Allmänna valen i Turkiet 2023

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

De turkiska allmänna valen 2023 hålls den 14 maj eller 18 juni.[1][2] Dels väljs då 600 parlamentsledamöter till Turkiets stora nationalförsamling. Dels hålls samma dag första omgången för att välja Turkiets president. Om ingen presidentkandidat erhåller enkel majoritet (mer än 50 % av rösterna) hålls en andra omgång av presidentvalet den 28 juni eller 2 juli 2023 mellan de två ledande kandidaterna. Både nationalförsamlingen och presidenten väljs för en period om fem år.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Turkiet är en representativ presidentdemokrati och en konstitutionell republik med ett flerpartisystem. På nationell nivå är makten uppdelad mellan presidenten (som är statschef och regeringschef), parlamentet och rättsväsendet. Dessutom har landet val på regional och lokal nivå.

Turkiet har successivt tappat i demokratiindex sedan det var som högst omkring när Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP) kom till makten år 2002. Ytterligare nedgång skedde direkt efter det misslyckade militärkuppförsöket i Turkiet 2016. Landet klassificeras som en hybridregim mellan auktoritärt envälde och ett bristfälligt demokratiskt system,[3][4][5] där regeringen begränsar grundläggande friheter och äventyrar rättsstatsprincipen.[6]

Föregående val[redigera | redigera wikitext]

Föregående nationella val ägde rum 2018, då fem partier fick mandat i generalförsamlingen. Valet markerade landets övergång från ett parlamentariskt system till ett presidentsystem, vilket knappt hade godkänts av väljarna i en konstitutionell folkomröstning 2017. Valet 2018 resulterade i en seger för den sittande presidenten Recep Tayyip Erdoğan, som hade haft posten sedan 2014. Samtidigt tappade det parti han har grundat, det regerande konservativa och moderat islamistiska Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP), sin absoluta majoritet i Turkiets stora nationalförsamling för första gången sedan juni 2015, vilket tvingade det att förlita sig på sin koalitionspartner, det högerextrema Nationella aktionspartiet (MHP) och dess ordförande Devlet Bahçeli.

Premiärministerposten i Turkiet avskaffades den 12 juli 2018 och dess sista innehavare, Binali Yıldırım, tillträdde som talman för den stora nationalförsamlingen.

Det största oppositionspartiet är Republikanska folkpartiet (CHP), vilket grundades av landets grundare Kemal Atatürk och leds av Kemal Kılıçdaroğlu. CHP är sekularistiskt och socialdemokratiskt. I lokalvalet den 31 mars 2019 vann CHP mot både AKP och MHP i många större städer, bland annat i landets största stad Istanbul, i huvudstaden Ankara och i turistmetropolen Antalya.[7]

Presidentvalet[redigera | redigera wikitext]

Datum[redigera | redigera wikitext]

Det ordinarie planerade datumet för presidentvalets första valomgång var satt till den 18 juni 2023. Valsystemet gjorde det emellertid möjligt att tidigarelägga datumet.

År 2020 fanns det spekulationer om ett tidigare presidentval före det ordinarie valet 2023. Vid den tiden uteslöt Devlet Bahçeli, ledaren för koalitionspartnern MHP, detta. Han bekräftade då också att den nuvarande koalitionen mellan AK-partiet och MHP kommer att förbli intakt och att Erdoğan var deras gemensamma presidentkandidat. Den 9 juni 2022 meddelade Erdoğan sin kandidatur.

Den 18 januari 2023 signalerade Erdoğan att valet kan komma att hållas tidigare än det planerade datumet, närmare bestämt den 14 maj 2023.[8] Därmed skulle en andra presidentvalsomgång hållas den 28 juni 2023, om det behövs. De sex oppositionspartierna i "Table of Six" meddelade emellertid strax efteråt att Erdogan inte kan kandidera till presidentposten det datumet utan parlamentets samtycke.[2]

Regler för valbarhet[redigera | redigera wikitext]

