Amia Srinivasan

Från Wikipedia
Amia Srinivasan
Född20 december 1984[1] (39 år)
Utbildad vidYale University
Corpus Christi College, Oxford
SysselsättningFilosof, universitetslärare[2]
ArbetsgivareOxfords universitet
Webbplatslänk
Redigera Wikidata

Amia Srinivasan, född 20 december 1984 i Bahrain,[3] är en indiskamerikansk filosof. Hon är främst verksam i Storbritannien, och sedan 2020 är hon Chichele Professor of Social and Political Theory vid University of Oxford.[4] Hennes bok The Right to Sex, som kretsar kring betydelsen av sex i vår tid, har översatts till ett antal språk (till svenska som Rätten till sex).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tidiga år, studier[redigera | redigera wikitext]

Srinivasan föddes i Bahrain, av indiska föräldrar där fadern var bankir och modern dansare.[5] Hon växte dock upp i Taiwan, Singapore, New York och London.[6][5][7] Hon läste en grundutbildning i filosofi vid Yale, där hon 2007 tog en fil.kand.[8] Detta följdes upp av en avancerad examen och slutligen doktorsexamen i filosofi på Corpus Christi College vid Oxford University.[9] Hennes kandidatexamen togs 2009, via en uppsats betitlad "Armchair Philosophy & Experimental Philosophy" och med John Hawthorne som handledare.[8] Till sin doktorsexamen 2014 skrev hon en avhandling med titeln The Fragile Estate: Essays on Luminosity, Normativity and Metaphilosophy;[10] hennes handledare denna gång var Hawthorne samt Timothy Williamson.[8]

Akademisk karriär[redigera | redigera wikitext]

Srinivasan blev 2009 utnämnd till "prize fellow" på All Souls College vid Oxford University.[11] Sex år senare blev hon utvald föreläsare i filosofi vid University College London (UCL),[12] och året efter invaldes hon i Leverhulme Research Fellowship genom sitt projekt "At the Depths of Believing".[13] Hon har varit invald på distans som medlem i akademiska sällskap vid University of California, Los Angeles, Yale och New York University.[14]

I oktober 2018 tilldelades Srinivasan en senior lektorstjänst i filosofi vid St John's College, Oxford.[15] Hon var professorsassistent i filosofi vid universitets filosofiska fakultutet åren 2018 och 2019.[12] och i september 2019 offentliggjordes hennes utnämning till Chichele Professor of Social and Political Theory vid All Souls College, där hon inledde sin tjänst i januari 2020.[16] Hon är den första kvinnan och den första icke-vita personen på denna position[7] – dessutom den yngsta på posten.[17]

Srinivasan är en av redaktörerna för den akademiska tidskriften Mind[18] och redaktionsmedlem hos London Review of Books.[19] Som skribent har hon behandlat det mesta i ämnesväg mellan hajattacker och epistemologi, och hennes glidande emellan filosofi, samhällsteori och feminism tror hon själv kan vara inspirerad av uppväxten i olika kulturella miljöer. Hennes intresse för feministiska frågor kom dock efter åren på Yale, där hon inte tog notis om att hon i princip endast undervisades av män.[5]

The Right to Sex[redigera | redigera wikitext]

2021 publicerade Srinivasan en samling essäer i form av The Right to Sex.[20] Den var en utvidgning av hennes mycket omdiskuterade[21] essä "Does anyone have the right to sex?" från 2018 i London Review of Books.[22]

Boken har därefter blivit mycket uppmärksammad både nationellt och internationellt[23] och översatts till ett antal olika språk. Den svenska utgåvan, som kom 2022 och fick titeln Rätten till sex,[24] har av svenska pressröster klassats som en av "Fem favoritböcker om feminism" (Elsa Kugelberg, DN),[25] "ett betydande verk som framtida feministiska texter kommer att ta avstamp ifrån" (Celia Svedhem, GP)[24] och "borde läsas på samhällskunskapslektionerna i skolan och ligga på Riksdagens bord" (Karin Nilsson, Arbetarbladet).[26]

I boken diskuterar Srinivasan kring det moderna tillståndet runt sex och sexuell attraktion i kulturen, samtycke, sexarbete och kvinnorörelsen,[5] liksom om hur den lättillgängliga Internetpornografin har påverkat det sexuella landskapet. I intervjuer i samband med presentationen av boken har hon pratat om vikten av att försöka förstå vad vi åtrår och varför – inte minst utifrån den psykoanalytiska förståelsen av begäret.[17]

