Albert Edelfelt

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Albert Gustaf Aristides Edelfelt, född 21 juli 1854 på Kiala gård utanför Borgå, Finland, död 18 augusti 1905 i Borgå, var en finlandssvensk målare och illustratör. Han illustrerade bland annat Runebergs dikter. Han var bror till Berta Edelfelt.

Albert Edelfelt
Albert Edelfelt-Självporträtt.jpg
FöddAlbert Gustaf Aristides Edelfelt
1854[1]
Kiala gårdFinland[2]
Död1905[1] (51 år)
Haiko gårdFinland
BegravdSandudds begravningsplats[3]
MedborgarskapStorfurstendömet Finland[4]
Utbildad vidHelsingfors universitet,
Helsingfors universitets ritsal
Koninklijke Academie voor Schone Kunsten van Antwerpen
École nationale supérieure des Beaux-Arts
Ryska konstakademien
Adolf von Beckers privatskola Arbcom ru editing.svg
SysselsättningMålare[5], illustratör
Noterbara verkLouis Pasteur (målning)
SläktingarBerta Edelfelt (syskon)
Utmärkelser
Riddare av Hederslegionen (1889)
Redigera Wikidata

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Albert Edelfelt i sin ateljé i Paris, ca 1900.

Albert Edelfelt var son till den i Karlshamn födde och 1831 till Finland utflyttade arkitekten Carl Albert Edelfelt och Alexandra Brandt, köpmansdotter från Borgå. Som 19-åring begav sig Edelfelt 1873 till Antwerpen för att studera historiemåleri och fortsatte följande år sina måleristudier i Paris, där han 1877 utförde en av sina mest kända målningar, Drottning Blanka, som illustrerar Zacharias Topelius berättelse om drottning Blanka av Namur och prins Håkan Magnusson.

Albert Edelfelt hade framgångar på Salongen i Paris, och erhöll 1880 medalj för målningen Ett barns likfärd (1879). 1881 invaldes Edelfelt i den Ryska konstakademien. Edelfelt skördade även lagrar med sina porträtt, till exempel Läsande parisiska (1880) och porträttet av operasångerskan Aino Ackté (1901).

För porträttet av Louis Pasteur (1885) belönades Edelfelt med riddartecknet av franska Hederslegionen 1886 och blev officer av samma orden vid världsutställningen i Paris 1889, då han även erhöll "Grand Prix" för sin målning Kvinnor utanför Ruokolaks kyrka. Han blev kommendör av Hederslegionen 1901. Under förtryckstiden fick Edelfelts patriotiska verk, bland andra Björneborgarnas marsch (1892) och hans illustrationer av Fänrik Ståls sägner, stor spridning i Finland. Han förlänades riddartecknet av Kungl. svenska Nordstjärneorden 1894. För sitt porträtt av tsaren-storfursten Nikolaj II blev han riddare av ryska Sankt Stanslavorden av 2:a klass 1896.

Motiven i Edelfelts måleri utgjordes bland annat av interiörer och folklivsskildringar från den nyländska skärgården, till exempel På havet (1883) och Lekande pojkar på stranden (1884). De sistnämnda motiven ökade i takt med nationalromantikens framväxt på 1890-talet.

År 1895 valdes Edelfelt till ordförande för Konstnärsgillet i Finland[6] och 1896 målade han tsar Nikolaj II:s porträtt. Edelfelts sista verk blev Invigningen av Åbo Akademi 1640 för Helsingfors universitets solennitetssal.

Edelfelt ingick 19 januari 1888 äktenskap med friherrinnan Ellen de la Chapelle (1857-1921), och samma år föddes parets enda barn, sonen Erik Edelfelt (1888–1910), som dog barnlös. Familjen flyttade på hustruns önskan från Paris till Helsingfors 1891. Edelfelt ligger begravd på Sandudds begravningsplats. Edelfelt är representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum[7] och Åbo Akademi[8].

Verk i urval[redigera | redigera wikitext]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ Finska konstnärsgillets konstnärsmatrikel, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.helsinginseurakunnat.fi.[källa från Wikidata]
  4. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ Archive of Fine Arts, person-ID på abART: 58887, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ http://uppslagsverket.fi/sv/sok/view-103684-EdelfeltAlbert
  7. ^ Göteborgs konstmuseum
  8. ^ Åbo Akademi, sid 46, 48 och 64, ISBN 952-9576-01-3, 1993

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Ahrenberg, Jac (1902). Albert Edelfelt. Stockholm: Ljus. Libris 1721459 
  • Edelfelt, Albert (2005). Albert Edelfelt. Waldemarsuddes utställningskatalog, 0282-0323 ; 77 :05. Stockholm: Atlantis. Libris 9739358. ISBN 91-7353-055-7 
  • Edelfelt, Albert (2004). Albert Edelfelt och Ryssland : brev från åren 1875-1905. Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, 0039-6842 ; 668. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. Libris 9701138. ISBN 951-583-111-3 
  • Edelfelt, Albert (1926). Ur Albert Edelfelts brev : Liv och arbete. Helsingfors: Schildt. Libris 17028871 
  • Hintze, Bertel (1949). Albert Edelfelt (2., genomsedda uppl). Stockholm: Fritze. Libris 1400530 
  • Lukkarinen, Ville (1997). Albert Edelfelt ja Runebergin Vänrikki Stoolin tarinat : pois mielist' ei se päivä jää = Albert Edelfelt och Runebergs Fänrik Ståls sägner : ej glöms i tiders tid den dag. Ateneum, 99-1388472-1 ; 1996. Helsinki: Valtion taidemuseo. Libris 2480422 
  • Nordmann, Petrus (1906). Albert Edelfelt. Nordiska öresbiblioteket, 99-2033276-3 ; 1906:7. Stockholm. Libris 1940736 
  • Vainio-Kurtakko, Maria (2010). Idyll eller verklighet? : Albert Edelfelt och Gunnar Berndtson i det moderna genombrottets ambivalens. Suomen muinaismuistoyhdistyksen aikakauskirja, 0355-1822 ; 117. Helsingfors: [Finska fornminnesföreningen]. Libris 11874368. ISBN 978-951-9057-76-7 
  • Öhqvist, Johannes (1910). Albert Edelfelt. Helsingfors. Libris 3205251 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]