Alfta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Alfta
Tätort
Alfta kyrka.
Land  Sverige
Landskap Hälsingland
Län Gävleborgs län
Kommun Ovanåkers kommun
Koordinater 61°21′N 16°5′Ö / 61.350°N 16.083°Ö / 61.350; 16.083
Area 343,48 hektar
Folkmängd 2 155 (2010)[1]
Befolkningstäthet 6,27 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Alfta
Postnummer 822 XX
Riktnummer 0271
Tätortskod 7000
GeoNames 2726939
Alftas läge i Gävleborgs län
Red pog.svg
Alftas läge i Gävleborgs län
Wikimedia Commons: Alfta

Alfta är en tätort i Ovanåkers kommun och kyrkbyn i Alfta socken.

Historia[redigera | redigera wikitext]

År 4 500 f.Kr sträckte sig en havsvik längs med Voxnadalen. Vikens innersta del låg vid den plats Alfta centrum ligger idag.

I Kyrkbyn i Alfta har många stenåldersfynd påträffats, exempelvis en hacka av glimmerskiffer, daterad kring 4 000 år f.Kr. I området har Järnåldersbönderna främst lämnat spår i form av slagg efter älvens stränder. I trakten finns även en del gravar och gravfält. Strax nedanför Kvarnbackarna i Alfta invid älven har också en järnugn från denna tid påträffats, men denna har förstörts under senare år. I Viken har bland annat en större myntskatt med tvåhundra arabiska silvermynt från 700-talet e.Kr. hittats samt också vikingagravar.

Alfta under medeltiden[redigera | redigera wikitext]

Alfta är ett av de första områden som blivit utmärkt på kartorna i Hälsingland. Den första källan till namnet Alfta är från år 1178 e.Kr och förekommer i en berättelse om kung Sverre av Norge, som vid denna tid skulle ha blivit hindrad i sin färd av tretusen hälsingar i Alfta, en historia som finns att läsa i Sverres saga.

Namnet Alfta dyker upp som "Alpta" år 1312 och har sannolikt sitt ursprung i ett sjönamn, *Alpti - ett äldre namn på Kyrktjärn, på vars norra sida kyrkan är uppförd. I senare tid har denna tjärn kallats Alputten, troligtvis en förvanskning av det äldre sjönamnet. I *Alpti ingår vårt gamla ord för "svan", fsv. alpt, d.v.s. Svansjön.[2]

Byn beräknas ha blivit kristnad under 1200-talet, varvid en mindre stenkyrka uppfördes i Alfta kyrka centrum. Kyrkan byggdes ut under 1400-talet. Den dominerade näringen i socknen var då jordbruk, och boskapsskötseln utvecklades så att ett stort antal djur fanns på varje gård. Jakt och fiske bedrevs fortfarande i stor utsträckning, eftersom djurskinnen betraktades som en viktig handelsvara.

1500-talet till 1800-talet[redigera | redigera wikitext]

Under år 1542 gjordes en skatteändring i socknen, och enligt skatteboken levde vid denna tid ungefär 150 bönder i Alfta socken.

Ett flertal bränder drabbade Alfta under 1500-talet. År 1547 eldhärjades flera gårdar i centrum. År 1562 brann prästgården samt sju intilliggande gårdar ner. I denna eldsvåda skadades även kyrktornet, som inte byggdes upp förrän en stor renovering av kyrkan ägde rum på 1760-talet. År 1573 brann 13 gårdar i centrum.

Antalet gårdar i Alfta ökade år 1626 till 196 stycken, men under 1600-talet förändrades bebyggelsens storlek inte nämnvärt på grund av de tunga skatter som införts i Sverige efter de många krigen landet härjats av. Dessutom blev utskrivningen av soldater i området betungande för Alftas bönder, inte minst då Alfta kompani skulle utrusta 78 man - två gårdar fick därvid svara för en soldats avlöning och underhåll.

Återhämtningen efter kriget gick dock snabbt, och vid mitten av 1700-talet rådde ett visst välstånd hos Alftas bönder. Av sockens 27 byar vid denna tid var utan tvekan Kyrkbyn den största i området.

