Alan Turing

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Staty av Alan Turing.

Alan Mathison Turing (IPA: [ˈælən ˈmæθɪsən ˈtjʊəɹɪŋ]), född 23 juni 1912 i Maida Vale, London, död 7 juni 1954 i Wilmslow, Cheshire, var en brittisk matematiker, logiker och kryptoanalytiker. Han studerade vid King's College[1], Cambridge och sedan vid Princeton 1936–1938[2].

Alan Turing lade en stor del av grunderna för dagens informations- och datorteknologi, och är idag mest känd för turingtestet, turingmaskinen och sina insatser i andra världskriget med att knäcka tyskarnas Enigmachiffer.

År 1952 åtalades Turing för homosexualitet, vilket då fortfararande var kriminaliserat i Storbritannien. Han accepterade att genomgå behandling med kvinnligt könshormon (kemisk kastrering) som ett alternativ till fängelsevistelse. Den 7 juni 1954 dog han av cyanidförgiftning. Troligen begick han självmord genom att ta en tugga av ett äpple som han injicerat med cyanid.[3] Den brittiska regeringen beslöt i december 2013 att ta initiativ till en postum officiell ursäkt till Turing med användning av det kungliga benådningsinstitutet. En sådan nådehandling undertecknades i drottning Elizabeth IIs namn den 24 december 2013.[4]

Uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Turing föddes i Maida Vale i London den 23 juni 1912 i ett hus som vid denna tid var ett hospital och numera är hotell.[5][6] Hans far, Julius Mathison Turing, tjänstgjorde i Indien och reste tillsammans med Alans mor fram och tillbaka mellan Guildford i England och Indien. När de var borta bodde deras två söner hos vänner[7], istället för att riskera att dra på sig några sjukdomar i den brittiska kolonin. Tidigt i livet visade Turing tecken på den genialitet han visade senare i livet. Han sägs ha lärt sig själv att läsa på tre veckor och han hade en naturlig fallenhet för siffror och problemlösning.

Turings föräldrar skrev in honom på St. Michael's vid sex års ålder. Föreståndarinnan såg tidigt hans begåvning precis som många av hans senare lärare. 1926, vid 14 års ålder började han på Sherborne School i Dorset. Hans första dag där sammanföll med en generalstrejk i England. Alan var dock fast besluten att gå sin första dag där att han ensam cyklade 95 km från Southampton till skolan och övernattade på ett värdshus på vägen.[8] Insatsen blev omnämnd i den lokala pressen.

Turings naturliga fallenhet för matematik och naturvetenskap gav honom ingen respekt hos lärarna på Sherbourne, vars definition på utbildning var mer betonad på den klassiska litteraturen. Trots detta fortsatte Turing att visa stor förmåga i ämnen han tyckte om bäst. Han kunde lösa avancerade matematiska problem utan att ens ha studerat grundläggande differentialkalkyl.

Turings ambitioner i skolan höjdes av hans starka känslor för sin vän Christopher Morcom, som han blev kär i. Känslorna var dock inte besvarade. Morcom dog hastigt under deras sista termin på Sherbourne av tuberkulos, som han fått av att dricka smittad komjölk som liten.[9] Turing var förkrossad.

Universitetsstudier och hans arbete med beräkningsbarhet[redigera | redigera wikitext]

Datorrummet på King's College är numera namngivet efter Turing.

Eftersom Turing inte arbetade så hårt med de klassiska studierna fick han inget stipendium till Trinity College, Cambridge, utan gick istället till sitt andraval som var King's College, Cambridge. Han var student där mellan 1931 och 1934, tog examen med ett utmärkt betyg och valdes 1935 in som fellow på King's tack vare sitt examensarbete om Gauss felfunktion.

Med sin monumentala "On Computable Numbers, with an Application to the Entscheidungsproblem"[10] (den 28 maj 1936), reformerade Turing Kurt Gödels resultat från 1931 om begränsningarna hos bevis och beräkningar. Han bytte ut Gödels aritmetikbaserade formella språk mot det som idag kallas turingmaskiner. Han visade att en sådan maskin skulle kunna utföra vilka matematiska beräkningar som helst om det kunde ges som en algoritm.

Turingmaskiner är idag centrala inom studiet av beräkningsbarhetsteorin. Han fortsatte med att visa att det inte fanns någon lösning till Entscheidungsproblemet genom att först visa att stopproblemet för turingmaskiner är obestämbart: det är inte möjligt att algoritmiskt bestämma huruvida en turingmaskin någonsin kommer att stanna.

Det mesta av 1937 och 1938 tillbringade han på Princeton University där han studerade under Alonzo Church. 1938 tog han sin doktorsexamen i Princeton; hans disputation introducerade begreppet relativ beräkning där turingmaskiner utökas med så kallade orakel som ger möjlighet att studera problem som inte kan lösas med turingmaskiner.

Tillbaka i Cambridge 1939, besökte han föreläsningar av Ludwig Wittgenstein om grunderna av matematik.[11] De två hade olika åsikter; Turing försvarade formalismen och Wittgenstein tyckte att matematiken var övervärderad och inte gav några absoluta sanningar.[12]

Kryptoanalys[redigera | redigera wikitext]

Kopia av en bombe-maskin

Under andra världskriget arbetade Turing på Bletchley Park med att knäcka tyska koder. Genom att fortsätta arbetet som gjorts i Polen före kriget bidrog han med flera insikter i tydandet av meddelande från både Enigmamaskinen och Lorenzmaskinen och han var chef för "Hut 8" som var ansvariga för att försöka tyda tysk marin kommunikation.

