Amazontandgärdsmyg

Från Wikipedia
Amazontandgärdsmyg
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljGärdsmygar
Troglodytidae
SläkteOdontorchilus
ArtAmazontandgärdsmyg
O. cinereus
Vetenskapligt namn
§ Odontorchilus cinereus
Auktor(Pelzeln, 1868)
Utbredning

Amazontandgärdsmyg[2] (Odontorchilus cinereus) är en fågel i familjen gärdsmygar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]

Amazontandgärdsmygen är en 12 cm lång medlem av familjen med lång stjärt som den ofta håller rest. På huvudet syns ljust gråbrun hjässa, ett svagt och tunt vitt ögonbrunsstreck och vitstreckade grå örontäckare. Ovansidan är mellangrå, stjärten ljusgrå med sex svarta tvärband. Undersidan är vit. Den liknar bergtandgärdsmygen som den tidigare behandlades som en del av, men denna är mörkare och kraftigare streckad på hjässan och i ansiktet och har vanligtvis fler tvärband på stjärten. Sången består av serier med högljudda toner på samma tonhöjd, långsammare och mer åtskilda än bergtandgärdsmygen. Lätet är ett ljust "swee".[1]

Utbredning och status[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i låglänta områden i Amazonområdet söder om Amazonasfloden i Brasilien och östra Bolivia.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som nära hotad (LC).[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2022 Odontorchilus cinereus . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-1. Läst 11 september 2022.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]