Alexandra Elbakyan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Alexandra Elbakyan
Alexandra Elbakyan at Sochi in 2021.jpg
FöddАлександра Асановна Элбакян
6 november 1988[1] (32 år)
Almaty[1]
MedborgarskapKazakstan
Utbildad vidSatbayev University, kandidatexamen, [1]
Nationella forskningsuniversitetet – Ekonimihögskolan, [2]
Freiburgs universitet
Georgia Institute of Technology
Rysslands Vetenskapsakademi[3]
Sankt Petersburgs universitet, masterexamen, Arbcom ru editing.svg
SysselsättningNeuroforskare, datavetare, programmerare, aktivist
Noterbara verkSci-Hub
UtmärkelserNature's 10 (2016)[4]
Redigera Wikidata

Alexandra Asanovna Elbakyan (ryska: Алекса́ндра Аса́новна Элбакя́н[5]), född 6 november 1988 i Almaty i Kazakstan, är en kazakstansk postgraduate student,[6] programmerare och skaparen av webbsidan Sci-Hub.[7] The New York Times har jämfört henne med Edward Snowden för att hon läcker information och eftersom hon undviker amerikansk lag samt är bosatt i Ryssland.[8] Ars Technica har jämfört henne med Aaron Swartz.[9] I december 2016 namngav Nature Publishing Group Elbakyan som en av de 10 personer som betydde mest under 2016.[10] Hon är av armenisk, slavisk och asiatisk härkomst.[11]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Alexandra Elbakyan, 11 januari 2017.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Aleksandra Elbakjan (på engelska), VK, läs online, läst: 18 februari 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ Александра Элбакян (på ryska), läs online, läst: 18 februari 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.chronicle.com.[källa från Wikidata]
  4. ^ Nature’s 10 : Ten people who mattered this year., Nature, 19 december 2016, doi: 10.1038/540507A, läst: 3 september 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ ”Элбакян Александра Асановна / RUNET-ID”. runet-id.com. https://runet-id.com/103103/. Läst 10 januari 2017. 
  6. ^ ”This student put 50 million stolen research articles online. And they’re free.”. Washington Post. https://www.washingtonpost.com/local/this-student-put-50-million-stolen-research-articles-online-and-theyre-free/2016/03/30/7714ffb4-eaf7-11e5-b0fd-073d5930a7b7_story.html. Läst 10 januari 2017. 
  7. ^ No need for researchers to break the law to access scientific publications”. Physics Today. doi:10.1063/pt.5.2031. http://scitation.aip.org/content/aip/magazine/physicstoday/news/10.1063/PT.5.2031. Läst 10 januari 2017. 
  8. ^ Murphy, Kate (12 mars 2016). ”The New York Times”. ISSN 0362-4331. http://www.nytimes.com/2016/03/13/opinion/sunday/should-all-research-papers-be-free.html. Läst 10 januari 2017. 
  9. ^ ”Ars Technica”. http://arstechnica.com/tech-policy/2016/04/a-spiritual-successor-to-aaron-swartz-is-angering-publishers-all-over-again/. Läst 10 januari 2017. 
  10. ^ Nature’s 10”. Nature 540 (7634): sid. 507–515. doi:10.1038/540507a. http://www.nature.com/news/nature-s-10-1.21157?WT.mc_id=TWT_NatureNews. Läst 10 januari 2017. 
  11. ^ ”Twitter”. https://twitter.com/ringo_ring/status/700626318124134400. Läst 10 januari 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]