Alpha Condé

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Alpha Condé
Alpha Conde - World Economic Forum Annual Meeting 2012.jpg
Alpha Condé, 2012.
Föddߞߐ߲ߘߍ
4 mars 1938[1][2][3] (84 år)
Boké, Guinea
MedborgarskapGuinea
Utbildad vidUniversité Panthéon-Sorbonne
Ryska folkvänskapsuniversitet Arbcom ru editing.svg
SysselsättningPolitiker, statsperson, författare, internationell forumdeltagare
Befattning
Ordförande, Guineanska folkets samling (1977–)
Guineas president (2010–2021)
Afrikanska unionens ordförande (2017–2018)
ArbetsgivareUniversitetet i Paris
Politiskt parti
Guineanska folkets samling
MakaDjené Kaba Condé
Utmärkelser
Hedersdoktor vid Université Général Lansana Conté (2019)[4]
Guineas nationalförtjänstorden
Ryska vänskapsorden
Hedersdoktor vid Moskvas statliga institut för internationella relationer[5]
Mohammediorden
Redigera Wikidata

Alpha Condé, född den 4 mars 1938, är en guineansk politiker och ledare för Rassemblement du Peuple de Guiné (RPG). Han var Guineas president mellan 2010 och 2021, då han avsattes i en statskupp.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Condé är etnisk malinke.[6] Han var länge oppositionsledare i landet, och fängslades som sådan flera gånger.[7] 1993 ställde han upp i det första presidentvalet som hölls i Guinea efter att flerpartisystem infördes i landet. Han fick knappt 20 procent av rösterna och besegrades av Lansana Conté. I 1995 års parlamentsval blev Condés parti RPG näst störst, men president Contés parti fick egen majoritet. Båda valen var ifrågasatta.[6]

I 1998 års presidentval blev Condé trea och Lansana Conté omvaldes. Strax efter valet greps Condé och dömdes på politiska grunder till fem års fängelse. 2001 blev han benådad och gick i exil i Frankrike. Först 2005 återvände han till Guinea.[6]

Då Lansana Conté avled 2008 tog en militärjunta makten. I presidentvalet 2010 fick Condé i den första omgången 18 procent av rösterna, medan den tidigare premiärministern Cellou Dalein Diallo fick 44 procent. I den andra valomgången, den 7 november 2010, vann emellertid Condé med 52,52 % av rösterna mot Diallos 47,48 %.[8] Valet präglades av våldsamheter och spädde på konflikten mellan folkgrupperna malinke och fulani, som Diallo tillhör.[6] Valet av Condé skapade viss optimism hos landets befolkning, eftersom han hade varit en viktig oppositionell figur mot landets tidigare militärstyre. Han förespråkade en vänsterstyrd ideologi och förhoppningar fanns om en demokratisk utveckling av Guinea. Condé kom emellertid att i stället röra sig åt ett auktoritärt håll.[9] 2011 utsattes han för ett kuppförsök.[10]

Presidentvalet 2015 präglades av våldsamheter, men valet godkändes ändå av internationella observatörer. Condé segrade med 58 procent av rösterna.[6] Han ställde därefter upp i presidentvalet också 2020, efter att ha ändrat författningen för att kunna sitta mer än två mandatperioder. Enligt den förra författningen kunde en president endast sitta i två mandatperioder om fem år, vilket ändrades till två mandatperioder om sex år. Denna ändring ledde även till att Condés tidigare mandatperioder vid makten ströks och han kunde ställa upp i valet igen. Förslaget till ny författning ledde till kraftiga protester, och minst 60 personer dog i samband med demonstrationer 2019–2020. Ändå genomfördes en folkomröstning och författningsändringen godkändes.[9] I presidentvalet, som hölls i oktober 2020 besegrade han återigen Diallo, nu med 59 procent av rösterna.[6] Den 5 september 2021 ägde en militärkupp rum mot Condé, och hans regering störtades.[9][11]

Den 9 december 2022 publicerade USA:s finansminister en lista över mer än fyrtio personer som belagts med sanktioner för korruption och kränkningar av mänskliga rättigheter, bland dem Alpha Condé.[12]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus & Wissen Media Verlag (red.), Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: conde-alpha, omnämnd som: Alpha Condé, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Munzinger Personen, omnämnd som: Alpha Conde, Munzinger person-ID: 00000028520, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Davos 2014 deltagarlista, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Université de Sonfonia : un doctorat honoris causa à Alpha Condé (på franska), läs online, läst: 2 september 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Honorary Doctorates (på engelska), Moskvas statliga institut för internationella relationer, läs online, läst: 29 juni 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e f] ”Alpha Condé”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/alpha-conde. Läst 12 januari 2023. 
  7. ^ ”Alpha Conde declared winner in Guinea president polls”. BBC News. 15 november 2010. http://www.bbc.co.uk/news/world-africa-11762142. Läst 28 november 2010. 
  8. ^ ”Second tour Présidentielle 2010 - Résultats provisoires”. Arkiverad från originalet den 11 november 2010. https://web.archive.org/web/20101111090040/http://www.presidentielle2010.ceniguinee.org/index.php?option=com_content&view=article&id=50&Itemid=41. Läst 28 november 2010. 
  9. ^ [a b c] Linnea Bergqvist (11 september 2021). ”Så vill militären styra Guinea efter kuppen”. Blankspot. https://blankspot.se/sa-vill-militaren-styra-guinea-efter-kuppen/. Läst 12 januari 2023. 
  10. ^ ”Guineas historie”. Store norske leksikon. https://snl.no/Guineas_historie. Läst 12 januari 2023. 
  11. ^ ”Guinée : Alpha Condé arrêté par les putschistes”. Jeune Afrique. 5 september 2021. https://www.jeuneafrique.com/1227529/politique/guinee-tentative-de-coup-detat-en-cours-a-conakry/. Läst 5 september 2021. 
  12. ^ ”Mali – Guinée : Alpha Condé et Karim Keïta sous sanctions des États-Unis”. Jeune Afrique. 9 december 2022. https://www.jeuneafrique.com/1399538/politique/mali-guinee-alpha-conde-et-karim-keita-sous-sanctions-des-etats-unis/. Läst 12 januari 2023. 
Företrädare:
Sékouba Konaté
Interimspresident
Guineas president
2010-
Efterträdare:
Innehar fortfarande ämbetet