Ametistrosenfink

Från Wikipedia
Ametistrosenfink
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFinkar
Fringillidae
SläkteRosenfinkar
Carpodacus
ArtAmetistrosenfink
C. davidianus
Vetenskapligt namn
§ Carpodacus davidianus
Auktor(Milne-Edwards, 1865)
Synonymer
  • Carpodacus pulcherrimus davidianus

Ametistrosenfink[1] (Carpodacus davidianus) är en bergslevande asiatisk fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar endemisk för Kina. Fågeln är nära släkt med praktrosenfinken och behandlas ofta som en del av denna.[2]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Ametistrosenfinken är en medelstor (13–15 cm) och slank rosenfink med lång stjärt. Den är mycket lik praktrosenfinken som den ofta anses vara en del av, men har mer avskuren och kortare stjärt, kraftigare näbb, bredare och tydligare ögonbrynsstreck, annorlunda vingform samt renare, ljusare och mer kontrasterande undersida. Hanen är djupare röd i pannan och ansiktet samt har rosa undersida. Även lätena skiljer sig tydligt, långt mer metalliska: gälla "tsink" eller "tsink-it" med andra tonen ljusare och mjukare.[3]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Ametistrosenfinken förekommer i höga bergstrakter enbart i östcentrala Kina i sydöstra Inre Mongolgiet, norra Hebei, Shanxi och norra Shaanxi.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Artstatus[redigera | redigera wikitext]

Ametistrosenfinken betraktades tidigare som underart till praktrosenfink (C. pulcherrimus) och vissa gör det fortfarande, bland andra Birdlife International. Den urskiljs dock allt oftare som egen art grundat på tydliga skillnader i utseende och läte[4][5] samt även vissa genetiska skillnader.[6]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Ametistrosenfinken förekommer i samma typ av miljö som praktrosenfinken, det vill säga i höglänta bergsbelägna buskmarker med bland annat havtorn, rhododendron, ek, en och karagan vid eller ovan trädgränsen.[3] Den noteras dock förekomma vid något högre höjder i Sikang, på mellan cirka 4000 och 4900 meters höjd.[7]

Status[redigera | redigera wikitext]

Internationella naturvårdsunionen IUCN erkänner inte ametistrosenfinken som art, varvid dess hotstatus inte bedömts. Praktrosenfinken i sin helhet beskrivs som vanlig eller lokalt vanlig i större delen av utbredningsområdet.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Ametistrosenfinken är uppkallad efter franska munken och naturforskaren Armand David.[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  2. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  3. ^ [a b c] Clement, P. (2019). Beautiful Rosefinch (Carpodacus pulcherrimus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61390 13 februari 2019).
  4. ^ Rasmussen, P.C. & Anderton, J.C. (2005) Birds of South Asia: the Ripley Guide. Vols. 1 and 2. Smithsonian Institution & Lynx Edicions, Washington, D.C. & Barcelona.
  5. ^ Rasmussen, P.C. (2005) Revised species limits and field identification of Asian rosefinches. BirdingASIA 3: 18–27.
  6. ^ Tietze, D.T., Päckert, M., Martens, J., Lehmann, H. & Sun, Y.-H. (2013) Complete phylogeny and historical biogeography of true rosefinches (Aves: Carpodacus). Zool. J. Linn. Soc. 169(1): 215–234.
  7. ^ Vaurie, C. 1965. The birds of the Palearctic fauna. Non-Passeriformes. H. F. & G. Witherby, London.
  8. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]