Hon anser att sex och sexualitet är ett mycket seriöst akademiskt ämne,[27] inte minst på grund av dess starkt politiska potential. Hon knyter även an till en tidigare, förliberal feministisk tradition,[28][29] utifrån ett ifrågasättande men inte censurorienterat perspektiv.[30] Essäsamlingen har av kritiker setts som ett radikalt nytt sätt att se på feminism, metoo-rörelsen och sex som fenomen,[31][5] även om vissa kritiker ibland betraktat henne som alltför heteronormativ.[32]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Böcker
Artiklar (urval)
  • 2013 – "Are we Luminous?", Philosophy and Phenomenological Research 90(2): sid. 294–319
  • 2016 – "Philosophy and Ideology", Theoria 31(3): sid. 371-380
  • 2018 – "The Aptness of Anger", The Journal of Political Philosophy 26(2): sid. 123-144.
  • 2021 – "The sex wars : feminism and its fault lines", Annals of Activism, The New Yorker, vol. 97:28, sid. 20–26[33]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 12 september 2022.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Library of Congress Authorities, USA:s kongressbibliotek, no2014093275, läst: 3 november 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 20 december 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ The Library of Congress. ”Srinivasan, Amia, 1984”. id.loc.gov. https://id.loc.gov/authorities/names/no2014093275.html. 
  4. ^ ”Professor Amia Srinivasan” (på engelska). St John's College. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191013045201/http://www.sjc.ox.ac.uk/discover/people/prof-amia-srinivasan/. Läst 8 januari 2023. 
  5. ^ [a b c d e] Tsjeng, Zing (25 juli 2021). ”Philosopher Amia Srinivasan Will Radically Change The Way You See Feminism, The #MeToo Movement – And Sex” (på brittisk engelska). British Vogue. https://www.vogue.co.uk/arts-and-lifestyle/article/amia-srinivasan. Läst 12 januari 2023. 
  6. ^ Derbyshire, Jonathan (25 januari 2020). ”Amia Srinivasan: the Oxford philosopher on animal rights, abortion and the far-right” (på engelska). Financial Times. https://www.ft.com/content/232ba980-3caa-11ea-b232-000f4477fbca. Läst 25 januari 2020. 
  7. ^ [a b] Cooke, Rachel (8 augusti 2021). ”Amia Srinivasan: 'Sex as a subject isn't weird. It's very, very serious'” (på engelska). The Guardian. http://www.theguardian.com/world/2021/aug/08/amia-srinivasan-the-right-to-sex-interview. Läst 12 januari 2023. 
  8. ^ [a b c] ”Curriculum Vitae: Amia Srinivasan”. University of Oxford. https://users.ox.ac.uk/~corp1468/Welcome_files/Srinivasan%20CV%202.pdf. Läst 10 januari 2023. 
  9. ^ ”Amia Srinivasan Profile” (på engelska). The Rhodes Project. http://rhodesproject.com/amia-srinivasan-profile. Läst 10 januari 2023. 
  10. ^ Srinivasan, Amia (2013) (på engelska). The Fragile State: Essays on Luminosity, Normativity and Metaphilosophy. University of Oxford. https://ora.ox.ac.uk/objects/uuid:23b7a5c9-448d-421b-b26c-5cae3591aee3. Läst 10 januari 2023 
  11. ^ ”All Souls College Oxford”. www.asc.ox.ac.uk. https://www.asc.ox.ac.uk/person/295. Läst 10 januari 2023. 
  12. ^ [a b] ”Professor Amia Srinivasan”. All Souls College. University of Oxford. https://www.asc.ox.ac.uk/person/professor-amia-srinivasan. Läst 10 januari 2023. 
  13. ^ ”At the Depths of Believing” (på engelska). UCL Philosophy. 26 juli 2018. https://www.ucl.ac.uk/philosophy/research/depths-of-believing. Läst 10 januari 2023. 
  14. ^ ”Visiting Fellows”. as.nyu.edu. http://as.nyu.edu/content/nyu-as/as/research-centers/nyip/visiting-fellows.html. 
