Alpkaja

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Alpkaja
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Alpendohle.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Kråkfåglar
Corvidae
Släkte Pyrrhocorax
Art Alpkaja
P. graculus
Vetenskapligt namn
§ Pyrrhocorax graculus
Auktor Carl von Linné, 1766
Utbredning
Alpkajans världsutbredning
Alpkajans världsutbredning
Hitta fler artiklar om fåglar med

Alpkaja (Pyrrhocorax graculus) är en fågel i familjen kråkfåglar.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Alpkajan häckar i Pyreneerna och Alperna ända bort till Centralasien och Indien. Den lever uteslutande i höga berg från trädgränsen ända upp till 4000 m höjd.

Den delas upp i två underarter:[2]

  • Pyrrhocorax graculus graculus - förekommer i bergsområden i Europa, norra Afrika, Kaukasus och i området kring södra Kaspiska havet.
  • Pyrrhocorax graculus digitatus - förekommer från Libanon och Iran till södra Tibet och Himalaja.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Alpkajan är nära besläktad med alpkråkan och har liksom denna en glänsande svart fjäderdräkt och röda tarser. Alpkajans långa böjda näbb är dock gul, inte röd som alpkråkans. Alpkajan är något mindre än alpkråkan, cirka 36-39 cm lång med ett vingspann på 65-74 cm. Den kan väga upp till 190-240 gram. Relativt sett är dess stjärt längre än alpkråkans, och dess vingar kortare. I likhet med alpkråkan är den en skicklig flygare.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Alpkajan livnär sig på insekter under sommaren, och bär och matrester, i synnerhet i närheten av skidorter, under vintern. Fågeln är orädd och låter sig gärna matas. Den uppträder gärna i stora flockar. Arten föredrar att bygga bon i grottor eller på klippavsatser.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2004. Pyrrhocorax graculus. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species. Läst 20061105.
  2. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9. (xls), från: <www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download/>, läst 2015-06-25