Aleutiska

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Aleutiska
Unangax
Унáҥам Тунý, Unangam Tunuu
Talas iRyssland och USA
RegionBerings hav, Stilla havet
Antal talare490 talare
Statushotat
Språkfamiljeskimåisk-aleutiska språk
  • Aleutiska
kyrilliska alfabetet
latinska alfabetet
Officiell status
Officiellt språk iFlag of Alaska.svg Alaska, USA
Språkkoder
ISO 639-2ale
ISO 639-3ale
SILALE
Aleut map.svg
Regionen där aleutiska talas i.
Talad aleutiska; en ordlista på västra dialekt
En tvåspråkig text

Aleutiska (eget namn Unangam Tunuu), eller unangax, är ett språk i familjen eskimåisk-aleutiska språk. Språket talas på Aleuterna, Pribiloföarna och Kommendörsöarna av 490 personer. Språket anses vara hotat.[1]. Aleutiska har erkänts som ett officiellt språk i Alaska sedan 2014.[2]

Språket kan skrivas med både latinska och kyrilliska alfabetet.[3]

Dialekter[redigera | redigera wikitext]

Aleutiska utgör tillsammans med de eskimåspråken yupik och inuktitut språkfamiljen eskimåisk-aleutiska språk. De huvudsakliga dialektgrupperna är östlig och västlig aleutiska.[4]

Fonologi[redigera | redigera wikitext]

Konsonanter[redigera | redigera wikitext]

I diagrammet nedan visas de konsonantiska fonemen i de olika aleutiska dialekterna. På första raden i varje cell ges fonemet med IPA-transkription och på andra raden med aleutisk transkription. Kursiv stil används för att markera fonem inlånade från ryska eller engelska. Observera att en del av fonemen enbart förekommer i vissa aleutiska dialekter.

  Labial Dental Alveolar Palatal Velar Uvular Glottal
Klusil /p/
p
/b/
b
/t/
t
/d/
d
/t̺͡s̺/
*
/tʃ/
ch
  /k/
k
/g/
g
/q/
q
   
Frikativa /f/
f
/v/
v*
/θ/
hd
/ð/
d
  /s/
s
/z/
z
/x/
x
/ɣ/
g
/χ/
/ʁ/
ĝ
 
Nasal /m̥/
hm
/m/
m
/n̥/
hn
/n/
n
    /ŋ̥/
hng
/ŋ/
ng
   
Lateral   /ɬ/
hl
/l/
l
         
Approximant /ʍ/
hw
/w/
w
  /ɹ/,/ɾ/
r
/ç/
hy
/j/
y
    /h/
h
* Enbart i attuan. (/v/ även i lånord)
Enbart östlig aleutiska
Enbart i atkan och i lånord

Enligt Taff et al. (2001, p. 234) så gör modern östlig aleutiska inte längre skillnad på tonande och tonlösa fonem vad gäller nasaler, sibilanter och approximanter.[5]

Vokaler[redigera | redigera wikitext]

Aleut har sex vokalfonem: de korta vokalerna /i/, /a/ och /u/ samt deras långa motsvarigheter /iː/, /aː/ och /uː/. Dessa representeras i skrift av i, a, u, ii, aa och uu.

Lexikon[redigera | redigera wikitext]

Exempel på enkla fraser:[6]

Aleutiska Svenska
Aang! Hej!
Qilax^! Godmorgon!
Iĝamanakuq? Jag mår bra
Alqutat? Hur mår du?

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelska Wikipedia.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Did you know Aleut is endangered?” (på engelska). Endangered Languages. http://www.endangeredlanguages.com/lang/671. Läst 23 mars 2021. 
  2. ^ ”Enrolled HB 216” (på engelska). www.akleg.gov. https://www.akleg.gov/basis/Bill/Text/28?Hsid=HB0216Z. Läst 23 mars 2021. 
  3. ^ ”ScriptSource - Aleut”. scriptsource.org. https://scriptsource.org/cms/scripts/page.php?item_id=language_detail&key=ale. Läst 23 mars 2021. 
  4. ^ ”Glottolog 4.3 - Aleut”. glottolog.org. https://glottolog.org/resource/languoid/id/aleu1260. Läst 23 mars 2021. 
  5. ^ Engelska Wikipedia anger följande källa: Taff, Alice; Lorna Rozelle; Taehong Cho; Peter Ladefoged; Moses Dirks; & Jacob Wegelin (2001). "Phonetic structures of Aleut" i Journal of Phonetics 29: 231–271. ISSN 0095-4470.
  6. ^ ”Languages - Unangam Tunuu / Aleut | Alaska Native Language Center”. www.uaf.edu. https://www.uaf.edu/anlc/languages/aleut.php. Läst 23 mars 2021.