Albert Edelfelt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Albert Edelfelt. Xylografi i Ord och Bild 1892.

Albert Gustaf Aristides Edelfelt, född 27 juli 1854 på Kiala gård utanför Borgå, Finland, död 18 augusti 1905, var en finlandssvensk målare och illustratör. Han illustrerade bland annat Runebergs dikter.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Albert Edelfelt i sin ateljé i Paris, ca 1900.

Albert Edelfelt var son till arkitekten Carl Albert Edelfelt och Alexandra Brandt, köpmansdotter från Borgå. Som 19-åring begav sig Edelfelt 1873 till Antwerpen för att studera historiemåleri och fortsatte följande år sina måleristudier i Paris. Där utförde han 1877 en av sina mest kända målningar, Drottning Blanka, som illustrerar Zacharias Topelius' berättelse om drottning Blanka av Namur och prins Hakon.

Edelfelt hade framgångar på Salongen i Paris, och erhöll 1880 medalj för målningen Ett barns likfärd (1879). 1881 invaldes Edelfelt i den Ryska konstakademin. Edelfelt skördade även lagrar med sina porträtt, till exempel Läsande parisiska (1880) och porträttet av operasångerskan Aino Ackté (1901). För porträttet av Louis Pasteur (1885) belönades Edelfelt med franska hederslegionens kors. Under förtryckstiden fick Edelfelts patriotiska verk, bland andra Björneborgarnas marsch (1892) och hans illustrationer av Fänrik Ståls sägner, stor spridning i Finland.

Motiven i Edelfelts måleri utgjordes bland annat av interiörer och folklivsskildringar från den nyländska skärgården, till exempel Kvinnor utanför Roukolaks kyrka (1887). De sistnmämnda motiven ökade i takt med nationalromantikens framväxt på 1890-talet.

År 1895 valdes Edelfelt till ordförande för Finska Konstnärsföreningen och år 1896 målade han tsar Nikolaj II:s porträtt. Edelfelts sista verk blev Invigningen av Åbo Akademi 1640 för Helsingfors universitets solennitetssal.

Edelfelt ingick 1888 äktenskap med friherrinnan Ellan de la Chapelle, och samma år föddes paret enda barn, sonen Erik Edelfelt (1888–1910) som dog barnlös. Familjen flyttade på hustruns önskan från Paris till Helsingfors 1891. Edelfelt ligger begraven på Sandudds begravningsplats.

Verk i urval[redigera | redigera wikitext]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Ahrenberg, Jac (1902). Albert Edelfelt. Stockholm: Ljus. Libris 1721459 
  • Edelfelt, Albert (2005). Albert Edelfelt. Waldemarsuddes utställningskatalog, 0282-0323 ; 77 :05. Stockholm: Atlantis. Libris 9739358. ISBN 91-7353-055-7 
  • Edelfelt, Albert (2004). Albert Edelfelt och Ryssland : brev från åren 1875-1905. Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, 0039-6842 ; 668. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. Libris 9701138. ISBN 951-583-111-3 
  • Edelfelt, Albert (1926). Ur Albert Edelfelts brev : Liv och arbete. Helsingfors: Schildt. Libris 17028871 
  • Hintze, Bertel (1949). Albert Edelfelt (2., genomsedda uppl). Stockholm: Fritze. Libris 1400530 
  • Lukkarinen, Ville (1997). Albert Edelfelt ja Runebergin Vänrikki Stoolin tarinat : pois mielist' ei se päivä jää = Albert Edelfelt och Runebergs Fänrik Ståls sägner : ej glöms i tiders tid den dag. Ateneum, 99-1388472-1 ; 1996. Helsinki: Valtion taidemuseo. Libris 2480422 
  • Nordmann, Petrus (1906). Albert Edelfelt. Nordiska öresbiblioteket, 99-2033276-3 ; 1906:7. Stockholm. Libris 1940736 
  • Vainio-Kurtakko, Maria (2010). Idyll eller verklighet? : Albert Edelfelt och Gunnar Berndtson i det moderna genombrottets ambivalens. Suomen muinaismuistoyhdistyksen aikakauskirja, 0355-1822 ; 117. Helsingfors: [Finska fornminnesföreningen]. Libris 11874368. ISBN 978-951-9057-76-7 
  • Öhqvist, Johannes (1910). Albert Edelfelt. Helsingfors. Libris 3205251 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]