Hoppa till innehållet

Amerikansk konservatism

Från Wikipedia

Amerikansk konservatism kännetecknas av tro på individualism, traditionalism, kapitalism, republikanism och begränsad federal makt i förhållande till amerikanska delstater. Det är en av de två stora politiska ideologierna i USA vid sidan om amerikansk liberalism.

Ståndpunkter och värderingar

[redigera | redigera wikitext]

Amerikanska konservativa tenderar att förespråka ekonomisk liberalism[1][2] och motsätta sig kommunism.[3][4] De förespråkar ofta en stark krigsmakt och ett försvar av västerländsk kultur mot hot från kommunism, islamism och värderelativism.[5][6] På senare år har de rört sig mot nationalkonservatism, protektionism och en mer realistisk utrikespolitik.[7][8]

Klassisk liberalism

[redigera | redigera wikitext]

Amerikansk konservativ filosofi härstammar delvis från den klassiska liberala traditionen från 1600-, 1700- och 1800-talen, som förespråkade ekonomisk frihet.[9] Louis Hartz, en statsvetare och historiker vid Harvard University, har hävdat att socialismen inte lyckats etableras i USA på grund av amerikanernas utbredda acceptans av en bestående, underliggande Lockeansk konsensus.[10]

Kristen etik

[redigera | redigera wikitext]

Flera av USA:s ledande konservativa filosofer sätter etiken i centrum för sin samhällssyn. Russell Kirk skriver: ”Politiska frågor är i grunden religiösa och moraliska frågor.”[11] Pat Buchanan skriver att ”de djupaste samhällsproblemen är inte ekonomiska eller politiska, utan moraliska”.[12] William F. Buckley, Jr. hävdar att man visserligen inte behöver vara religiös som konservativ, men att det är omöjligt att tycka illa om religion som konservativ.[13] En fraktion inom amerikansk konservatism är den kristna högern.[14][15]

Partipolitik

[redigera | redigera wikitext]

Republikanska partiet har representerat konservatismen sedan mitten av 1963, då de konservativa i stort sett tog kontroll. När president John F. Kennedy tillkännagav sin avsikt att driva igenom Civil Rights Act alienerade han de dåvarande demokratiska vita konservativa i södern som starkt motsatte sig medborgarrättsrörelsen.[16] Mellan 1960 och 2000 gick den vita södern från 70 procent demokratisk till 75 procent republikansk.[17]

Geografi

[redigera | redigera wikitext]
Procentandel av självutnämnda konservativa per stat år 2018, enligt en Gallup-undersökning:[18]
  45% och över
  40–44%
  35–39%
  30–34%
  25–29%
  24% och under

Södern, de stora slätterna, bergsstaterna och Alaska är generellt sett konservativa fästen; i Mississippi har hälften av de svarande identifierat sig som konservativa. Nordöstra USA, delar av stora sjöarna-regionen och västkusten är de viktigaste liberaldemokratiska fästena; andelen invånare i Massachusetts som identifierar sig som konservativa är så låg som 21 procent.[19]

Under 2000-talet är landsbygdsområden i USA, som huvudsakligen är kristna och vita, i allmänhet konservativa bastioner.[20] Väljare i de urbana kärnorna i större storstadsområden tenderar att vara mer liberaldemokratiska. Det finns en tydlig politisk klyfta mellan stad och landsbygd inom och mellan stater.