Presidentkandidater måste vara minst 40 år gamla och ha genomgått högre utbildning. Varje politiskt parti som har vunnit 5 % av rösterna i föregående parlamentsval kan ställa upp med en kandidat, även om partier som inte har uppnått denna tröskel kan bilda allianser och ställa upp med gemensamma kandidater så länge som deras totala röstandel överstiger 5 %. Oberoende kandidater kan ställa upp om de samlar in 100 000 namnunderskrifter från väljarna.[9]

Meddelade kandidaturer[redigera | redigera wikitext]

Partiallianser[redigera | redigera wikitext]

1 namn Medlemmar Ideologi Mandat i nationalförsamlingen

2018-2023

Folkalliansen
  • Socialkonservatism
  • turkisk nationalism
  • Erdoganism
  • Turkisk islamonationalism
336 / 600
2 Nationell Allians
174 / 600
3 Labour and Freedom Alliance
60 / 600

Opinionsundersökningar[redigera | redigera wikitext]

Opinionsundersökningar inför 2023 års turkiska presidentval.

Parlamentsvalet[redigera | redigera wikitext]

I Turkiets parlamentsval 2023 väljs landets 28:e parlament. De 600 medlemmarna i Turkiets stora nationalförsamling väljs genom proportionell representation enligt partivalsedlar i 87 valdistrikt, enligt D'Hondt-metoden. För parlamentsvalen fungerar 77 av Turkiets 81 provinser som var sitt distrikt. På grund av sin stora befolkning är provinserna Bursa och Izmir istället indelade i två distrikt, medan provinserna Ankara och Istanbul är indelade i tre.

På initiativ av den regerande AKP och dess främsta politiska allierade MHP sänktes den nationella valtröskeln för ett parti att gå in i parlamentet från 10 till 7 procent. Det finns ingen tröskel för oberoende kandidater.[14] Politiska partier kan också välja att delta i valet i en politisk allians med andra partier, vilket tar bort kravet på 7 % så länge alliansen som helhet vinner mer än 7 % av rösterna totalt.

Deltagande partier[redigera | redigera wikitext]

Att bilda ett politiskt parti utan föregående tillstånd är en konstitutionell rättighet, men inrikesministeriet kan skjuta upp registreringen av ett nytt parti i flera år,[15][16] så partiet kan inte ställa upp i val.[17]

Den 13 januari 2022 var antalet partier som hade uppfyllt kraven för valbarhet för att ställa upp i det kommande parlamentsvalet 24. Denna lista var inte slutgiltig eftersom otillåtna politiska partier fortfarande kan kvalificera sig för att delta i val när de uppfyller kraven i lag nr. 298 om "Grundläggande bestämmelser om val och röstlängder".[18] Fem av partierna har mandat i parlamentet sedan valet 2018.

Även om det inte är listat som ett olagligt politiskt parti, har inrikesministeriet spärrat Miljöpartiet från valet utan att ange någon anledning. Inrättandet av Humanity and Freedom Party 2022 hade väntat på författningsdomstolen i fyra år efter det att rättsprocessen slutförts.

Flera partier har brutits ut ur äldre partier under föregående mandatperiod. Den 13 september 2019 meddelade före detta premiärministern och AKP-ledaren Ahmet Davutoğlu att han lämnat partiet och tre månader senare grundades Framtidens parti (GP), för vilket han är ledare. En annan AKP-utbrytning är Partiet för demokrati och framsteg (DEVA), vilket bildades i mars 2020 av Ali Babacan, som har varit vice premiärminister och ekonomiminister i AKP-regeringar. Den 17 maj 2021 grundades Homeland Party (MP) av den tidigare CHP-parlamentarikern Muharrem İnce, som var kandidat för Republikanska folkpartiet (CHP) i presidentvalet 2018. Han fick sällskap av tre parlamentsledamöter från det turkiska parlamentet. En splittring från Bra parti (IYI) inträffade den 26 augusti 2021 när Ümit Özdağ grundade Segerpartiet (ZP).[19]

