Alfa Romeo

Alfa Romeo MiTo från 2011.

2010 års Alfa Romeo Brera.

Alfa Romeo är en italiensk biltillverkare med säte i Milano, grundad 1910. Alfa Romeo har blivit känt för sina sportiga personbilar och framgångar inom bilsport. Det traditionsrika företaget ingår sedan 1986 i Fiat-koncernen.

Historia

A.L.F.A 24 från 1910 var den första bilen tillverkad av Anonima Lombarda Fabbrica Automobili.

Alfa Romeo Giulia Sprint Speciale.

Alfa Romeo 1750 Spider.

Alfa Romeo Giulietta i modern Alfa-design.

Alfa Romeo grundades 1910 som A.L.F.A. - Anonima Lombarda Fabbrica Automobili. 1915 köptes Alfa av Nicola Romeo. Fabriken i Portello i Milano blev en rustningsindustri under första världskriget, bland annat flygplansmotorer tillverkades. 1918 fick Romeo absolut aktiemajoritet i bolaget varpå namnet Alfa Romeo antogs. 1919 gick Alfa Romeo tillbaka till civil tillverkning och expanderade under 1920-talet.

Racingframgångar

Alfa Romeo är en av Europas klassiska sportbilstillverkare. Den typiska färgen på bilarna är röd ("Alfa-Rosso"), den italienska racingfärgen, som även förknippas med Ferrari. 1925 firade man sin första stora framgång då man blev världsmästare. En stor framgång kom när Alfa Romeo 6C 1500 vann Mille Miglia 1929. Tazio Nuvolari vann Mille Miglia i en Alfa Romeo 1930 och 1933. Nuvolari vann även Le Mans 24-timmars tillsammans med Raymond Sommer i en Alfa Romeo 8C 1933.

Bakom framgångarna stod konstruktören Vittorio Jano som verkade vid Alfa Romeo från 1923 där hans första konstruktion var racerbilen Alfa Romeo P2. Den framgångsrika P2:an kördes av bland andra Enzo Ferrari. Janos nästa projekt var sportbilen 6C-1500/1750/1900, men han arbetade även med Alfas flygmotorer. Efter att ha konstruerat racerbilen 158/159 Alfetta, flyttade Jano till Lancia 1937. Sedan Jano lämnat företaget utsågs Wifredo Ricart till chefskonstruktör. Alfa Romeo har tidigare tävlat i Formel 1. 1951 lade de ned sin tävlingsverksamhet och överlät sina bilar till Ferrari. Detta var starten på F1-tävlandet hos Ferrari.

Staten ägare

Alfa Romeo hade en bred produktion som även innefattande bl.a. lokomotivtillverkning och motorer för flygplan och marint bruk. 1929 drabbade börskraschen Alfa Romeo hårt och konkursen var nära. Alfa räddades genom att bli en del av det statliga Finmeccanica (Istituto per la Ricostruzione Industriale) 1933. När Mussolini nationaliserade Alfa Romeo på 1930-talet var tanken att rädda den italienska äran och säkerställa att Alfa skulle finnas kvar på racingbanorna för att konkurrera med tyska Mercedes-Benz och Auto Union. Alfa Romeo var under många år populär hos den italienska polisen genom statens ägande i företaget.

Under Andra världskriget ställde Alfa Romeo om till krigsproduktion och kom att tillverka lastbilar åt både de italienska och tyska arméerna. Alfa Romeo byggde även flygplansmotorer åt det italienska flygvapnet på licens från Daimler-Benz. Efter andra världskriget var situationen annorlunda och den nya tidens politiker såg hellre att Alfa inriktade sina krafter på att tillverka småbilar åt folket, än de sportbilar man tidigare tillverkat. Alfas svar blev Alfa Romeo Giulietta. Tekniken bygger vidare på Alfas första efterkrigskonstruktion, den större 1900, med självbärande kaross, fyrcylindrig twincam-motor, fyrväxlad växellåda, individuell framhjulsupphängning med dubbla triangellänkar, stel bakaxel och skruvfjädrar runt om, men i en mindre skala.