1800-talet och framåt[redigera | redigera wikitext]

Idag förknippas Alfta bland annat med Hälsingegårdar, och av de sju hälsingegårdarna som sedan den 1 juli 2012 finns på Unescos världsarvslista står de två största gårdarna i Alfta, Jon-Lars och Pallars i Långhed.[3] Alfta är även förknippad med Erik-jansismen som leddes av profeten Erik Jansson från Biskopskulla i Uppland i mitten av 1800-talet. Alla böcker som Erik Jansson inte ansåg företräda sann kristendom skulle brännas på bål.[4] En minnessten är rest i Tranberg vid hälsingegården Fiskra mot Viksjön, där Erik Jansson den 11 juni 1884 antände bokbålet. Hans anhängare grundade år 1846 bl a Bishop Hill* i USA. Även en av världens äldst bevarade röster i Alfta finns inspelade från Tranberg där kan man lyssna på Peter Wickblom röst och följa hans berättelse om att vara en emigrant, som tagit sig över Atlanten. Ett utvandrarmuseum med arkiv ligger vid hälsingegård Ol-Anders i Alfta. Samma gård utgör också starten på den 28 kilometer långa turistleden, Stora Hälsingegårdars väg, längs vilken en stor del av traktens större hälsingegårdar finns bevarade.[5]

Genom Alfta går sedan 1897 järnvägslinjen Bollnäs–Orsa, en numera delvis nedlagd järnväg. Banan var ursprungligen tänkt att binda samman Norra stambanan med Inlandsbanan. Från början var det en privat järnväg, Dala Helsinglands Jernväg, men den övergick så småningom i SJ:s ägo.

Alfta kommun slogs 1974 samman med Bollnäs för att från år 1977 överföras till Ovanåkers kommun.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Alfta 1950–2010[6][7]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
922
1960
  
1 323
1965
  
1 622
1970
  
2 220
1975
  
2 568
1980
  
2 544
1990
  
2 629 326
1995
  
2 459 337
2000
  
2 281 336
2005
  
2 185 336
2010
  
2 155 343

Byggnader[redigera | redigera wikitext]

Alfta kyrka är Ovanåkers kommuns största kyrka och hembygdsgården i Alfta heter Löka och ligger i Gundbo strax utanför Alfta Centrum.

Evenemang[redigera | redigera wikitext]

  • Stormässan - Festarrangemang i den lokala folkparken (Forsparken) hålls vanligen en lördag i augusti månad varje år.
  • Karnevalståget - hålls söndagen efter Stormässan och oftast i mitten av augusti varje år. Karnevalen går genom Alfta centrum och avslutas i Forsparken med prisutdelning och underhållning. I samband med detta släpps tidningen Alfta-ålen.
  • Alfta Marknad - Knallar, karuseller och lotterier.
  • Världens största surströmmingsskiva - hålls i augusti i Alfta ishall. Prisad av Guinness rekordbok som världens största Surströmmingsskiva.
  • Ålyra - Alfta Centrumförening bjuder in till evenemang och underhållning i centrum varje vår.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Alfta har ishockeyhall och simhall, sporthall, tennishall, bike park, Byaspex samt golfbana med nio hål.

På orten finns bland annat innebandyklubben Alfta IBK och ishockeyklubben Alfta GIF Hockey.

Alfta i litteraturen[redigera | redigera wikitext]

  • Häxor och Kärlek - Oskyldigt dömd av Erik Olof Wiklund, Tranberg, 2010, Roman
  • Breven till Kristina - En förbjuden Kärlek av Erik Olof Wiklund, Roman, 2008
  • En nubbe och Pizza i Alfta av Francesco Saverio Alonzo, Roman, 2010
  • Alfta Förr och Nu IV utgiven av Alfta Kommun, Faktabok
  • Hundraårigt Kommunalstyre i Alfta av Johan Ohlsson, Faktabok
  • En smedjas förvandling - ÖSAs historia av Martin Östberg, 1990

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Brink, Stefan (1984). Ortnamn i Hälsingland. ISBN 9120070381 
  3. ^ UNESCO. ”Four natural and four cultural properties added to UNESCO’s World Heritage List on Sunday”. http://whc.unesco.org/en/news/902/. Läst 25 maj 2014. 
  4. ^ Nordisk familjebok. ”Om Erik Jansson”. Projekt Runeberg. http://runeberg.org/nfbl/0678.html. 
  5. ^ halsingegardar.se. ”Stora Hälsingegårdars väg”. http://halsingegardar.se/att-uppleva/gardar-att-besoka/stora-halsingegardars-vag/. Läst 24 maj 2013. 
  6. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  7. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]