Ali Amini
| Ali Amini | |
 | |
| Tid i befattningen 1961–1962 | |
| Företrädare | Jafar Sharif-Emami |
|---|---|
| Efterträdare | Asadollah Alam |
| Född | 1905 |
| Död | 1992 |
| Gravplats | Passys begravningsplats[1] |
| Politiskt parti | Iran Novin, Irans Demokratiska parti |
| Alma mater | Université Paris-Sorbonne |
Ali Amini (lyssna ), född 1905 i Teheran i Persien, död 1992 i Paris i Frankrike, var en iransk politiker som tjänstgjorde som landets premiärminister (1961-1962), justitieminister (1955-1956) och finansminister (1953-1955) samt som Irans ambassadör till USA (1956-1958).
Amini härstammade från den tidigare dynastin qajarerna och studerade vid Irans första moderna lärosäte, högskolan Dar ol-Fonun, och avlade sedan examen i juridik vid universitetet i Grenoble i Frankrike. Dessutom blev han fil.dr. i ekonomi i Université Paris-Sorbonne. Han var förutom inom politiken även verksam inom juridiken. Han ingick som minister i en av veteranpolitikern Ahmed Qavams regeringar på 1940-talet - endast 37 år gammal från 1942. Han var sedan under 1950-talet minister med ansvar för vissa ekonomiska frågor och även en tid kulturminister. Han var Irans premiärminister 1961-1962 (under Pahlavimonarkin).
Amini var politiskt närstående USA och inte minst president John F. Kennedy. Han gjorde en comeback i iransk politik i slutet av 1970-talet och tjänade Mohammad Reza Pahlavi som rådgivare fram till shahens fall i början av 1979.
Han levde i exil i Frankrike från 1979 fram till sin död. I exilen ledde han en monarkistisk oppositionsgrupp mot Khomeiniregimen i hemlandet.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ hämtat från: franskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
|