Sportbilar och moderna vardagsbilar

Under 1950-talet lanserade man nya sportbilsmodeller som idag är designklassiker. I efterkrigstidens Italien ändrade man också delvis inriktning med modeller som Giulia och Giulietta. Under 1960-talet kom återigen större modeller. 1950-talet innebar Alfa Romeos övergång till en helt industrialiserad produktion enligt löpande band-principen. 1963 öppnades den nya Aresefabriken. Under 1960-talet körde italienska polisen och karabinjärerna specialmodeller som Alfa tog fram.

I slutet av 1960-talet kom klassikern Alfa Romeo 1750 Spider i sin första version. En PR-framgång för Alfa blev när Spidern kom med i Mandomsprovet som den unge Benjamin Braddocks "europeiska sportvagn" med "manuell växellåda". Alfa Romeo GT blev en annan sportbilssuccé för Alfa. Alfa lanserade också sina vässade modeller under namnet GTA (Gran Turismo Alleggerita), som snabbt stärkte varumärket. Trots dessa modeller hade Alfa Romeo det svårt ekonomiskt och man försökte hitta nya vägar.

Alfasudprojektet

Under 1970-talet försökte Alfa att bredda sitt utbud och lanserade Alfasud som var tänkt som ett prisvärt alternativ i mellanbilsklassen. Alfasuden tillverkades i en ny fabrik, Alfa Romeo Pomigliano d'Arco, i Neapel som byggts på initiativ av den italienska staten. Succén med Alfasuden uteblev till en början, delvis på grund av omfattande kvalitetsproblem. Alfa försökte få fart på försäljningen genom att införa ett speciellt standardvagnsmästerskap med enbart Alfasud. Alfasuden kom sedermera att bli Alfa Romeos mest tillverkade modell. Ansvarig för projektet var Rudolf Hruska och modellen formgavs av Giorgetto Giugiaro. 1971 lanserades Alfa Romeo Montreal, en sportbil som på grund av oljekrisen snabbt tappade i försäljning.

1979 års Alfa 6 var tänkt att föra in Alfa i storbilsklassen med konkurrenter som BMW 7-serien och Mercedes-Benz. Det gick inget vidare och Alfa fick se hur konkurrenterna sidsteppade märket och firade framgångar på USA-marknaden. Under 1980-talet gick man in i ett samarbete med japanska Nissan och modellen Arna skapades. Modellen blev ett fiasko då den varken sågs som en "äkta" Alfa Romeo eller som en Nissan - den ses av många som företagets absoluta botten.

Ett mer lyckat samarbete skedde mellan Alfa Romeo, Fiat, Lancia och Saab ("de fyras klubb") som gav Alfa Romeo Alfa Romeo 164 som kom 1987 och som under många år var företagets flaggskepp. Alfa hade under 1980-talet en märklig samling modeller utan någon tydlig linje, här samlades stora långfärdsmodeller, sportbilar och oglamourösa mellanklassbilar. Därtill hade man under många år haft kvalitetsproblem. Alfa stod inför konkurs och den italienska staten förmådde inte att styra upp företaget längre.

Del av Fiatkoncernen

Fiat köpte Alfa Romeo 1986 och Alfa styrdes gemensamt med Lancia i Alfa-Lancia Industriale S.p.A. Senare kom en ny organisation inom Fiat med Alfa som en av koncernens delar. Köpet innebar att Alfas modeller fick många komponenter från Fiats modeller. Vissa av Alfas modeller kom att ha stora likheter men Alfa behöll sitt särdrag med egna motorer och sin egen design. En för Alfa ovanlig kombimodell kom i och med Alfa Romeo 33 Sportwagon som dock hade svårt att finna köpare i den konservativa Alfa-kundgruppen. Fiat har också gjort stora insatser för att förbättra kvalitén på Alfa som ofta varit ett kritiskt moment i omdömet av märket. 1986 stängdes även den ursprungliga Portellofabriken i Milano.

