Amamitrast

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Amamitrast
Status i världen: Nära hotad[1]
Scaly Thrush Amami Thrush トラツグミ (194419491).jpeg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTrastar
Turdidae
SläkteZoothera
ArtAmamitrast
Z. major
Vetenskapligt namn
§ Zoothera major
Auktor(Ogawa, 1905)
Synonymer
Zoothera dauma major
Hitta fler artiklar om fåglar med

Amamitrast[2] (Zoothera major) är en fåtalig östasiatisk tätting i familjen trastar, nära släkt med guldtrast och tigertrast. Den förekommer enbart på en enda ö i södra Japan.[3]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Amamitrasten är en stor (30 cm) och kraftigt tecknad, något gulaktig trast. Ovansidan är varmt olivbrun till beigefärgad, undersidan svartfjällat vitkaktig. Den är mycket lik guldtrasten, men amamitrasten är större och har bland annat tätare tecknad undersida, mer gräddfärgad buk och undre vingtäckare, gulgrå tarser istället för rödaktiga samt tolv stjärtfjädrar (guldtrasten har 14).[1][4]

Amamitrasten är även mycket lik tigertrasten, som tidigare behandlades som en del av guldtrasten, men skiljer sig genom renare blek strupe, likaså renare ansiktsteckning med mycket mindre mörk fläck på bakre örontäckarna, mer utbrett beige undertill, något mindre vitt på vingen, större storlek, längre vingar och mycket längre näbb.[5]

Läten[redigera | redigera wikitext]

Bland amamitrastens läten hörs ett tunt "tsih" i flykten, ett viskande "sih" och ett ljust, dalande "tseeooo". Sången är en melodisk ramsa mestadels levererad på morgonen, i engelsk litteratur återgiven som "chirrup-chewee-chueu-wiow-we-ep". Den skiljer sig tydligt från guldtrastens monotona sorgesamma vissling som oftast framförs nattetid, men även något från tigertrasten med mer åtskilda och komplexa toner.[5][4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Amamitrasten förekommer enbart på ön Amami-Ōshima i den norra delen av Ryukyuöarna i södra Japan.[6] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Amamitrasten är begränsad till gammal subtropisk städsegrön skog med minst 60 år gamla träd, i fuktiga dalar på 100-400 meters höjd. Fågeln är liksom övriga Zoothera-trastar skygg. Den hittas ofta nära mosstäckta stenar intill strömmande vattendrag. Födan består av ryggradslösa djur och frukt. Fågeln häckar i maj och juni. Den placerar sitt bo på lågt sittande grenar 1,5 till tre meter ovan mark och lägger tre till fyra ägg.[1]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Amamitrasten har ett mycket litet utbredningsområde och en världspopulation på endast högst 10.000 vuxna individer. Den tros dock öka i antal. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den som nära hotad.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2016 Zoothera major Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.2). doi : 10.14344/IOC.ML.5.2.
  4. ^ [a b] Khan, A. A. and Takashi, M. (2006) Notes on Amami Thrush, Zoothera (dauma) major on Amami Oshima, Ryukyu Islands, Japan. Forktail 22:117-119.
  5. ^ [a b] del Hoyo, J., Collar, N., Sharpe, C.J. & Christie, D.A. (2019). Amami Thrush (Zoothera major). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1344012 5 januari 2019).
  6. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-10

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]