Parti Ordförande Position Ideologi Resultat 2018
Rättvise- och utvecklingspartiet AKP Recep Tayyip Erdogan Höger[20] Konservatism 42,6 % (295 mandat)
Republikanska folkpartiet CHP Kemal Kılıçdaroğlu Center-vänster Kemalism 22,7 % (146 mandat)
Folkens demokratiska parti HDP Mithat Sancar & Pervin Buldan Center-vänster till vänster Pro-kurdisk demokratisk socialism 11,7 % (67 mandat)
Nationella aktionspartiet MHP Devlet Bahçeli Extremhöger Turkisk ultranationalism 11,1 % (49 mandat)
Bra parti eller Godhet och rättvisa. İYİ Meral Akşener Center till höger Turkisk nationalism, mänskliga rättigheter, demokrati 9,9 % (43 mandat)
Lycksalighetspartiet SP Temel Karamollaoğlu Höger till extremhöger Islamism 1,3 % (0 mandat)
Free Cause Party HÜDA PAR Zekeriya Yapıcıoğlu Extremhöger Kurdisk Islamonationalism 0,3 % (0 mandat)
Patriotic Party VP Doğu Perinçek Extremvänster Ulusalcılık 0,2 % (0 mandat)
Communist Party of Turkey TKP Ali Rıza Aydın Extremvänster Kommunism
Conservative Ascension Party MYP Engin Yılmaz Höger Konservatism
Partiet för demokrati och framsteg DEVA Ali Babacan Center till Center-höger Liberal Konservatism
Democratic Left Party DSP Önder Aksakal Center-vänster Socialdemokrati
Democratic Party DP Gültekin Uysal Center-höger Liberal konservatism
Future Party Gelecek Ahmet Davutoğlu Höger Konservatism
Great Unity Party BBP Mustafa Destici Extremhöger Turkisk Islamonationalism
Homeland Party MP Muharrem İnce Center-vänster Kemalism
Independent Turkey Party BTP Hüseyin Baş Center Nationalism
Left Party SOL Önder İşleyen Vänster Socialism
Labor Party EMEP Ercüment Akdeniz Extremvänster Kommunism
Motherland Party ANAVATAN İbrahim Çelebi Center-höger Liberal konservatism
Nation Party MP Cuma Nacar Extremhöger Konservatism
New Welfare Party YRP Fatih Erbakan Höger till extremhöger Islamism
Party for Change in Turkey TDP Mustafa Sarıgül Center-vänster Socialdemokrati
Communist Movement of Turkey TKH Aysel Tekerek Extremvänster Kommunism
Workers Party of Turkey TİP Erkan Baş Vänster till extremvänster Kommunism
Framtidens parti GP Hakan Uzan Center Social liberalism
Segerpartiet ZP Ümit Özdağ Höger till högerextremism Invandringsmotstånd

Opinionsundersökningar[redigera | redigera wikitext]