Nya framgångar och nedgång

Alfa Romeo 156 blev en stor succé för Alfa Romeo.

1997 kom Alfa Romeo 156 som blev en stor succé för Alfa. Man kombinerade ny design med den klassiska Alfa-designen vilket innebar en comeback för kylargrillen som går ner och därmed tvingar ut registreringsskylten till vänster. Modellen ritades av Walter de'Silva vid Centro Stile Alfa Romeo. Alfa 156 utnämndes till Årets bil (1998). Alfa följde upp med Alfa Romeo 166 som efterträdde Alfa 164. Senare kom Alfa Romeo 147 som företagets nya småbil och även den blev utsedd till Årets bil (2001). Bilarna lovordades för sin design och Alfa fick ett uppsving på flera marknader, inte minst den svenska.

Alfa har en stark position hemma i Italien men på andra marknader är Alfa ett uddamärke (jämför Saab) som framförallt lockar trogna köpare (se Alfisti) som ser förbi kvalitetsproblemen och uppskattar sportigheten. Detta har dock gett en relativt liten upplaga på omkring 200 000 tillverkade fordon om året. Alfa behöver öka sin produktion. Efter att man lanserat 156, 166 och 147 ökade produktionen som efter det återigen gått tillbaka. Alfa tillverkade 197 680 bilar 1998 och nådde en modern toppnotering 2001 med 213 638 enheter, men var 2009 nere i 103 687 tillverkade bilar per år. 2011 tillverkades 130 535 Alfor.

Tillverkningsorter

Alfa Romeos huvudfabrik låg sedan starten i Portello, Milano och hade tillverkning fram till 1986. 1961 startade man en andra fabrik i Arese i Milano. Den första stora fabriken utanför Milano stod klar 1972 i Pomigliano d'Arco i Neapel. Fabriken i Neapel föranledde en ändring av Alfa-märket då Milano togs bort från märket (se avsnitt om Alfa Romeos logotyp). Alfa Romeo Arna tillverkades 1984-1986 i Pratola Serna. Förutom de egna fabrikerna har Alfa Romeo genom åren lagt ut tillverkning hos Bertone och Pininfarina. Idag tillverkas Alfa Romeo-bilarna i Fiatkoncernens fabriker. De tidigare helt egna fabrikerna har lagts ner eller har idag ingen Alfa Romeo-tillverkning.

• Mirafiori, Turin – Alfa Romeo MiTo
• Cassinofabriken, Piedimonte San Germano – Alfa Romeo Giulietta
• Alfa Romeo Pomigliano d'Arco (1968–2011)
• Alfa Romeo Arese (1963–2005)
• Alfa Romeo Portello (1910–1986)

Alfas Romeos logotyp

Alfamärket på en Alfa Romeo 8C.

Alfa Romeos logotyp består av två emblem. Det vänstra fältet visar staden Milanos fana, ett rött kors på vit bakgrund. Det högra fältet består av den milanesiska ätten Viscontis heraldiska vapen. Vi ser en orm, symboliserande vishet, som slukar en "otrogen". Från början fanns två repknopar i märket som symboliserade kungahuset Savojen. Dessa knopar försvann i samband med att Italien blev en republik 1946. Fram till 1972 stod tillverkningsorten Milano i det blå fältet. När man startade en fabrik i Neapel togs Milano bort och logotypen moderniserades - kransen togs bort. Kransen hade lagts till efter att Alfa blivit världsmästare.

Ett annat kännemärke för Alfa Romeo är fyrklövern - Quadrifoglio. Den har också sitt ursprung i tävlingsdelen. Den svenska Alfa Romeo-klubbens medlemstidning heter Klöverbladet.

