Alfred Lyttelton

Från Wikipedia
Alfred Lyttelton
Född7 februari 1857[1][2]
Westminster
Död5 juli 1913[1][2] (56 år)
London
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland[3]
Utbildad vidTrinity College, Cambridge
Eton College
SysselsättningFotbollsspelare, tennisspelare, idrottare[3], politiker[4], cricketspelare, barrister[5]
Befattning
Ledamot av Kronrådet
Ledamot av Förenade kungarikets 25:e parlament
Storbritanniens 25:e parlament, Warwick and Leamington (1895–1895)[6]
Ledamot av Förenade kungarikets 26:e parlament
Storbritanniens 26:e parlament, Warwick and Leamington (1895–1900)[6]
Ledamot av Förenade kungarikets 27:e parlament
Storbritanniens 27:e parlament, Warwick and Leamington (1900–1906)[6]
Ledamot av Förenade kungarikets 28:e parlament
Storbritanniens 28:e parlament, Westminster St George's (1906–1910)[6]
Ledamot av Förenade kungarikets 29:e parlament
Storbritanniens 29:e parlament, Westminster St George's (1910–1910)[6]
Ledamot av Förenade kungarikets 30:e parlament
Storbritanniens 30:e parlament, Westminster St George's (1910–1913)
Politiskt parti
Liberal Unionist Party
MakaLaura Lyttelton
(g. 1885–)[7][8]
Edith Balfour Lyttelton
(g. 1892–)[7][8]
BarnAlfred Christopher Lyttelton (f. 1886)[9][7]
Oliver Lyttelton, 1st Viscount Chandos (f. 1893)[7]
Mary Frances Lyttelton (f. 1895)[9]
Anthony George Lyttelton (f. 1900)[9]
FöräldrarGeorge Lyttelton, 4:e baron Lyttelton[7][3]
Mary Glynne[9][7]
SläktingarNeville Lyttelton (syskon)[7]
Redigera Wikidata

Alfred Lyttelton, född den 7 februari 1857, död den 5 juli 1913, var en brittisk politiker. Han var son till George Lyttelton, 4:e baron Lyttelton och far till Oliver Lyttelton, 1:e viscount Chandos.

Lyttelton blev 1881 advokat och 1895 liberal-unionistisk medlem av underhuset, som han sedan, med avbrott för några månader 1906, tillhörde till sin död. Lyttelton var oktober 1903–december 1905, efter Chamberlain, kolonialminister i Balfours ministär och hörde sedan till unionistoppositionens ledande män. Som kolonialminister utfärdade Lyttelton i mars 1905 en författning med begränsad självstyrelse för Transvaal, vilken dock efter liberalernas valseger 1906 snart ersattes av en ny författning med full parlamentarisk självstyrelse. Lyttelton var livligt socialt verksam och ivrig förkämpe för kvinnans politiska rättigheter. Lyttelton gjorde sig i yngre år känd som en av Englands allra främsta idrottsmän (särskilt som kricket- och tennisspelare).

Källor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, Rt. Hon. Alfred Lyttelton, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Kindred Britain, Hon. Alfred Lyttelton, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Литтльтон, Альфред, Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
  4. ^ Hansard 1803–2005, läst: 22 april 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ Joseph Foster, Men-at-the-Bar : A biographical hand-list of the members of the various Inns of Court, including her Majesty's Judges, etc., andra utgåvan, Joseph Foster, 1885.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e] Hansard 1803–2005.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d e f g] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c d] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]