2023 Türkiye genel seçimleri için yapılan anketler.png

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 2023 Turkish general election, 24 januari 2023.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 2023 Turkish presidential election, 24 januari 2023. (Avsnittet "Presidentvalet")
Det här avsnittet är helt eller delvis baserat på material från engelskspråkiga Wikipedia, 2023 Turkish parliamentary election, 24 januari 2023. (Avsnittet "Parlamentsvalet")
  1. ^ ”President Erdogan confirms May 14 election date in Türkiye”. https://www.trtworld.com/turkey/president-erdogan-confirms-may-14-election-date-in-t%C3%BCrkiye-64770. 
  2. ^ [a b] ”Table of Six: Legally Erdoğan cannot run for a third term on May 14”. Bianet. 27 January 2023. https://bianet.org/english/politics/273383-table-of-six-legally-erdogan-cannot-run-for-a-third-term-on-may-14. 
  3. ^ Esen, Berk; Gumuscu, Sebnem (2020-05-11). ”Why did Turkish democracy collapse? A political economy account of AKP's authoritarianism”. Party Politics (SAGE Publications) 27 (6): sid. 1075–1091. doi:10.1177/1354068820923722. ISSN 1354-0688. https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/1354068820923722. 
  4. ^ Borsuk, Imren; Levin, Paul T. (2021-04-03). ”Social coexistence and violence during Turkey's authoritarian transition”. Southeast European and Black Sea Studies (Informa UK Limited) 21 (2): sid. 175–187. doi:10.1080/14683857.2021.1909292. ISSN 1468-3857. 
  5. ^ Cavatorta, F.; Storm, L.; Resta, V. (2020). Routledge Handbook on Political Parties in the Middle East and North Africa. Taylor & Francis. Sid. 248. ISBN 978-1-000-29330-2. https://books.google.com/books?id=6uYLEAAAQBAJ&pg=PT248. Läst 15 november 2022. 
  6. ^ ”World Report 2022: Rights Trends in Turkey”. Human Rights Watch. 2021-12-14. https://www.hrw.org/world-report/2022/country-chapters/turkey. 
  7. ^ ”Cumhuriyet Halk Partisi - Wikiblog”. wikiblog.wiki (källbelagd wiki). https://www.wikiblog.wiki/sv/Cumhuriyet_Halk_Partisi. Läst 25 januari 2023. 
  8. ^ ”President Erdoğan hints at May 14 for general elections”. Hurriyet Daily News. 18 januari 2023. https://www.hurriyetdailynews.com/president-erdogan-hints-at-may-14-for-general-election-180225. 
  9. ^ ”Anayasa değişikliği maddeleri tam metni | Yeni anayasa maddeleri nelerdir? | Son Dakika Türkiye Haberleri”. Cnnturk.com. http://www.cnnturk.com/video/turkiye/anayasa-degisikligi-maddeleri-tam-metni-yeni-anayasa-maddeleri-nelerdir. 
  10. ^ Associated Press (9 juni 2022). ”Turkey's Erdogan Says He Will Run for Reelection Next Year”. U.S. News. https://www.usnews.com/news/world/articles/2022-06-09/turkeys-erdogan-says-he-will-run-for-reelection-next-year. 
  11. ^ ”'İnanın, Erdoğan dönemi bitiyor'” (på turkiska). https://www.sozcu.com.tr/2022/gundem/inanin-erdogan-donemi-bitiyor-7182949/. 
  12. ^ ”Muharrem İnce, 2023 seçimlerinde aday olacağını açıkladı” (på turkiska). https://www.trthaber.com/haber/gundem/muharrem-ince-2023-secimlerinde-aday-olacagini-acikladi-609102.html. 
  13. ^ ”Sinan Oğan cumhurbaşkanı adaylığını sosyal medyadan duyurdu” (på tr-TR). https://www.gazeteduvar.com.tr/sinan-ogan-cumhurbaskani-adayligini-sosyal-medyadan-duyurdu-haber-1580298. 
  14. ^ ”Crossing the threshold – the Turkish election”. https://www.electoral-reform.org.uk/crossing-the-threshold-the-turkish-election/. 
  15. ^ ”We are starting the legal process to use our democratic right!”. Green Party (Turkey). https://yesiller.org.tr/2021/03/22/we-are-starting-the-legal-process-to-use-our-democratic-right/. 
  16. ^ Ergin, Sedat. ”Türkiye'de bir Yeşiller Partisi kurmaya kalktığınızda” (på turkiska). Hürriyet. https://www.hurriyet.com.tr/yazarlar/sedat-ergin/turkiyede-bir-yesiller-partisi-kurmaya-kalktiginizda-41957757. 
  17. ^ Keyman, Fuat (2022-01-22). ”Yeşiller Partisi niye engelleniyor ve Muhalefet ne yapmalı?” (på turkiska). PolitikYol. https://www.politikyol.com/yesiller-partisi-niye-engelleniyor-ve-muhalefet-ne-yapmali/. 
  18. ^ ”Turkey's Supreme Election Council finds 24 political parties eligible to enter elections”. Bianet. 17 januari 2022. https://m.bianet.org/bianet/politics/256305-turkey-s-supreme-election-council-finds-24-political-parties-eligible-to-enter-elections. 
  19. ^ Wikiblog. ”Parlamentsval i Turkiet 2023 - Wikiblog” (på engelska). wikiblog.wiki (källbelagd wiki). https://www.wikiblog.wiki/sv/Parlamentswahl_in_der_T%C3%BCrkei_2023. Läst 24 januari 2023. 
  20. ^ ”Turkey’s Erdogan's struggles to court Kurds in battle for Istanbul” (på engelska). Reuters. 20 juni 2019. https://www.reuters.com/article/turkey-election-kurds-idINKCN1TL2NU. Läst 30 januari 2023.