Alfisti

Alfa Romeo-ägare har ofta en stor trogenhet till märket och kallas Alfisti (sing. Alfista). Alfa använder själva begreppet för att poängtera individualitet som märkets styrka tillsammans med sportigheten. Svenska Alfisti samlas i Club Alfa Romeo Svezia.

Personbilsmodeller

Aktuella bilmodeller

Alfa Romeo 159.

• Alfa Romeo Mi.To
• Alfa Romeo Giulietta
• Alfa Romeo Giulia
• Alfa Romeo 4C

Historiska modeller

Alfa Romeo 2000 Spider (1959)

Alfa Romeo Giulia Super 1300 (1965)

Alfa Romeo 8C 2900 Mille Miglia (1938).

• Alfa 15/20 HP
• Alfa 20/30 HP
• Alfa 40/60 HP
• Alfa Romeo 20/30ES
• Alfa Romeo RL/RM
• Alfa Romeo 6C 1500/1750/1900/2300/2500
• Alfa Romeo 8C 2300/2900
• Alfa Romeo P3
• Alfa Romeo 1900 Sprint/Super/Super Sprint/Berlina/Primavera
• Alfa Romeo 2000 Spider/Sprint/Berlina
• Alfa Romeo 2000 Sportiva
• Alfa Romeo 2600 Sprint/Spider/Berlina/SZ
• Alfa Romeo Disco Volante
• Alfa Romeo Giulietta Berlina/Spider/Sprint/Sprint Speciale/SZ
• Alfa Romeo Giulia Berlina/Nuova/Sprint/Spider/Sprint GT/Sprint GTA/GTZ/Junior Z
• Alfa Romeo Spider 105/115
• Alfa Romeo Montreal
• Alfa Romeo 1750/2000 Berlina/GTV/Spider
• Alfa Romeo Alfetta
• Alfa Romeo Alfetta GT/GTV
• Alfa Romeo Alfa 6
• Alfa Romeo Alfasud
• Alfa Romeo Alfasud Sprint
• Alfa Romeo Giulietta Typ 116 1977-1985
• Alfa Romeo Arna
• Alfa Romeo 33
• Alfa Romeo 90
• Alfa Romeo 75
• Alfa Romeo 164
• Alfa Romeo 145
• Alfa Romeo 146
• Alfa Romeo Spider 916
• Alfa Romeo SZ/RZ
• Alfa Romeo 155
• Alfa Romeo 156
• Alfa Romeo 156 Crosswagon Q4
• Alfa Romeo 166
• Alfa Romeo 147
• Alfa Romeo GT
• Alfa Romeo 159
• Alfa Romeo Brera
• Alfa Romeo Romeo
• Alfa Romeo 8C Competizione
• Alfa Romeo 2300 - tillverkad i Brasilien av Fábrica Nacional de Motores

Alfa Romeo RL Targa Florio.

Alfa Romeo P3.

Alfa Romeo Tipo 33.

Alfa Romeo 182.

Alfa Romeo 156 WTCC.

Motorsport

Sportvagnsracing

Alfa Romeo deltog tidigt i de italienska långloppen, som Mille Miglia och Targa Florio. Med 6C- och 8C-modellerna vann Alfa Romeo alla Mille Miglia-lopp utom ett mellan 1928 och 1938. Dessutom tog man fyra raka segrar i Le Mans 24-timmars mellan 1931 och 1934.

Under 1950-talet deltog Alfa Romeo i sportvagnsracing på lägre nivåer och från början av 1960-talet satsade Autodelta på de mindre klasserna i sportvagns-VM med Giulietta SZ och efterträdaren Giulia TZ. Med Tipo 33 gick Alfa Romeo upp till de stora sportvagnsprototyperna och vann VM-titeln två gånger, 1975 och 1977.

Grand Prix-racing

Alfa Romeo byggde sin första Grand Prix-bil 1924. Redan året därpå vann stallet det första världsmästerskapet i Grand Prix-racing med den framgångsrika P2:an. Stallets förare Ferdinando Minoia blev europamästare 1931 och Tazio Nuvolari året därpå.

