Aleutiska
| Aleutiska | |
| Unangax | |
| Унáҥам Тунý, Unangam Tunuu | |
| Talas i | Ryssland och USA |
|---|---|
| Region | Berings hav, Stilla havet |
| Antal talare | 490 talare |
| Status | hotat |
| Språkfamilj | eskimåisk-aleutiska språk
|
| kyrilliska alfabetet latinska alfabetet | |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i |  Alaska, USA |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐2 | ale |
| ISO 639‐3 | ale |
| SIL | ALE |
Regionen där aleutiska talas i. | |
Aleutiska (eget namn Unangam Tunuu), eller unangax, är ett språk i familjen eskimåisk-aleutiska språk. Språket talas på Aleuterna, Pribiloföarna och Kommendörsöarna av 490 personer. Språket anses vara hotat.[1]. Aleutiska har erkänts som ett officiellt språk i Alaska sedan 2014.[2]
Språket kan skrivas med både latinska och kyrilliska alfabetet.[3]
Dialekter
[redigera | redigera wikitext]Aleutiska utgör tillsammans med de eskimåspråken yupik och inuktitut språkfamiljen eskimåisk-aleutiska språk. De huvudsakliga dialektgrupperna är östlig och västlig aleutiska.[4]
Fonologi
[redigera | redigera wikitext]Konsonanter
[redigera | redigera wikitext]I diagrammet nedan visas de konsonantiska fonemen i de olika aleutiska dialekterna. På första raden i varje cell ges fonemet med IPA-transkription och på andra raden med aleutisk transkription. Kursiv stil används för att markera fonem inlånade från ryska eller engelska. Observera att en del av fonemen enbart förekommer i vissa aleutiska dialekter.
| Labial | Dental | Alveolar | Palatal | Velar | Uvular | Glottal | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Klusil | /p/ p |
/b/ b |
/t/ t |
/d/ d |
/t̺͡s̺/ tʳ* |
/tʃ/ ch |
/k/ k |
/g/ g |
/q/ q |
|||
| Frikativa | /f/ f |
/v/ v* |
/θ/ hd† |
/ð/ d |
/s/ s |
/z/ z‡ |
/x/ x |
/ɣ/ g |
/χ/ x̂ |
/ʁ/ ĝ |
||
| Nasal | /m̥/ hm |
/m/ m |
/n̥/ hn |
/n/ n |
/ŋ̥/ hng |
/ŋ/ ng |
||||||
| Lateral | /ɬ/ hl |
/l/ l |
||||||||||
| Approximant | /ʍ/ hw |
/w/ w |
/ɹ/,/ɾ/ r |
/ç/ hy |
/j/ y |
/h/ h | ||||||
- * Enbart i attuan. (/v/ även i lånord)
- † Enbart östlig aleutiska
- † Enbart i atkan och i lånord
Enligt Taff et al. (2001, p. 234) så gör modern östlig aleutiska inte längre skillnad på tonande och tonlösa fonem vad gäller nasaler, sibilanter och approximanter.[5]
Vokaler
[redigera | redigera wikitext]Aleut har sex vokalfonem: de korta vokalerna /i/, /a/ och /u/ samt deras långa motsvarigheter /iː/, /aː/ och /uː/. Dessa representeras i skrift av i, a, u, ii, aa och uu.
Lexikon
[redigera | redigera wikitext]Exempel på enkla fraser:[6]
| Aleutiska | Svenska |
|---|---|
| Aang! | Hej! |
| Qilax̂! | Godmorgon! |
| Iĝamanakuq? | Jag mår bra |
| Alqutat? | Hur mår du? |
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelska Wikipedia.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Did you know Aleut is endangered?” (på engelska). Endangered Languages. http://www.endangeredlanguages.com/lang/671. Läst 23 mars 2021.
- ^ ”Enrolled HB 216” (på engelska). www.akleg.gov. https://www.akleg.gov/basis/Bill/Text/28?Hsid=HB0216Z. Läst 23 mars 2021.
- ^ ”ScriptSource - Aleut”. scriptsource.org. https://scriptsource.org/cms/scripts/page.php?item_id=language_detail&key=ale. Läst 23 mars 2021.
- ^ ”Glottolog 4.3 - Aleut”. glottolog.org. https://glottolog.org/resource/languoid/id/aleu1260. Läst 23 mars 2021.
- ^ Engelska Wikipedia anger följande källa: Taff, Alice; Lorna Rozelle; Taehong Cho; Peter Ladefoged; Moses Dirks; & Jacob Wegelin (2001). "Phonetic structures of Aleut" i Journal of Phonetics 29: 231–271. ISSN 0095-4470.
- ^ ”Languages - Unangam Tunuu / Aleut | Alaska Native Language Center”. www.uaf.edu. https://www.uaf.edu/anlc/languages/aleut.php. Läst 23 mars 2021.