Alfa Pictoris

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Alfa Pictoris (α)
Pictor IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildMålaren
Rektascension06t 48m 11,45512s[1]
Deklination-61° 56′ 29,0008″[1]
Skenbar magnitud ()+3,27[2]
Stjärntyp
SpektraltypA8 Vn kA6[3]
U–B+0,13[2]
B–V+0,21[2]
Astrometri
Radialhastighet ()20,6[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -66,07[1] mas/år
Dek.: +242,97[1] mas/år
Parallax ()33,78 ± 1,78[1]
Avstånd97 ± 5  (30 ± 2 pc)
Absolut magnitud ()+0,8[5]
Detaljer
Massa2,04[5] M
Radie1,6[6] R
Luminositet13[7] L
Temperatur7 530[8] K
Metallicitet-0,11[3] dex
Vinkelhastighet206[9] km/s
Ålder660[10][11] miljoner år
Andra beteckningar
CD-61° 1478, Gl 248, HD 50241, HIP 32607, HR 2550, LTT 2656, SAO 249647. [12]

Alfa Pictoris (α Pictoris, förkortat Alfa Pic, α Pic) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en stjärna belägen i den sydöstra delen av stjärnbilden Målaren. Den har en skenbar magnitud på 3,27[2], är synlig för blotta ögat och den ljusaste stjärnan i stjärnbilden. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 33,8[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 97 ljusår (ca 30 parsek) från solen. Alfa Pictoris har distinktionen att vara sydpolstjärnan på planeten Merkurius.[13]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Alfa Pictoris är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass A8 Vn kA6[3] och en relativt ung Lambda Boötis-stjärna[14]. Dess stjärnklassificering anger särdrag, med kA6-notationen som anger att den har svagare än vanliga kalcium-K-linjer i spektret. Suffix 'n' anger att absorptionslinjerna i spektret är breda och oskarpa. Detta beror på stjärnans snabba rotation, med en prognoserad rotationshastighet på 206 km/s.[9] Spektroskopi visar smala, tidsvarierande absorptionsegenskaper som orsakas av omgivande gas som rör sig mot stjärnan. Detta är inte resultat av interstellär materia, utan ett skal av gas längs orbitalplanet. Alfa Pictoris kategoriseras som en snabbt roterande skalstjärna som nyligen har utstött massa från sin yttre atmosfär.[8][15] Den har en massa som är omkring dubbelt så stor[5] som solens massa, en radie som är ca 60 procent[6] större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 13[7] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 7 500[8] K.

Data från Hipparcosuppdraget visar att Alfa Pictoris kan vara en oupplöst dubbelstjärna med en följeslagare på samma avstånd som jorden kretsar runt solen.[14] Alpha Pictoris är en källa till röntgenstrålning, som är ovanligt för en stjärna av spektraltyp A, eftersom stjärnmodeller inte förutsätter att de har magnetisk generator. Denna strålning kan i stället härröra från följeslagaren. [8][16]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357
  2. ^ [a b c d] Johnson, H. L.; Iriarte, B.; Mitchell, R. I.; Wisniewskj, W. Z. (1966). "UBVRIJKL photometry of the bright stars". Communications of the Lunar and Planetary Laboratory. 4: 99–110. Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
  3. ^ [a b c] Gray, R. O.; et al. (July 2006), "Contributions to the Nearby Stars (NStars) Project: Spectroscopy of Stars Earlier than M0 within 40 parsecs: The Northern Sample I", The Astronomical Journal, 132 (1): 161–170, arXiv:astro-ph/0603770 , Bibcode:2006AJ....132..161G, doi:10.1086/504637
  4. ^ Wilson, R. E. (1953). General Catalogue of Stellar Radial. Washington D.C.: Carnegie Institution Publication 601. Bibcode:1953GCRV..C......0W.
  5. ^ [a b c] Pizzolato, N.; Maggio, A.; Sciortino, S. (September 2000), "Evolution of X-ray activity of 1-3 Msun late-type stars in early post-main-sequence phases", Astronomy and Astrophysics, 361: 614–628, Bibcode:2000A&A...361..614P
  6. ^ [a b] Pasinetti Fracassini, L. E.; Pastori, L.; Covino, S.; Pozzi, A. (February 2001). "Catalogue of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (CADARS) - Third edition - Comments and statistics". Astronomy and Astrophysics. 367 (2): 521–524. arXiv:astro-ph/0012289 . Bibcode:2001A&A...367..521P. doi:10.1051/0004-6361:20000451.
  7. ^ [a b] Malagnini, M. L.; Morossi, C. (November 1990), "Accurate absolute luminosities, effective temperatures, radii, masses and surface gravities for a selected sample of field stars", Astronomy and Astrophysics Supplement Series, 85 (3): 1015–1019, Bibcode:1990A&AS...85.1015M
  8. ^ [a b c d] Hempel, M.; Schmitt, J. H. M. M. (2003). "High resolution spectroscopy of circumstellar material around A stars". Astronomy and Astrophysics. 408 (3): 971–979. Bibcode:2003A&A...408..971H. doi:10.1051/0004-6361:20030946.
  9. ^ [a b] Royer, F.; Zorec, J.; Gómez, A. E. (February 2007). "Rotational velocities of A-type stars. III. Velocity distributions". Astronomy and Astrophysics. 463 (2): 671–682. arXiv:astro-ph/0610785 . Bibcode:2007A&A...463..671R. doi:10.1051/0004-6361:20065224.
  10. ^ Su, K. Y. L.; et al. (December 2006). "Debris Disk Evolution around A Stars". The Astrophysical Journal. 653 (1): 675–689. arXiv:astro-ph/0608563 . Bibcode:2006ApJ...653..675S. doi:10.1086/508649.
  11. ^ Song, Inseok; Caillault, J.-P.; Barrado y Navascués, David; Stauffer, John R. (January 2001). "Ages of A-Type Vega-like Stars from uvbyβ Photometry". The Astrophysical Journal. 546 (1): 352–357. arXiv:astro-ph/0010102 . Bibcode:2001ApJ...546..352S. doi:10.1086/318269.
  12. ^ "LTT 2656". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2009-09-10.
  13. ^ ^ Moore, Patrick (2007), Moore on Mercury: the planet and the missions, Springer, p. 121, ISBN 1846282578
  14. ^ [a b] Goldin, A.; Makarov, V. V. (November 2007). "Astrometric Orbits for Hipparcos Stochastic Binaries". The Astrophysical Journal Supplement Series. 173 (1): 137–142. arXiv:0706.0361 . Bibcode:2007ApJS..173..137G. doi:10.1086/520513.
  15. ^ Roberge, Aki; Weinberger, Alycia J. (March 2008). "Debris Disks around Nearby Stars with Circumstellar Gas". The Astrophysical Journal. 676 (1): 509–517. arXiv:0711.4561 . Bibcode:2008ApJ...676..509R. doi:10.1086/527314.
  16. ^ Schröder, C.; Schmitt, J. H. M. M. (November 2007). "X-ray emission from A-type stars". Astronomy and Astrophysics. 475 (2): 677–684. Bibcode:2007A&A...475..677S. doi:10.1051/0004-6361:20077429.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]