Aleksej Lobanov-Rostovskij

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Aleksej Lobanov-Rostovskij

Furst Aleksej Borisovitj Lobanov-Rostovskij, född 20 december 1824, död 30 augusti 1896, var en rysk diplomat.

Lobanov hade sin tidigare diplomatiska verksamhet förlagd huvudsakligen till Konstantinopel, där han 1856 blev legationsråd, 1859-63 var envoyé och 1878-79 ambassadör. Dessemellan var han bl. a. 1868-78 inrikesministersadjoint.

I september 1879 blev Lobanov rysk ambassadör i London, förflyttades 1882 till Wien och i januari 1895 till Berlin samt utsågs i mars sistnämnda år (efter Nikolaj von Giers) till utrikesminister.

Med sällsynt kraft och duglighet begagnade han sig av de gynnsamma förhållanden, som Alexander III:s politik skapat, och uppnådde betydande resultat både i Östasien. Lobanov var en av upphovsmännen bakom den s.k. "trippelinterventionen", där Ryssland, Frankrike och Tyskland tvingade Japan att avstå från vissa landvinningar i Shimonosekifördraget 1895. I gengäld lyckades Lobanov utverka en rad eftergifter från Kina enligt det s.k. Li-Lobanov-avtalet, vilket Lobanov och Li Hongzhang slöt 1896 och gav Ryssland vidsträckta privilegier i Manchuriet.[1]

Lobanov verkade även för att konsolidera det ryska inflytandet på Balkanhalvön.

Lobanov avled plötsligt i en järnvägskupé på resa från Wien till Kiev 30 augusti 1896.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ För en engelsk översättning av avtalet, se Têng, Ssu-yü, and John King Fairbank, China's Response to the West: A Documentary Survey, 1839-1923. (Cambridge, MA: Harvard University Press, 1979), ss. 130-31.
Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Lobanov, 1904–1926.