Alfa Volantis

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Alfa Volantis (α)
Volans IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildFlygfisken
Rektascension09t 02m 26,79592s[1]
Deklination-66° 23′ 45,8727″[1]
Skenbar magnitud ()+4,00[2]
Stjärntyp
SpektraltypkA3hA5mA5 V[3]
U–B+0,13[2]
B–V+0,14[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+4,9[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -2,00[1] mas/år
Dek.: +95,51[1] mas/år
Parallax ()26,11 ± 0,12[1]
Avstånd124,9 ± 0,6  (38,3 ± 0,2 pc)
Absolut magnitud ()+1,60[5]
Detaljer
Massa1,87[6] M
Radie1,9[7] R
Luminositet29[8] L
Temperatur8 198[3] K
Metallicitet+0,19[3] dex
Vinkelhastighet30,6 ± 0,4[9] km/s
Ålder427+183-377[10] miljoner år
Andra beteckningar
CPD-65° 1065, FK5 343, GJ 333,3, HD 78045, HIP 44382, HR 3615, SAO 250422. [11]

Alfa Volantis (α Volantis, förkortat Alfa Vol, α Vol) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna[12] belägen i den nordöstra delen av stjärnbilden Flygfisken. Den har en skenbar magnitud på 4,00[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 26,1[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 125 ljusår (ca 38 parsek) från solen och anses ingå i Sirius superhop.[5]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan Alfa Volantis A är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass kA3hA5mA5 V[3]. Den är en Am-stjärna och noteringen anger att stjärnans spektrum har den svaga Calcium II K-linjen hos en A3-stjärna och väte- och metallinjerna hos en A5-stjärna.[13] Den har en massa som är ca 1,9[6] gånger större än solens massa, en radie som är ca 1,9[7] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 29[8] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 8 200[3] K.

År 2010 var följeslagaren Alfa Volantis B separerad från primärstjärnan med 0,0318 bågsekunder vid en positionsvinkel av 286,9°. Magnitudskillnaden mellan de två komponenterna är 0,1.[14]

År 1992 rapporterades att stjärnan hade ett överskott av infraröd strålning, vilket skulle tyda på närvaro av en kringliggande stoftskiva.[15] Efterföljande observationer har dock inte bekräftat detta.[16]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Mermilliod, J.-C. (1986), "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)", Catalogue of Eggen's UBV data. SIMBAD, Bibcode:1986EgUBV........0M.
  3. ^ [a b c d e] Gray, R. O.; et al. (July 2006), "Contributions to the Nearby Stars (NStars) Project: spectroscopy of stars earlier than M0 within 40 pc-The Southern Sample", The Astronomical Journal, 132 (1): 161–170, arXiv:astro-ph/0603770 , Bibcode:2006AJ....132..161G, doi:10.1086/504637.
  4. ^ Wielen, R.; et al. (1999), "Sixth Catalogue of Fundamental Stars (FK6). Part I. Basic fundamental stars with direct solutions", Veröff. Astron. Rechen-Inst. Heidelb, Astronomisches Rechen-Institut Heidelberg, 35 (35), Bibcode:1999VeARI..35....1W.
  5. ^ [a b] Eggen, Olin J. (August 1998), "The Sirius Supercluster and Missing Mass near the Sun", The Astronomical Journal, 116 (2): 782–788, Bibcode:1998AJ....116..782E, doi:10.1086/300465.
  6. ^ [a b] David, Trevor J.; Hillenbrand, Lynne A. (2015), "The Ages of Early-Type Stars: Strömgren Photometric Methods Calibrated, Validated, Tested, and Applied to Hosts and Prospective Hosts of Directly Imaged Exoplanets", The Astrophysical Journal, 804 (2): 146, arXiv:1501.03154 , Bibcode:2015ApJ...804..146D, doi:10.1088/0004-637X/804/2/146.
  7. ^ [a b] Pasinetti Fracassini, L. E.; Pastori, L.; Covino, S.; Pozzi, A. (February 2001), "Catalogue of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (CADARS) - Third edition", Astronomy and Astrophysics, 367 (2): 521–524, arXiv:astro-ph/0012289 , Bibcode:2001A&A...367..521P, doi:10.1051/0004-6361:20000451.
  8. ^ [a b] http://stars.astro.illinois.edu/sow/alphavol.html. Hämtad 2018-03-03.
  9. ^ Díaz, C. G.; et al. (July 2011), "Accurate stellar rotational velocities using the Fourier transform of the cross correlation maximum", Astronomy & Astrophysics, 531: A143, arXiv:1012.4858 , Bibcode:2011A&A...531A.143D, doi:10.1051/0004-6361/201016386.
  10. ^ Song, Inseok; et al. (February 2001), "Ages of A-Type Vega-like Stars from uvbyβ Photometry", The Astrophysical Journal, 546 (1): 352–357, arXiv:astro-ph/0010102 , Bibcode:2001ApJ...546..352S, doi:10.1086/318269.
  11. ^ "alf Vol". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2016-09-02.
  12. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878 , Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  13. ^ Gray, Richard O.; Corbally, Christopher J. (2009), Stellar Spectral Classification, Princeton, New Jersey: Princeton University Press, p. 309, ISBN 978-0-691-12511-4.
  14. ^ Hartkopf, William I.; et al. (2012), "Speckle Interferometry at SOAR in 2010 and 2011: Measures, Orbits, and Rectilinear Fits", The Astronomical Journal, 143 (2): 19, Bibcode:2012AJ....143...42H, doi:10.1088/0004-6256/143/2/42, 42.
  15. ^ Cheng, K.-P.; et al. (September 1992), "Newly identified main-sequence A stars with circumstellar dust", Astrophysical Journal, Part 2 - Letters, 396 (2): L83–L86, Bibcode:1992ApJ...396L..83C, doi:10.1086/186522.
  16. ^ Gáspár, András; et al. (May 2013), "The Collisional Evolution of Debris Disks", The Astrophysical Journal, 768 (1): 29, arXiv:1211.1415 , Bibcode:2013ApJ...768...25G, doi:10.1088/0004-637X/768/1/25, 25.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]