Stockholms amfibieregemente

Från Wikipedia
För föregångaren KA 1, se Vaxholms kustartilleriregemente.

Amfibieregementet
(Amf 1)
Vapen för Amfibieregementet tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnAmfibieregementet
Datum2000–
LandSverige
FörsvarsgrenMarinen
TypAmfibiekåren
RollUtbildningsförband
Del avHögkvarteret
FöregångareVaxholms kustartilleriregemente
Ingående delar2. amfibiebataljonen
17. amfibiebevakningsbåtkompaniet
132. säkerhetskompani sjö
28. hemvärnsbataljonen
29. hemvärnsbataljonen
32. hemvärnsbataljonen
StorlekRegemente
HögkvarterHaninge garnison
FörläggningsortBerga, Göteborg, Visby
FärgerBlått, gult och rött
              
Marsch"Gardeskamrater" (Rydberg)[1]
MaskotTorleif
DekorationerVaxamfregGM (2000)
VaxamfregSM (2000)
AmfregBM (2005)
Befälhavare
RegementschefÖv Peder Ohlsson
Stf. regementschefÖvlt. Jens Ribestrand
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Truppslagstecken
Tilläggstecken

Amfibieregementet (Amf 1), är ett amfibieförband inom svenska marinen som verkat i olika former sedan 2000. Förbandet är förlagt i Haninge garnison i Berga.[2][3]

Historik

Inför försvarsbeslutet 2000 var regeringens utgångspunkten att det endast behövdes två enheter för att tillgodose Försvarsmaktens framtida utbildning av kustartilleriförband. En enhet var avseende att utgöra en huvudenhet för vapenslaget. Inför försvarsbeslutet fanns fyra kustartilleriregementen, Vaxholms kustartilleriregemente och Första kustartilleribrigaden (KA 1) i Vaxholm, Karlskrona kustartilleriregemente och Andra kustartilleribrigaden (KA 2) i Karlskrona, Gotlands kustartilleriregemente (KA 3) på Gotland och Älvsborgs kustartilleriregemente (KA 4) i Göteborg. Regeringen ansåg att kustartilleriregementet i Vaxholm skulle utgöra huvudenhet i Försvarsmaktens grundorganisation. Med bakgrund att Vaxholm hade en befintlig infrastruktur med en god närhet till Stockholms skärgård med övnings- och skjutfält, vilket ansågs väl dimensionerande för de terrängtyper förbandet förväntas uppträdda i. Ytterligare argument till att behålla Vaxholm var för att behålla samordning med övriga marinförband i Stockholmsområdet. Vidare konstaterades av regeringen att de andra kustartilleriregementena saknade förutsättningar till att utgöra huvudenhet för kustartilleriet.[4]

I frågan om vilken det andra förbandet som skulle kvarstå att utgöra stödenhet till Vaxholm, stod mellan kustartilleriregementena i Karlskrona och i Göteborg. I den samlade bedömningen ansågs att det skulle krävas större investeringar i både Göteborg och Karlskrona, då de båda saknade den typen av övningsfält som Vaxholm hade. Däremot så ansågs båda lämpliga till att utgöra stödenhet till Vaxholm. Men regeringens val föll på Göteborg. Bland annat med argumentet att Göteborg som Sveriges andra stad behövde en militär närvaro. Men även det centrala läget i väst Sverige sett ur värnpliktsresesynpunkt bidrog till fördel för kustartilleriregementet i Göteborg. Kustartilleriregementet på Gotland var aldrig aktuellt att till varken huvudenhet eller stödenhet. Därmed kom Vaxholms kustartilleriregemente och Första kustartilleribrigaden (KA 1) i Vaxholm och Älvsborgs kustartilleriregemente (KA 4) i Göteborg kvarstå i grundorganisationen. Medan Karlskrona kustartilleriregemente och Andra kustartilleribrigaden (KA 2) i Karlskrona och Gotlands kustartilleriregemente (KA 3) på Gotland upplöstes och avvecklades.[4]