Några veckor efter att ha anlänt till Bletchley Park hade Turing konstruerat en elektromekanisk maskin som kunde hjälpa till att knäcka Enigmakryptot. Maskinen kallades bombe efter den polska bomba. Bombe blev efter en förbättring föreslagen av matematikern Gordon Welchman det främsta verktyget för kodknäckarna för att läsa Enigmameddelanden.

Bombe letade efter Enigmas rotorers inställning och krävde en "crib" (känd klartext eller misstänkt klartext). För varje möjlig inställning hos rotorerna provade bombe en kedja av logiska slutledningar, baserade på cribben, på elektrisk väg. Bombe upptäckte när en motsägelse uppstått och förkastade den inställningen och fortsatte till nästa. De flesta möjliga inställningarna ledde till motsägelser och förkastades så att bara ett fåtal lämnades kvar och kunde undersökas i detalj. Turings första bombe installerades den 18 mars 1940.[13]

Efter kriget belönades Turing med en OBE, men verksamheten vid Bletchley Park var fortfarande hemlig så officiellt fick han utmärkelsen för sina artiklar från före kriget.

Turings död[redigera | redigera wikitext]

Turing var homosexuell under en tid då homosexuella handlingar var olagliga[5] och homosexualitet betraktades som en psykisk sjukdom. 1952 hjälpte Arnold Murray en medbrottsling att bryta sig in i Turings hus. Turing rapporterade inbrottet till polisen och under utredningen kom det fram att Turing och Murray hade ett sexuellt förhållande. Detta var olagligt vid den här tiden och Turing dömdes och fick välja mellan fängelse eller bli villkorligt frigiven under förutsättning att han genomgick en hormonbehandling. För att undvika att hamna i fängelse accepterade han östrogeninjektioner.

8 juni 1954 hittades Turing död, förmodligen förgiftad av ett cyanidpreparerat äpple som han lämnat halvätet. Äpplet testades aldrig men att dödsorsaken var cyanidförgiftning konstaterades vid obduktionen. De flesta tror att hans död var avsiktlig men hans mor argumenterade bestämt för att hans död var en olyckshändelse och orsakades av hans oförsiktiga förvaring av kemikalier. Mord har också framförts som en möjlighet. Turings homosexualitet ska då ha setts som en säkerhetsrisk.

Erkännande[redigera | redigera wikitext]

Turingpriset har sedan 1966 delats ut årligen av Association for Computing Machinery till en forskare för insatser inom datavetenskapen. Det räknas som datavetenskapens motsvarighet till Nobelpriset.[14]

Manchester, staden där Turing arbetade mot slutet av sitt liv, har gjort flera hyllningar till honom. 1994 namngavs en sträcka av vägen A6010 (Manchesters ringväg) "Alan Turing Way". En bro längs denna väg bär namnet "Alan Turing Bridge".

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åsa Sproge (2012-05-21). ”Alan Turing”. sid. 3. http://www.csc.kth.se/utbildning/kth/kurser/DD1395/exempel/TuringSproge2012.pdf. Läst 2013-12-24.  Noia 64 mimetypes pdf.png PDF
  2. ^ Åsa Sproge (2012-05-21). ”Alan Turing”. sid. 5. http://www.csc.kth.se/utbildning/kth/kurser/DD1395/exempel/TuringSproge2012.pdf. Läst 2013-12-24.  Noia 64 mimetypes pdf.png PDF
  3. ^ Torill Kornfeldt (2012-12-04). ”Alan Turing ville bygga en hjärna”. Vetenskapsradion. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/125060?programid=412. Läst 2013-12-24. 
  4. ^ Nådehandlingen den 24 december 2013
  5. ^ [a b] Hodges, Andrew (1983). Alan Turing: The Enigma. New York: Simon & Schuster. s.5. ISBN 0-671-49207-1.
  6. ^ "The Alan Turing Internet Scrapbook". Besökt 26 september 2006.
  7. ^ "Hastings Blue Plaque Trail". Besökt 10 augusti 2008.
  8. ^ Hofstadter, Douglas R. (1985). Metamagical Themas: Questing for the Essence of Mind and Pattern, Basic Books. ISBN 0-465-04566-9.
  9. ^ Teuscher, Christof (utgivare) (2004). Alan Turing: Life and Legacy of a Great Thinker, Springer-Verlag. ISBN 3-540-20020-7.
  10. ^ Turing, A.M. (1936), "On Computable Numbers, with an Application to the Entscheidungsproblem", Proceedings of the London Mathematical Society, 2 42: 230–65, 1937 (and Turing, A.M. (1937), "On Computable Numbers, with an Application to the Entscheidungsproblem: A correction", Proceedings of the London Mathematical Society, 2 43: 544–6 )
  11. ^ Hodges, 1983, s. 152
  12. ^ Hodges, 1983, s. 153-154
  13. ^ Hodges, 1983, s. 191
  14. ^ Steven Geringer (27 July 2007). ”ACM'S Turing Award Prize Raised To $250,000”. ACM press release. http://www.acm.org/press-room/news-releases-2007/turingaward/. Läst 16 oktober 2008. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Hodges, Andrew (1983). Alan Turing: The Enigma of Intelligence. London: Burnett Books. ISBN 0-04-510060-8
  • Lagercrantz, David (2009). Syndafall i Wilmslow. Stockholm: Bonnier. ISBN 9789100120313. (Skönlitterär berättelse grundad på kända fakta.)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]