Albert Claude
Albert Claude  | |
 Albert Claude (1974) | |
| Född | 24 augusti 1898[1][2], 21 augusti 1899[3], 23 augusti 1898[4] eller 24 augusti 1899[5] Neufchâteau, Belgien, Belgien |
|---|---|
| Död | 22 maj 1983[1][2][3] Bryssel[1][2][3] |
| Medborgarskap | Belgien[2] och USA[2] |
| Utbildad vid | Universitetet i Liège[5]  |
| Sysselsättning | Biolog[5], biokemist, kemist, universitetslärare, akademiker, läkare, cytolog[2] |
| Befattning | |
| Professor | |
| Arbetsgivare | Rockefeller University[2] Université libre de Bruxelles[2] |
| Maka | Julia Gilder |
| Utmärkelser | |
| British War Medal (1918)[5] Louisa Gross Horwitz-priset (1970)[6] Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1974)[7][8] Belgiens interallierade segermedalj 1914–1918[5] | |
| Redigera Wikidata | |
Albert Claude, född 24 augusti 1899 i Neufchâteau, Belgien, död 22 maj 1983 i Brüssel, var en belgisk-amerikansk cellbiolog och läkare. År 1974 erhöll han Nobelpriset i fysiologi eller medicin tillsammans med Christian de Duve och George E. Palade.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Claude var son till Florentin Joseph Claude och Marie-Glaudice Watriquant Claude. Han var yngst av tre bröder och en syster. Hans far var Parisutbildad bagare och drev en bageributik. Claudes utbildning började i en grundskola i Longlier, hans födelseort. På grund av ekonomisk depression flyttade familjen 1907 till Athus, en välmående region med stålverk, där han gick i en tysktalande skola.
Vid första världskrigets utbrott blev han lärling vid ett stålverk och arbetade som industridesigner. Inspirerad av Winston Churchill, då brittisk krigsminister, gick han med i motståndsrörelsen och volontärarbetade i brittisk underrättelsetjänst där han tjänstgjorde under hela kriget. I slutet av kriget dekorerades han med Interallied Medal tillsammans med veteranstatus.[9] Som ett erkännande av sin tjänst beviljades han 1922 inskrivning vid universitetet i Liège i Belgien för att studera medicin utan den formella utbildning som krävdes för kursen. Han tog sin doktorsexamen i medicin 1928.[10]
Karriär[redigera | redigera wikitext]
Claude fick resestipendium av belgiska regeringen för sin doktorsavhandling om transplantation av muscancer till råttor. Med detta arbetade han i sin postdoktorala forskning i Berlin under vintern 1928–1929, först vid Institut für Krebsforschung, och sedan vid Kaiser Wilhelm Institute for Biology, Dahlem, i professor Albert Fischers laboratorium för vävnadskultur. Tillbaka i Belgien fick han stipendium 1929 från Belgian American Educational Foundation för forskning i USA. Han ansökte till Rockefeller Institute (numera Rockefeller University) i New York, USA. Simon Flexner, då direktör, accepterade hans förslag om att arbeta med isolering och identifiering av Rous sarkomvirus. I september 1929 började han arbeta vid Rockefeller Institute.[10]
År 1930 utvecklade han tekniken för cellfraktion, genom vilken han upptäckte agenten för Rous sarkom, komponenter i cellorganeller som mitokondrier, kloroplast, endoplasmiskt retikulum, Golgiapparat, ribosom och lysosom. År 1938 identifierade och renade han för första gången komponenten i Rous sarkomvirus, orsaken för carcinom, som "ribose nucleoprotein" (så småningom kallad RNA). Han var den första som använde elektronmikroskop för att studera biologiska celler. Tidigare hade elektronmikroskop endast använts i fysisk forskning. Hans första elektronmikroskopiska studie var på strukturen hos mitokondrier 1945.[11][12][13][14] År 1945 publicerade han cellens första detaljerade struktur. Hans samlade verk etablerade cellernas komplexa funktionella och strukturella egenskaper.[15] Han fick amerikanskt medborgarskap 1941.[16]
Claude var föreståndare vid Jules Bordet Institute for Cancer Research and Treatment och Laboratoire de Biologie Cellulaire et Cancérologie i Louvain-la-Neuve. Han var professor vid Fria universitetet i Bryssel, universitetet i Louvain och Rockefeller University. För sina banbrytande arbeten fick han Louisa Gross Horwitz-priset 1970, tillsammans med George Palade och Keith Porter, Paul Ehrlich och Ludwig Darmstaedter-priset 1971, och Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1974 tillsammans med sin student George Palade och vännen Christian de Duve.[16]
Efter sin pensionering 1971 från fria universitetet i Bryssel och från direktörsposten för Institut Jules Bordet fortsatte Claude sin forskning vid universitetet i Louvain med sin samarbetspartner Dr. Emil Mrena, som beslutade att avgå 1977 på grund av minskande aktivitet i laboratoriet och flyttade till andra forskningsarbetet. Claude fortsatte sin forskning i avskildhet tills han dog av naturliga orsaker i sitt hem i Bryssel 1983, men han hade slutat besöka sitt eget laboratorium i Louvain redan 1976 på grund av sin svaga hälsa.[10]
Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
- Baron Holvoet Prize av the Fonds National de la Recherche Scientifique of Belgium, 1965
- Louisa Gross Horwitz Prize, 1970 av Columbia University
- Paul Ehrlich and Ludwig Darmstaedter Prize, 1971
- Nobelpriset i fysiologi eller medicin, 1974 tillsammans med Palade och de Duve "för deras upptäckter om cellens strukturella och funktionella organisation"
- Medal of the Belgian Academy of Medicine[förtydliga]
- Medlem av the Royal Academies for Science and the Arts of Belgium[förtydliga]
- Medlem av Franska vetenskapsakademin
- Hedersmedlem av the American Academy of Arts and Sciences
- Ordre des Palmes Académiques
- Grand Cordon of the Order of Léopold II[förtydliga]
- Hedersdoktorat vid universiteten i Modena, Brno, Liège, Louvain, Gent och the Rockefeller University.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Albert Claude, 10 maj 2021.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Albert Claude : Facts, Nobelstiftelsen, Nobelprize.org, läs online, läst: 12 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h] Andrew Bell, Albert Claude, Encyclopædia Britannica : BELGIAN CYTOLOGIST, Encyclopædia Britannica, Inc., 1768, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Albert-Claudetopic/Encyclopaedia-Britannica-print-encyclopaedia, topic/Encyclopaedia-Britannica-English-language-reference-work och topic/Britannica-CD, läst: 12 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] NOTICE SUR ALBERT CLAUDE (på franska), Kungliga belgiska vetenskapsakademin, läs online, läst: 12 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Kungliga belgiska vetenskapsakademin (red.), Albert Claude, Biographie nationale de Belgique (på franska), 1866, Biographie nationale de Belgique-ID: albert-claude, läst: 12 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Claude, Albert, American National Biography (på engelska), 1999, American National Biography-ID: 1202018, läst: 12 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Horwitz Prize Awardees (på engelska), Columbia University, omnämnd som: Albert Claude, läs online, läst: 12 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1974 (på engelska), Nobelstiftelsen, Nobelprize.org, läs online, läst: 12 februari 2019, ”for their discoveries concerning the structural and functional organization of the cell.”.[källa från Wikidata]
- ^ The Nobel Prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, Nobelprize.org, läs online, läst: 12 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ ”Albert Claude Biography (1898–1983)”. Advameg, Inc. http://www.faqs.org/health/bios/72/Albert-Claude.html. Läst 5 februari 2014.
- ^ [a b c] ”Claude, Albert.”. Complete Dictionary of Scientific Biography. The Encyclopedia.com. http://www.encyclopedia.com/topic/Albert_Claude.aspx. Läst 5 februari 2014.
- ^ Palade GE (1971). ”Albert Claude and the beginnings of biological electron microscopy”. The Journal of Cell Biology 50 (1): sid. 5d–19d. doi:. PMID 19866787.
- ^ Raju TN (1999). ”The Nobel chronicles. 1974: Albert Claude (1899-1983), George Emil Palade (b 1912), and Christian Réne de Duve (b 1917)”. The Lancet 354 (9185): sid. 1219. doi:. PMID 10513750.
- ^ Gompel C (2006). ”Albert Claude, an exceptional man”. Bull Mem Acad R Med Belg 161 (10–12): sid. 543–55. PMID 17503730.
- ^ Aitchison, J. D. (12 May 2003). ”Inventories to insights”. The Journal of Cell Biology 161 (3): sid. 465–469. doi:. PMID 12743099.
- ^ Claude, Albert. ”Albert Claude – Biographical”. www.nobelprize.org. Nobel Media AB. https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/1974/claude-bio.html. Läst 4 februari 2014.
- ^ [a b] Altman, Lawrence K. (24 maj 1984). ”DR. ALBERT CLAUDE DEAD AT 84; WON NOBEL PRIZE IN MEDICINE”. The New York Times. https://www.nytimes.com/1983/05/24/obituaries/dr-albert-claude-dead-at-84-won-nobel-prize-in-medicine.html. Läst 4 februari 2014.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Albert Claude.- Nobelprize.org, Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1974
- Nobelprize.org, Albert Claude – självbiografi
- His list of publications on the Institutional Repository of Université libre de Bruxelles
- Biography at biography.com
- Science Quotes by Albert Claude
- Profile at Rockefeller University
Wikimedia Commons har media som rör 
|