Med försvarsbeslutet kom det fasta kustartilleriet att avvecklas, och de kvarvarande förbanden kom istället att utgöra amfibieförband. Där de två kustartilleriregementet omorganiserades till amfibieregementen, vilka organiserade en amfibiebrigadledning och tre amfibiebataljoner.[4] Den 30 juni upplöstes och avvecklades kustartilleriet, och den 1 juli 2000 bildades amfibiekåren med Vaxholms amfibieregemente (Amf 1) Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4) och Amfibiestridsskolan (AmfSS).[4]

Inför försvarsbeslutet 2004 ansåg regeringen att det enbart behövdes en plattform för utbildning av amfibieförband i grundorganisationen. Där regeringen ansåg att Vaxholms amfibieregemente (Amf 1) skulle bibehållas. Bland annat då man hänvisade till regeringens proposition 1999/2000:30, där regeringen lyft fram Vaxholm som huvudplattform på grund av de goda övningsbetingelserna i Stockholms skärgård, samt att den värdering som då gjordes fortfarande gällde. Där man då konstaterade att regementet i Göteborg hade begränsade övningsförutsättningar.[5]

Men istället för att kvarstå med amfibieutbildning i Vaxholm, så föreslog regeringen i sin proposition att regementet skulle omlokaliseras till Haninge/Berga. Där regementet skulle överta förläggningen från Svea helikopterbataljon samt Örlogsskolorna. Vidare ansågs det att det även i fortsättningen var viktigt att utbilda förband som kunde uppträda och verka även på Västkusten. Vilket medförde att anläggningen på Känsö skulle bibehållas, och utgöra ett detachement till Vaxholms amfibieregemente.[5]

Den 3 oktober 2005 troppades fanan för sista gången vid Vaxholms amfibieregemente (Amf 1) i Vaxholm, under närvaro av överbefälhavaren och andra dignitärer. Därmed upphörde den militära närvaron i Vaxholm, "sjöporten till Stockholm". Senare samma dag, hissades flaggan vid Första amfibieregementet (Amf 1) i Berga. Kvar på Rindö kvarstod en avvecklingsorganisation som verkade fram till den 30 juni 2006.[6]

Efter omlokaliseringen till Berga antogs namnet Första amfibieregementet (Amf 1). Under 2006 antog regementet en kortare namnform, i form av Amfibieregementet (Amf 1).

Genom försvarsbeslutet 2004 kom även Mellersta militärdistriktet att upplösas och avvecklas. Detta medförde att utbildningsgrupperna Gotlandsgruppen (GLG) och Södertörnsgruppen (SDTG) från och med den 1 januari 2006 underställdes Amfibieregementet.

Verksamhet

När regementet bildades sommaren 2000, kom regementet stå två bataljoner att utbildas vid regementet. 2. amfibiebataljonen, vilken bildades 1992, och 4. amfibiebataljonen som bildades 1994 vid dåvarande Vaxholms kustartilleriregemente. Efter att kustartilleribataljonerna avvecklades 2000, och endast amfibiebataljonerna kvarstod i Försvarsmaktens krigs- och grundorganisation, kom 2. amfibiebataljonen och 4. amfibiebataljonen från 2000 ingå i den ny uppsatta Amfibiebrigaden. Amfibiebrigaden var ett krigsförband som bestod av en amfibiebrigadledning och tre amfibiebataljoner, där brigadledningen och två av bataljonerna utbildades i Vaxholm, och den tredje bataljonen vid Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4).

Med 2004 års försvarsbeslutet upplöstes och utgick amfibiebrigadledning och två amfibiebataljoner. Kvar blev 2. amfibiebataljonen, vilken även kallas Victoriabataljonen.