Alfa Romeos förare Enzo Ferrari visade sig vara bättre som stallchef än som racerförare och sedan Alfa Romeo drabbats av ekonomiska problem under 1933 tog Scuderia Ferrari över som inofficiellt fabriksteam. Benito Mussolini nationaliserade företaget för att rädda den italienska äran på racerbanorna men Alfa Romeo och Scuderia Ferrari mötte allt hårdare motstånd från de tyska Silverpilarna under resten av 1930-talet. Till säsongen 1938 återtog fabriken tävlandet med stallet Alfa Corse.

Efter andra världskriget tävlade Alfa Corse med förkrigsmodellen Alfetta och med den vann Nino Farina den första F1-titeln 1950. Sedan Juan Manuel Fangio vunnit även 1951 drog sig Alfa Romeo ur formel 1.

Alfa Romeo kom tillbaka till F1 som motorleverantör 1976. Mellan 1979 och 1985 drev Autodelta ett formel 1-stall. Bästa resultatet blev en sjätteplats i konstruktörs-VM 1983. Sedan Fiat köpt företaget lades F1-stallet ned och Alfa Romeo fick ägna sig åt standardvagnsracing.

Standardvagnsracing

Alfa Romeo hade stora framgångar i ETCC med GTA-modellen. I början av 1980-talet vann man europamästerskapet fyra år i rad med GTV6:an. Alfa Romeo deltog även i stora nationella mästerskap, som DTM och BTCC med de framhjulsdrivna 155- och 156-modellerna. I början av 2000-talet vann märket ETCC fyra år i rad men därefter har Alfa Romeo dragit sig tillbaka från internationell racing.

Motortillverkning

I början av 1960-talet använde flera små F1-märken Alfa Romeos fyrcylindriga motorer. Senare använde McLaren och March Engineering V8-motorn från Tipo 33. Mellan 1976 och 1979 levererade Alfa Romeo motorer till Brabham med en tredjeplats i konstruktörs-VM 1978 som bästa resultat.

Alfa Romeo har även levererat motorer till mindre formelbilsklasser, som formel 3.

Museo Storico Alfa Romeo

Alfa Romeos museum heter Museo Storico Alfa Romeo och ligger i Arese. Det invigdes 1976.

Annan tillverkning

Alfa Romeo har förutom personbilar genom historien tillverkat ett antal andra produkter, bland annat lokomotiv, bussar, traktorer, spårvagnar, kompressorer och generatorer. Alfa Romeo tillverkade tidigare marinmotorer och flygplansmotorer. Alfa började redan 1910 tillverka motorer som användes för flygplan och 1932 följde den första riktiga flygmotorn från Alfa som användes för Caproni 101 D2. Alfa Romeo kom även att tillverka lätta lastbilar fram till 1960-talet och Alfa Romeo har tidigare tillverkat trådbussar.

Under 1930-talet började Alfa tillverka motorer för större flygplan som Savoia Marchetti SM.74, Savoia-Marchetti SM.75, Savoia-Marchetti SM.79, Savoia Marchetti SM.81 och Cant Z506B Airone. Under andra världskriget tillverkade man flygmotorn RA.1000 RC 41-I Monsone, en licenstillverkad variant på Daimler-Benz DB 601. Alfa Romeo Avio såldes 1988 till Aeritalia.

• Flygmotor tillverkad av Alfa Romeo.
  Flygmotor tillverkad av Alfa Romeo.
• 
  Lastbil från Alfa Romeo
• 
  Ambulans från Alfa Romeo
• 
  Trådbuss från Alfa Romeo

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Alfa Romeo.
  Bilder & media
• Alfa Romeos officiella webbplats
• Alfa Romeos svenska webbplats
• Club Alfa Romeo Svezia
• Alfapower Alfa Romeo fan site Svezia