Alashanrödstjärt

Från Wikipedia
Alashanrödstjärt
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläktePhoenicurus
ArtAlashanrödstjärt
P. alaschanicus
Vetenskapligt namn
§ Phoenicurus alaschanicus
Auktor(Przewalski, 1876)

Alashanrödstjärt[2] (Phoenicurus alaschanicus) är en fåtalig tätting i familjen flugsnappare som är endemisk för Kina.[3]

Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]

Alashanrödstjärten är en tydligt tecknad rödstjärt i orange, grått och svart, med en kroppslängd på 14–16 cm. Hanen är grå på hjässa, nacke och halssidor, medan rygg, övergump och stjärt är starkt rostorange. Vingarna och skapularerna är svarta med vita inslag. Undersidan är rostorange, vitare på buken. Honan är enfärgat jordbrun, något mer beige under. Vingarna är brunsvarta med bleka spetsar på täckare, armpennor och tertialer. Övergumpen och stjärtsidorna är orangefärgade, stjärtmitten brunsvart. Lätena är okända.[4]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Alashanrödstjärten häckar enbart i nordcentrala Kina, i Qinghai, Gansu, Ningxia. Vintertid har den också observerats i södra Shaanxi, Shanxi, Hebei och Beijing.[5]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Tidigare har den behandlats som underart till altajrödstjärten (Phoenicurus alaschanicus) och är systerart till denna.[6] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Alashanrödstjärt placeras vanligtvis i släktet Phoenicurus. DNA-studier visar att de tre avvikande rödstjärtarna strömrödstjärt (Chaimarrornis leucocephalus) samt två arter i Rhyacornis är inbäddade i Phoenicurus.[7][8][9] De flesta har därför expanderat släktet till att omfatta dessa tre arter. Vissa har dock valt att behålla dem i sina släkten och istället dela upp Phoenicurus i två delar, där alashanrödstjärt och dess närmaste släktingar blåhätta, blåstrupig rödstjärt, altajrödstjärt och vitstrupig rödstjärt lyfts ut till det egna släktet Adelura.[10]

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Rödstjärtarna ansågs fram tills nyligen liksom bland andra stenskvättor, stentrastar och buskskvättor vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[11][12]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Fågeln häckar på snårtäckta sluttningar med lösa stenar, i buskrika flodslätter i bergsbelägna barrskogar från 3 300 meters höjd till trädgränsen. Efter häckning rör den sig nedåt till cirka 2.000 meters höjd. Under hösten verkar den uteslutande leva på bär.[1]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Alashanrödstjärten tros ha en liten världspopulation på uppskattningsvis endast 6 000–15 000 vuxna individer. Den tros också minska i antal på grund av skogsavverkning. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den därför som nära hotad, men noterar att kunskapen om artens status är begränsad.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågeln har fått sitt namn efter bergskedjan Ala Shan, eller Helanbergen, som ligger på gränsen mellan Inre Mongoliet och Ningxia i Kina.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Phoenicurus alaschanicus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Mark Brazil (2009) Birds of East Asia, Helm Field Guide, A&C Black Publishers, London, ISBN 978-0-7136-7040-0
  5. ^ Collar, N. & de Juana, E. (2018). Ala Shan Redstart (Phoenicurus alaschanicus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58493 7 december 2018).
  6. ^ Hogner, S., Laskemoen, T., Lifjeld, J.T., Porkert, J., Kleven, O., Albayrak, T., Kabasakal, B. & Johnsen, A. (2012) Deep sympatric mitochondrial divergence without reproductive isolation in the common redstart Phoenicurus phoenicurus. Ecol. Evol. 2(12): 2974–2988.
  7. ^ Pan, Q.-W., F.-M. Lei, S.-J. Yang, Z.-H. Yin, Y. Huang, F.-D. Tai, A. Kristin (2006), Phylogeny of some turdinae birds based on mitochondrial cytochrome b gene sequences Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine., Acta Zool. Sinica 52, 87-98.
  8. ^ Voelker, G. (2010), Repeated vicariance of Eurasian songbird lineages since the Late Miocene, J. Biogeogr. 37, 1251-1261.
  9. ^ Voelker, G., G. Semenov, I.V. Fadeev, A. Blicka, and S.V. Drovetski (2015), The biogeographic history of Phoenicurus redstarts reveals an allopatric mode of speciation and an out-of-Himalayas colonization pattern, Systematics and Biodiversity
  10. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  11. ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
  12. ^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae), Zool. Scripta 39, 213-224.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]