Innan värnplikten gick in i sin vilande fas 2009, utbildade regementet cirka 700 värnpliktiga per år för att ingå i amfibiebataljoner. Regementet ansvarade också för IAS, den internationella amfibiestyrkan. År 2017 omfattade personalen vid regementet 329 officerare, 453, reservofficerare, 37 civila, 513 gruppbefäl, soldater och sjömän (kontinuerlig tjänstgöring), 303 gruppbefäl, soldater och sjömän (tidvis tjänstgöring).[7]

Amf 1 utbildar under tre år en fullständig bataljon om cirka 1300 man. Förbandet utbildar bland annat kustjägare, attackdykare, amfibiesoldater (amfibieskytte och amfibiedykare), tekniker och officerare för amfibieförbanden. Amfibiebataljonen utrustas med bland annat robotar och minor och transporteras med Stridsbåt 90E och Stridsbåt 90H. Bataljonens naturliga stridsmiljö är området där hav möter land, i skärgård, floddeltan, hamnområden, med mera.

Den 13 juni 2004 inträffade en stridsbåtsolycka i Stockholms skärgård och två värnpliktiga från Amf 1 omkom.[8]

Internationell verksamhet

Amfibieregementet övar tillsammans med styrkor från andra länder, bland annat samarbetar man med Finland om en gemensam amfibiestyrka. Över tiden beredskapshålls en internationell amfibiestyrka (IAS) för snabbinsats. IAS består av cirka 350 officerare och soldater, men kan förstärkas efter behov.

Åren 2002–2003 svarade regementet tillsammans med Livgardet för att sätta upp den sjunde Kosovobataljonen, KS07. År 2007 och 2010 svarade regementet för KS15 respektive KS21. År 2013 svarade regementet för FS25 till den svenska insatsen i Afghanistan. År 2007 svarade regementet även för Tchad TD01, vilket till största delen togs ur amfibiekårens registerförband AM07.

Krav för amfibiekårens basker

Sedan utbildningsåret 2007 har baskern ersatts av ett märke likt kustjägarnas treudd på fältuniformen likt daglig dräkt. De nya kraven för att få bära Amfibiekårens basker är godkänd grundläggande soldatutbildning eller kvalitetssäkrad GSU.

Tidigare kunde man endast erhålla den gröna baskern med amfibiekårens symbol, genom att genomföra UBK/Övning Amfibie med godkänt resultat, övningen är fysiskt och psykiskt mycket krävande med många och långa förflyttningar till fots och obefintlig tillgång till sömn, samt språngmarsch och stridshinderbana på tid. Numera har baskern ersatts med ett utbildningstecken som sys fast på uniformen.

Ingående enheter

2. amfibiebataljonen

2. amfibiebataljonen eller Victoriabataljonen är ett amfibieförband och en så kallad manöverbataljon, vilken påbörjades att sättas upp vid Amf 1 åren 2010–2011. Bataljonen är specialiserade på amfibiestrid och strid till fots och markoperativa uppgifter som en lätt infanteribataljon. Bataljonen består kontinuerligt samt tidvis tjänstgörande personal, vilka bemannar ett ledningskompani, ett kustjägarkompani, tre amfibieskyttekompanier och ett underhållskompani.[9]

17. amfibiebevakningsbåtskompaniet

17. amfibiebevakningsbåtskompaniet är ett amfibieförband som förfogar över sex bevakningsbåtar av Tapper-klass med ytstrid, sjötrafikkontroll samt hamnsäkerhet som sina huvuduppgifter. I kompaniet ingår stabstropp, bevakningsbåtpluton, sensorpluton, bordningstropp, närskyddstropp samt trosstropp. Kompaniet är baserat i Göteborgs garnison och ett fristående kompani, och lyder direkt under C Amf 1.[10]

132. säkerhetskompani sjö

132. säkerhetskompani sjö, är ett amfibieförband specialiserat på uppgifter i skärgårdsmiljö. Förbandet har möjlighet att förflytta sig såväl på land som på vatten. Kompaniet består av en kompaniledning, en stab- och trosspluton, två säkerhetsplutoner och en spaningspluton.[11]

