Allmänning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En allmänning i Wales.

Med allmänning menas en gemensamt ägd (eller nyttjad) jord.[1] Den består ofta av skog, betesmark eller sandtag och inkluderar tillhörande vatten. Ägandet (eller nyttjandet) kan skötas av en samfällighet eller av kronan (kronoallmänning). Sådan mark har funnits i alla germanska länder.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Lappland tillkom allmänningsskogar i samband med avvittringen 1873–1925. När avvittringen tidigare genomförts i andra delar av Norrland hade de stora skogsarealer som tilldelats enskilda hemman i många fall snart köpts upp av skogsbolag. För att motverka detta avsattes vid avvittringen i Lappland en del av skogsanslagen till allmänningar för gemensamt bruk.[2] Exempelvis omfattar Arvidsjaurs allmänning, som ägs gemensamt av socknens (idag kommunens) markägare, numera (2015) 320 km² (32 000) hektar, med sammanlagt 1 600 delägare.[3] I Dalarna motsvaras allmänningsskogarna av besparingsskogar avsatta i samband med storskiftet.[4] Både besparingsskogarna och allmänningsskogarna omfattas av Lagen om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna.[5]

Allmänningar ingår i de olika fastigheterna. När exempelvis områden styckas av för fritidsbebyggelse, lämnas ofta oanvända ytor mellan tomterna. Dessa ytor kallas ibland oegentligt allmänning, trots att de på papperet tillhör den ursprungliga fastigheten. I praktiken nyttjas de här restytorna ändå som en sorts allmänning, med stöd av allemansrätten.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Under medeltiden fanns i Sverige by-, socken-, socken- lands- och häradsallmänningar.[1] Dessa ägdes gemensamt av de bönder som brukade dem.

Den svenske kungen började dock redan under medeltiden lägga anspråk på härads- och landsallmänningarna. Under senmedeltiden utökades hans anspråk till Norrlands stora vidder.[1] Från 1500-talet hävdade kronan full äganderätt till lands- och häradsallmänningar. Först på 1800-talet fastställdes böndernas äganderätt till dessa definitivt, även om landsallmänningarna ungefär samtidigt fasades ut genom uppdelning mellan jordägarna. By- och sockenallmänningarna försvann på samma sätt redan under 1700-talet.[1]

Andra länder[redigera | redigera wikitext]

Allmänningar kallas i England Commons, i Tyskland Allmende, i Danmark Alminding/Allminding och Norge Allmenning. På sydsvensk dialekt kallades allmänningar som användes till bete för fälad (danska: fælled, från fælles – gemensam).

Vidgad politisk betydelse[redigera | redigera wikitext]

Även kulturella rörelser har alltmer talat om allmänningar. Det gäller rörelsen för fildelning som talar om digitala allmänningar, digital commons. En annan rörelse är Creative Commons och dess egna form av upphovsrättsliga licenser; Wikimedia Commons är en mediedatabas baserad på Creative Commons-licenser.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 6 mars 2015.
  2. ^ Almquist, Jan Eric (1928). ”Det norrländska avvittringsverket”. Svenska lantmäteriet 1628–1928: historisk skildring. D. 1. Stockholm. Libris 428437 
  3. ^ "ARVIDSJAURS ALLMÄNNINGS HISTORIA". allmanningen.nu. Läst 14 mars 2015.
  4. ^ Thyselius Erik, Söderberg Verner, Lorents Yngve, red (1923-1937). Nordisk familjebok: encyklopedi och konversationslexikon (3., väsentligt omarb. och koncentrerad uppl.). Stockholm: Nordisk familjebok. Libris 1440270 
  5. ^ Lag om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna (1952:167 )

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]