Aleksander Radler

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Aleksander Radler
FöddAleksander Radler von Weil
17 maj 1944
Posen eller Wien
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragPräst
Känd förSitt arbete som agent för DDR

Aleksander Radler von Weil, född 17 maj 1944 i Posen eller möjligen i Wien, är en svensk teolog och tidigare präst i Svenska kyrkan. Han har också varit aktiv som politiker, under 1980-talet för Moderaterna[1] och senare för Kristdemokraterna. Efter Tysklands återförening avslöjades att han varit uppgiftslämnare åt östtyska säkerhetstjänsten Stasi.[2][3]

Radler är föremålet för dokumentären Spionen som hamnade i kylan (2014).[4]

Utbildning och karriär[redigera | redigera wikitext]

Radler växte upp i Östtyskland, men var österrikisk medborgare och kunde resa fritt mellan öst och väst. Han studerade teologi i Berlin och i Jena. 1968 flyttade han till Lund i Sverige.[2][5]

Radler blev teologie doktor vid Lunds universitet 1977 på avhandlingen Religion und kirchliche Wirklichkeit: eine rezeptionsgeschichtliche Untersuchung des Schleiermacherbildes in der schwedischen Theologie. Han stannade i Lund fram till dess att han 1982-1983 skötte professuren för systematisk teologi vid Åbo Akademi i Finland. Han återvände sedan till Lund.[6] Han tillträdde 1995 som kyrkoherde i Burträsks församling och han var gästprofessor vid Umeå universitet mellan åren 2009 och 2011.

Stasi[redigera | redigera wikitext]

Radler värvades av Stasi i september 1965. Hans kodnamn var "IM Thomas". Organisatoriskt tillhörde han Stasis distriktsförvaltning i Frankfurt an der Oder, avdelning XX/7, vilken inriktade sig på kyrkan och opposition inom teologiska kretsar. Hans registreringsnummer var V682/65.

Radler avslöjades av den tyske teologen Dietmar Linke redan 1994, men valde att förneka fram till sommaren 2012 då Luleå stift begärt ett expertutlåtande från Stasi-forskaren Helmut Müller-Enbergs.[7] Bakgrunden var att professor Birgitta Almgren i sin och Müller-Enbergs bok Inte bara spioner 2011 beskrivit hans fall och visat att kontakterna med Stasi fortsatte tills Stasi avvecklades 1990.[8][9][10][11] Efter erkännandet avsade Radler sig prästämbetet och sina politiska förtroendeuppdrag.[12] Domkapitlet i Luleå förklarade honom därefter obehörig att vara präst i Svenska kyrkan.[13]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

På svenska
  • Idéhistoriska perspektiv: från Augustinus till Luther. Lund: Univ., Teol. inst. 1984. Libris 461203 
  • Kursbok i kristendomens historia: teologihistoriska perspektiv. Lund: Teologiska inst., Univ. 1985. Libris 902284 
  • Kursbok i kristendomens historia: Kristen idéhistoria. Lund: Teologiska inst., Univ. 1988. Libris 733043 
  • Kristendomens idéhistoria: från medeltiden till vår tid. Lund: Studentlitteratur. 1988. Libris 7277702. ISBN 91-44-29131-0 
  • Kristen dogmatik (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur. 2006. Libris 10187738. ISBN 91-44-32311-5 
På tyska
  • Religion und kirchliche Wirklichkeit: eine rezeptionsgeschichtliche Untersuchung des Schleiermacherbildes in der schwedischen Theologie. Studia theologica Lundensia, 0491-2853 ; 36. Lund: Liber Läromedel/Gleerup. 1977. Libris 7270599. ISBN 91-40-04459-9 
  • Peregrinatio religiosa: Studien zum Religionsbegriff in der schwedischen Romantik. Bibliotheca historico-ecclesiastica Lundensis, 0346-5438. Lund: Lund Univ. Press. 1988-. Libris 736686 
  • Peregrinatio religiosa: Studien zum Religionsbegriff in der schwedischen Romantik. T. 1, Die christliche Persönlichkeitsphilosophie Erik Gustaf Geijers. Bibliotheca historico-ecclesiastica Lundensis, 0346-5438 ; 18. Lund: Lund Univ. Press. 1988. Libris 736687. ISBN 91-7966-032-0 
  • Radler Aleksander, Hägglund Bengt, Berglund Sven-Oscar, Heubach Joachim, red (1989). Luther und Barth. Veröffentlichungen der Luther-Akademie Ratzeburg, 99-0439363-X ; 13. Erlangen: Martin-Luther Vlg. Libris 6597580. ISBN 3-87513-065-0 
  • Seils Martin, Kern Udo, Radler Aleksander, Freund Annegret, red (1992). Tragende Tradition: Festschrift für Martin Seils zum 65. Geburtstag. Frankfurt am Main: Lang. Libris 5427718. ISBN 3-631-44992-5 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lena Breitner (30 november 2014). ”Stasiagent visar sitt rätta ansikte”. Skånska Dagbladet. http://www.skd.se/2014/11/30/stasiagent-visar-sitt-ratta-ansikte/. Läst 24 augusti 2018. 
  2. ^ [a b] Jag inser att förlåtelse är för mycket att be om. Dagen. Sofie Hedman. 2012-08-02. Läst 2012-08-05.
  3. ^ ”Dokument: Svenska prästen var Stasi-agent”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/expressen-avslojar/dokument-svenska-prasten-var-stasi-agent/. Läst 6 februari 2014. 
  4. ^ Spionen som hamnade i kylanSvensk Filmdatabas
  5. ^ ”Stasiagent visar sitt rätta ansikte, Skånska Dagbladet”. http://www.skd.se/2014/11/30/stasiagent-visar-sitt-ratta-ansikte/. Läst 12 september 2017. 
  6. ^ DDR-spion skötte professur vi ÅA Arkiverad 25 juni 2013 hämtat från the Wayback Machine.. Hufvudstadsbladet. Jan Erik Andelin. 2012-08-04. Läst 2012-08-04.
  7. ^ Gutachten, Helmut Müller Enbergs, Universitetet i Odense http://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/83/12529.pdf
  8. ^ Kyrkoherden arbetade för Stasi Arkiverad 22 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine.. Västerbottensnytt, SVT. Monica Östermark. 2012-07-26. Läst 2012-08-02.
  9. ^ Läs hela Alexander Radlers brev här Arkiverad 19 december 2012 hämtat från the Wayback Machine.. Dagen. 2012-08-02. Läst 2012-08-05.
  10. ^ Stasi-prästen: "Jag ångrar mig". Expressen. Arne Lapidus och Christian Holmén. 2012-07-26. Läst 2012-08-02.
  11. ^ Almgren, Birgitta; Müller-Enbergs Helmut (2011). Inte bara spioner-: Stasi-infiltration i Sverige under kalla kriget. Stockholm: Carlsson. Libris 12134497. ISBN 978-91-7331-430-5 
  12. ^ Radler avsäger sig prästämbetet. Arkiverad 19 december 2012 hämtat från the Wayback Machine. Dagen. Sofie Hedman. 2012-08-01. Läst 2012-08-01.
  13. ^ Radler formellt avkragad Kyrkans tidning. Martin Larsson. 2012-09-04. Läst 2014-02-15.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]