Utbildningsgrupper

Gotlandsgruppen

Gotlandsgruppen (GLG), bildades den 1 juli 2000 i samband med försvarsbeslutet 2000. Gruppen har sitt arv och sina traditioner från gamla Gotlands regemente (P 18), vilket avvecklades i samband med försvarsbeslutet 2004. Genom samma försvarsbeslut blev gruppen från den 1 januari 2006 en del av Amfibieregementet. Gruppen utbildar och stödjer hemvärnet på Gotland, och dess stab är förlagd till Visby. Gruppen administrerar Gotlands hemvärnsbataljon (32. hemvärnsbataljonen), vilka är traditionstagare till gamla Gotlands regemente (P 18).[12] Gotlandsgruppen tillsammans med 32. hemvärnsbataljonen planeras att överföras den till nya Gotlands regemente (P 18) under 2018.[13]

Södertörnsgruppen

Södertörnsgruppen (SDTG), bildades den 1 juli 2000 i samband med försvarsbeslutet 2000. Genom försvarsbeslutet 2004 blev gruppen från den 1 januari 2006 en del av Amfibieregementet. Gruppen utbildar och stödjer hemvärnet i östra delen av Stockholms län. Förbandets stab är förlagd i Berga. Gruppen administrerar Roslagsbataljonen, vilka är traditionstagare till Roslagens marinbrigad, samt Södertörnsbataljonen vilka är traditionstagare till Södertörns marinbrigad.[12]

Förläggningar och övningsplatser

Förläggning

Regementet övertog det kasernområde på Rindö som Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1) var förlagda på. Området bestod av två kasernetablissement, ett som Vaxholms kustartilleriregemente förlades till 1906. Kasernerna uppfördes efter 1901 års härordnings byggnadsprogram efter Fortifikationens typritningar för infanteriet. Området bestod av två huvudkaserner, vilka uppfördes tre våningar höga. År 1941 övertog kustartilleriet även det etablissementet som 1907 hade uppförts till Vaxholms grenadjärregemente (I 26). Även det hade uppförts efter 1901 års härordnings byggnadsprogram efter Fortifikationens typritningar för infanteriet. Och precis som kustartilleriets kaserner var kasernerna uppförda i endast tre våningar, vilket berodde på fortifikatoriska skäl. Arkitekt till kasernetablissementen var Erik Josephson.[14] Efter att riksdagen beslutat att regementet skulle omlokaliserades till Berga i Haninge kommun, påbörjades flytten den 1 januari 2005, och avslutades den 30 juni 2006.[6] Från den 1 juli 2006 övergick hela beståndet till Vasallen, som sedan dess har omvandlat området till ett bostadsområde.

I Berga övertogs det område som ursprungligen hade uppförts 1946 för Berga örlogsskolor (BÖS). Kasernområdet är uppfört efter 1940 års militära byggnadsutrednings typritningar, och omfattar även Berga slott uppfört 1915. Från 1961 kom området utöver örlogshamnen även omfatta Berga helikopterflygplats, vilken uppfördes för 1. helikopterdivisionen. Både örlogsskolorna samt helikopterverksamheten avvecklades i Berga genom försvarsbeslutet 2004, vilket övertogs genom en ceremoni den 3 okotber 2005 av Amfibieregementet.[6]

Detachement

Regementet har två detachement, ett i Göteborg i form av 17. amfibiebevakningsbåtskompaniet och 132. säkerhetskompani sjö, samt ett på Gotland i form av Gotlandsgruppen.

Övningsplatser

Regementet ansvarar sedan 2005 för fem skjutfält, Askö skjutfält, Berga skjutfält, Tofta skjutfält, Utö skjutfält och Väddö skjutfält.

Heraldik och traditioner

Vaxholms amfibieregemente kom till en början att föra den fana som förts fram till den 30 juni 2000 av Vaxholms kustartilleriregemente. Den 12 juni 2003 mottog förbandet en nu fana, vilken överlämnades av HM konungen och HKH prins Carl Philip vid Vaxholms kastell. För att visa och påminna om förbandets traditionsarv, har fanan Vaxholms vapenbild i övre vänstra hörnet samt Gotlands vapenbild i nedre vänstra hörnet.