Enligt en Gallup-undersökning från 2025 identifierar sig 37 procent av de amerikanska väljarna som "konservativa" eller "mycket konservativa", 34 procent som "moderata" och 25 procent som "liberaldemokratiska" eller "mycket liberaldemokratiska".[21] Dessa procentsatser var ganska konstanta från 1990 till 2009,[22] då konservatismen kortvarigt ökade i popularitet[23] och därefter återgick till den tidigare fördelningen. Bland republikanerna identifierade sig 77 procent som konservativa, 18 procent som moderata och 4 procent som liberaldemokratiska. Bland demokraterna identifierade sig 9 procent som konservativa, 34 procent som moderata och 55 procent som liberaldemokratiska.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ The New Deal & Modern American Conservatism: A Defining Rivalry 
  2. ^ Toward an American Conservatism: Constitutional Conservatism During the Progressive Era 
  3. ^ The Historical Origins and Contemporary Dynamics of Conservatism in the United States: Anticommunism, the New Class Critique, and the Environment. February 2018. 
  4. ^ The Rise of Contemporary Conservatism in the United States 
  5. ^ Pilbeam, Bruce. Anglo-American Conservative Ideology After the Cold War 
  6. ^ Critchlow, Donald. Debating the American Conservative Movement: 1945 to the Present 
  7. ^ . https://www.economist.com/united-states/2023/10/26/the-republican-party-no-longer-believes-america-is-the-essential-nation. 
  8. ^ (på engelska) US Republicans and the New Fusionism. 13 December 2023. 
  9. ^ Hudelson. Modern Political Philosophy. https://books.google.com/books?id=sq-1z8VMhDEC&dq=Modern+Political+Philosophy&pg=PA37 
  10. ^ Beer, Samuel H.. Beer (2003). ”Hartz, Louis (1919-1986), political scientist and historian”. American National Biography (2003). https://www.anb.org/display/10.1093/anb/9780198606697.001.0001/anb-9780198606697-e-1401127. 
  11. ^ Gunnarsson, Tony & Fiévet, Hugo, red (2024). Konservatismer : en antologi om den politiska konservatismens nyanser. Augusti. sid. 271. ISBN 9789185301522. https://worldcat.org/title/1404265383. Läst 23 september 2025 
  12. ^ Pat Buchanan Responds To Lenora Fulani's Resignation – Buchanan Campaign Press Releases – theinternetbrigade – Official Web Site Arkiverad October 5, 2006
  13. ^ Regnery, Alfred (2008-02-12). Upstream: The Ascendance of American Conservatism. Simon and Schuster. sid. 335–336. ISBN 978-1-4165-8840-5. https://books.google.se/books?id=Sag0i4r-Ic8C&pg=PA335&lpg=PA335&dq=&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false. Läst 2 augusti 2022 
  14. ^ Crisis of Conservatism?: The Republican Party, the Conservative Movement, and American Politics After Bush. https://books.google.com/books?id=zBxwAgAAQBAJ&pg=PA260 
  15. ^ American Conservatism: History, Theory and Practice 
  16. ^ Kuziemko, Ilyana (October 2018). Why Did the Democrats Lose the South? Bringing New Data to an Old Debate. 
  17. ^ Glaser, James (1998). ”Race, Campaign Politics, and the Realignment in the South”. Race, Campaign Politics, and the Realignment in the South. Yale University Press. https://yalebooks.yale.edu/book/9780300077230/race-campaign-politics-and-realignment-south. 
  18. ^ Jones, Jeffrey M. (2019-02-22). ”Conservatives Greatly Outnumber Liberals in 19 U.S. States” (på engelska). Gallup. https://news.gallup.com/poll/247016/conservatives-greatly-outnumber-liberals-states.aspx. 
  19. ^ Jones, Jeffrey M. (2019-02-22). ”Conservatives Greatly Outnumber Liberals in 19 U.S. States”. Conservatives Greatly Outnumber Liberals in 19 U.S. States. Gallup. Arkiverad från originalet den February 22 2019. https://web.archive.org/web/20190222171445/https://news.gallup.com/poll/247016/conservatives-greatly-outnumber-liberals-states.aspx. Läst 27 december 2021. 
  20. ^ . https://www.cnn.com/2018/06/12/politics/republicans-democrats-different-worlds/index.html. 
  21. ^ Brenan, Megan (January 16, 2025). ”U.S. Political Parties Historically Polarized Ideologically”. U.S. Political Parties Historically Polarized Ideologically. Gallup, Inc. https://news.gallup.com/poll/655190/political-parties-historically-polarized-ideologically.aspx. 
  22. ^ Juliana Horowitz, "Winds of Political Change Haven't Shifted Public's Ideology Balance," Pew Research Center for the People & the Press, press release November 25, 2008 Arkiverad July 7, 2010
  23. ^ Gallup, "U.S. Political Ideology Stable With Conservatives Leading" Gallup, August 1, 2011, online Arkiverad August 8, 2017

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Ryn, Claes (2024). ”Amerikansk konservatism”. i Gunnarsson, Tony & Fiévet, Hugo. Konservatismer : en antologi om den politiska konservatismens nyanser. Augusti. sid. 121–143. ISBN 9789185301522. Läst 25 september 2025 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Amerikansk_konservatism&oldid=58476755”