De allierade under andra världskriget
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
De allierade under andra världskriget avsåg inledningsvis Frankrike, Polen och Storbritannien där Frankrike och Storbritannien lovat stödja Polen vid ett eventuellt angrepp från Nazityskland under andra världskriget.[1] Avtal mellan Storbritannien och Polen undertecknades den 25 augusti 1939.[2] Storbritannien stöddes av sina kolonier i Brittiska imperiet, bland andra Kanada. Motståndarsidan var axelmakterna.
När andra världskriget bröt ut den 1 september 1939 och Tyskland så småningom ockuperade flera länder i Europa, gick många av dessa länders exilregeringar med de allierade och stödde dem med väpnade styrkor. Efter Tysklands angrepp på Sovjetunionen den 22 juni 1941 kom även detta land att ingå i alliansen och slutligen även USA efter Japans angrepp på Pearl Harbor den 7 december 1941. I och med denna händelse blev även Japans krig mot Republiken Kina en del av andra världskriget och Republiken Kina en av de allierade. Efter 1941 kallades alliansen ibland för den Stora alliansen eller Förenta nationerna.
Emellanåt används termen de Västallierade för att skilja ut de liberaldemokratiska länderna i väst från diktaturen Sovjetunionen. De västallierade var de demokratiska stater med respektive mandatområden och kolonier som tillsammans med Sovjetunionen och Kina kämpade mot Tyskland, Italien och Japan. Bland de västallierade kan nämnas Storbritannien, Fria Frankrike och USA (från 1941). Under andra världskriget var de västallierades militära styrkor samlade under det brittisk–amerikanska överkommandot i USA:s huvudstad Washington.
De västallierade (Frankrike, Storbritannien och USA) kom efter kriget att tillsammans administrera försvaret av Västberlin. Länderna som ingick i de allierade under andra världskriget grundade Förenta nationerna.
Summering av de allierade länderna[redigera | redigera wikitext]
De allierade efter den tyska invasionen av Polen (september 1939)[redigera | redigera wikitext]
Storbritannien
Frankrike
Polen
Efter den tyska invasionen av Västeuropa (april–maj 1940)[redigera | redigera wikitext]
Norge
Nederländerna
Belgien
Luxemburg
Efter axelmakternas invasion av södra Europa och Sovjetunionen (april–juni 1941)[redigera | redigera wikitext]
Grekland
SFR Jugoslavien
Sovjetunionen
Mongoliet
Efter det japanska angreppet mot Pearl Harbor (december 1941)[redigera | redigera wikitext]
USA
Kina
Kuba
Haiti
Dominikanska republiken
Costa Rica
Panama
El Salvador
Guatemala
Nicaragua
Honduras
Tjeckoslovakien
Brasilien
Mexiko
Turkiet
Argentina
Venezuela
Paraguay
Bolivia
Colombia
Etiopien
Iran
Peru
Ecuador
Uruguay
Chile
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”6. Andra världskriget startade | Forum för levande historia”. www.levandehistoria.se. https://www.levandehistoria.se/node/5751. Läst 17 mars 2023.
- ^ ”andra världskriget - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/andra-v%C3%A4rldskriget. Läst 17 mars 2023.