Den 5 september 2005 överlämnade chefen för Älvsborgs Amfibieregemente, dess fana till chefen för Amfibieregementet. Fanan förs sedan dess av amfibiedetachementet i Göteborg.[15]

Den 27 januari 2017 tilldelades förbandet en ny fana, vilken då ersatte 2003 års fana. Fanan överlämnades av HM konungen, och mottogs av överste Peder Ohlsson.[16]

År 2000 instiftades Vaxholms amfibieregemente förtjänstmedalj (Amf 1) i guld och silver (VaxamfregGM/SM).[17][18] År 2005 instiftades Amfibieregementets förtjänstmedalj i brons (AmfregBM), vilken delades ut till personal som slutade i samband med försvarsbeslutet 2004.[19]

Regementet har i första hand traditionsansvar för Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4) samt för äldre fartyg som burit samma namn som de fartyg som är i tjänst vid regementet. I andrahand har regementet traditionsansvar för kustartilleriförsvaret (BK, GbK, SK, GK/KA 3, NK/KA 5) samt kustartilleriregementena (KA 1, KA 2, KA 3, KA 4 och KA 5).[20] Traditionsansvaret för Gotlands regemente (P 18), Roslagens marinbrigad och Södertörns marinbrigad vilar på hemvärnsbataljonerna vid Gotlandsgruppen respektive Södertörnsgruppen.[12]

Förbandschefer

  • 2000–2002: Överste Bengt Andersson
  • 2002–2004: Överste Lars-Olof Corneliusson
  • 2004–2009: Överste Jonas Olsson
  • 2010–2013: Överste Ola Truedsson
  • 2013–2014: Överstelöjtnant Jens Ribestrand (Tf.) [a]
  • 2014–2018: Överste Peder Ohlsson
  • 2018–20xx: Överste Patrik Gardesten [b]

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
Vaxholms amfibieregemente 2000-07-01 – 2005-10-03
Första amfibieregementet 2005-10-03 – 2006-06-30
Amfibieregementet 2006-07-01 –
Beteckningar
Amf 1 2000-07-01 –
Förläggningsorter, detachement och övningsfält
Rindö (F) 2000-07-01 – 2006-06-30
Haninge garnison (F) 2005-01-01 –
Göteborgs garnison (D) 2005-09-05 –
Askö skjutfält (Ö) 2005 –
Berga skjutfält (Ö) 2005 –
Tofta skjutfält (Ö) 2005 –
Utö skjutfält (Ö) 2005 –
Väddö skjutfält (Ö) 2000 –

Kända personer som tjänstgjort vid Amf 1

År 2001 muckade Prins Carl Philip som stridsbåtsförare vid Amf 1.[23]

Galleri

  • Regementets före detta kanslihus på Rindö.
    Regementets före detta kanslihus på Rindö.
  • Regementets före detta kanslihus på Rindö.
    Regementets före detta kanslihus på Rindö.
  • Kasern vid regementes före detta kasernområde på Rindö.
    Kasern vid regementes före detta kasernområde på Rindö.
  • Kasern vid regementes före detta kasernområde på Rindö.
    Kasern vid regementes före detta kasernområde på Rindö.
  • Regementes ursprungliga kaserner på Rindö.
    Regementes ursprungliga kaserner på Rindö.
  • Befälsbostäder vid regementes före detta kasernområde på Rindö.
    Befälsbostäder vid regementes före detta kasernområde på Rindö.
  • Minnessten över regementets tid på Rindö.
    Minnessten över regementets tid på Rindö.
  • Minnessten över regementets beredskapstid 1939–1945.
    Minnessten över regementets beredskapstid 1939–1945.
  • Minnessten över kustartilleriets 100-årsjubileum.
    Minnessten över kustartilleriets 100-årsjubileum.

