lymfatisk leukemi (ALL) är en akut cancersjukdom hos framförallt barn som står för 85–90 % av alla leukemier hos barn och cirka 30 % av all barncancer. Runt 70 nya fall diagnostiseras varje år i Sverige. Symptom på sjukdomen är blekhet, trötthet, bensmärtor, blåmärken som inte försvinner, svårläkta sår samt infektionskänslighet. I många fall är det vanligt med förstorade lymfknutor, lever och mjälte. I mer ovanliga fall kan hjärnan bli inblandad vilket ger neurologiska symptom som huvudvärk.
Diagnos ställs genom cytologiskt prov av benmärg som används för underlag för genetisk och cytologisk analys. Tumörcellerna indelas efter utseende, antikroppsförekomst och kromosomavvikelser. Behandlingen baseras på typen av tumörceller, vanligtvis består behandlingen av cytostatika (cellgifter), benmärgstransplantation och nya specialiserade läkemedel som tyrosinkinashämmaren Glivec. Strålbehandling används inte som rutinbehandling av barnleukemier eftersom tillväxthämning och skador på nervsystemet kan uppstå på längre sikt.
ALL orsakas av att omogna lymfocyter av B-cellstyp eller T-cellstyp delar sig ohämmat i benmärgen, ofta på grund av olika kromosomala och genetiska förändringar, till exempel Philadelphiakromosom. Av ALL utgörs ca 85 % av B-cellstyp, vilken har bättre prognos än T-cellstyp.
Prognos vid ALL beror på ålder, kön, immunofenotyp (B- eller T-cellstyp), förekomst av genetiska avvikelser, svar vid behandling samt flera andra faktorer.
| |||||||||||