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Sandberg (2007), s. 198
  2. ^ Braunstein (2011), s. 120-122
  3. ^ Kjellander (2007), s. 205
  4. ^ [a b c d] ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330. Läst 7 maj 2017. 
  5. ^ [a b] ”Regeringens proposition 2004/05:5”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/vart-framtida--forsvar_GS035. Läst 7 maj 2017. 
  6. ^ [a b c] ”Amfibieregementet omgrupperar från Rindö till Berga”. web.archive.org. Arkiverad från originalet den 13 januari 2006. https://web.archive.org/web/20060113153034/http://www.amf1.mil.se/index.php?lang=S&c=news&id=29755&ncid=138. Läst 7 maj 2017. 
  7. ^ ”Amfibieregementet”. Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/amfibieregementet-amf-1/. Läst 7 maj 2017. 
  8. ^ Sörbring, Gunnar; Wong, Ola (13 juni 2004). ”Stridsbåtar kolliderade - två döda”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=554&a=276462. Läst 26 januari 2009. 
  9. ^ ”2.amfibiebataljonen”. Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/amfibieregementet-amf-1/insatsforband/andra-amfibiebataljonen/. Läst 10 maj 2017. 
  10. ^ ”Amfibiebevakningsbåtskompaniet”. Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/amfibieregementet-amf-1/insatsforband/amfibiebevakningsbatkompaniet/. Läst 10 maj 2017. 
  11. ^ ”132. säkerhetskompani sjö”. Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/amfibieregementet-amf-1/insatsforband/132sakerhetskompani-sjo/. Läst 10 maj 2017. 
  12. ^ [a b c] ”Försvarets traditioner i framtiden–Bilaga 3”. sfhm.se. http://www.sfhm.se/contentassets/813daef056f04ee79a6cdca825daecdb/traditionsnamnden_bilaga_3_hemvarnsbataljoner_2012-07-01.pdf. Läst 7 maj 2017. 
  13. ^ ”Försvarets forum nr 5/2017, s. 45”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/6-aktuellt/forsvarets-forum/2017/forum_1705_webb_lowres.pdf. Läst 26 november 2017. 
  14. ^ Berg (2004), s. 349-350
  15. ^ ”Slut - med fanan i topp!”. web.archive.org. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2005. https://web.archive.org/web/20051018163346/http://www.amf4.mil.se/index.php?lang=S&c=news&id=29417. Läst 7 maj 2017. 
  16. ^ ”Ny förbandsfana till Amfibieregementet”. forsvarsmakten.se. http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2017/01/ny-forbandsfana-till-amfibieregementet/. Läst 7 maj 2017. 
  17. ^ ”VaxamfregGM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={C4CDDC6C-259D-4F29-97BF-1748E80B58F2}&listmode=0&medal={8061CEAA-1A84-4E85-B472-308A7EAD6E9E}. Läst 8 maj 2017. 
  18. ^ ”VaxamfregSM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={C4CDDC6C-259D-4F29-97BF-1748E80B58F2}&listmode=0&medal={CB6C74CF-2C5D-4EFB-85F8-336393D91FF9}. Läst 8 maj 2017. 
  19. ^ ”AmfregBM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={C4CDDC6C-259D-4F29-97BF-1748E80B58F2}&listmode=0&medal={B9EBF79B-CF33-4AA2-8CB7-6FE992CF2176}. Läst 8 maj 2017. 
  20. ^ ”Försvarets traditioner i framtiden”. sfhm.se. http://www.sfhm.se/contentassets/813daef056f04ee79a6cdca825daecdb/traditionsnamnden_forsvarets-traditioner-med-oversiktlig-historik-fran-1500-talet-reviderad-2016-05-24.pdf. Läst 8 maj 2017. 
  21. ^ ”Försvarets forum nr 6/2013, s. 5”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/forsvaretsforum/2013/forsvarets-forum-6-2013.pdf. Läst 26 november 2017. 
  22. ^ ”Försvarets forum nr 6/2017, s. 12”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/6-aktuellt/forsvarets-forum/2017/forum_1705_webb_lowres.pdf. Läst 25 november 2017. 
  23. ^ Hansson, Anita (7 september 1999). ”Vpl Bernadotte trivs i lumpen”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9909/07/prins.html. Läst 26 september 2008. 

Tryckta källor

Anmärkningar

  1. ^ Ribestrand tillträdde som tillförordnande chef den 9 september 2013, med ett förordnande längst till den 23 januari 2014.[21]
  2. ^ Gardesten tillträder den 18 januari 2018, med ett förordnande längst till 31 mars 2022.[22]

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Stockholms_amfibieregemente&oldid=42278721”