  15. ^ ”Professor Amia Srinivasan” (på engelska). St John's College. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191013045201/http://www.sjc.ox.ac.uk/discover/people/prof-amia-srinivasan/. Läst 12 januari 2023. 
  16. ^ ”Amia Srinivasan to be next Chichele Professor of Social & Political Theory at Oxford” (på engelska). Leiter Reports: A Philosophy Blog. https://leiterreports.typepad.com/blog/2019/07/amia-srinivasan-to-be-next-chichele-professor-of-social-political-theory-at-oxford.html. Läst 12 januari 2023. 
  17. ^ [a b] Högström, Jenny (15 november 2021). ”Hon sätter sex, politik och begär i centrum”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/MLdd3R. Läst 12 januari 2023. 
  18. ^ ”Editorial_Board_and_Other_Officers” (på engelska). academic.oup.com. https://academic.oup.com/mind/pages/Editorial_Board_and_Other_Officers. Läst 12 januari 2023. 
  19. ^ ”Amia Srinivasan · LRB” (på engelska). www.lrb.co.uk. https://www.lrb.co.uk/contributors/amia-srinivasan. Läst 12 januari 2023. 
  20. ^ Szalai, Jennifer (21 september 2021). ”'The Right to Sex' Thinks Beyond the Parameters of Consent” (på engelska). The New York Times. https://www.nytimes.com/2021/09/21/books/review-right-to-sex-amia-srinivasan.html. Läst 12 januari 2023. 
  21. ^ Lindvall, Johannes (10 oktober 2021). ”Inte ens i sängen går vi fria från politik | Johannes Lindvall”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/0Go6dA/inte-ens-i-sangen-gar-vi-fria-fran-politik. Läst 12 januari 2023. 
  22. ^ Srinivasan, Amia (22 mars 2018). ”Does anyone have the right to sex?” (på engelska). London Review of Books "40" (06). ISSN 0260-9592. https://www.lrb.co.uk/the-paper/v40/n06/amia-srinivasan/does-anyone-have-the-right-to-sex. Läst 12 januari 2023. 
  23. ^ Rundell, Katherine (19 augusti 2021). ”The Right to Sex by Amia Srinivasan” (på engelska). www.politics.ox.ac.uk. https://www.politics.ox.ac.uk/news/right-sex-amia-srinivasan. Läst 12 januari 2023. 
  24. ^ [a b] Svedhem, Celia (4 november 2022). ”Recension: Patriarkatet påverkar kvinnors preferenser”. gp.se. https://www.gp.se/1.84779048. Läst 12 januari 2023. 
  25. ^ Kugelberg, Elsa (9 juli 2022). ”Elsa Kugelberg väljer fem böcker om feminism”. DN.SE. https://www.dn.se/kultur/elsa-kugelberg-valjer-fem-bocker-om-feminism/. Läst 12 januari 2023. 
  26. ^ Nilsson, Karin (22 november 2022). ”RECENSION: Rätten till sex: allt handlar om begär och makt”. Arbetarbladet. https://www.arbetarbladet.se/2022-11-22/ratten-till-sex-allt-handlar-om-begar-och-makt. Läst 12 januari 2023. 
  27. ^ Cooke, Rachel (8 augusti 2021). ”Amia Srinivasan: ‘Sex as a subject isn’t weird. It’s very, very serious’” (på engelska). the Guardian. http://www.theguardian.com/world/2021/aug/08/amia-srinivasan-the-right-to-sex-interview. Läst 12 januari 2023. 
  28. ^ Zakaria, Rafia (19 augusti 2021). ”The Right to Sex by Amia Srinivasan review – the politics of sexual attraction” (på engelska). the Guardian. http://www.theguardian.com/books/2021/aug/19/the-right-to-sex-by-amia-srinivasan-review-the-politics-of-sexual-attraction. Läst 12 januari 2023. 
  29. ^ Meyer, Lily. ”Sex and Power”. The Hedgehog Review 24.1 (Spring 2021). https://hedgehogreview.com/issues/political-mythologies/articles/sex-and-power. Läst 12 januari 2023. 
  30. ^ Dawson, Brit (19 augusti 2021). ”Amia Srinivasan on why we should dwell on discomfort in feminism” (på engelska). Dazed. https://www.dazeddigital.com/politics/article/53892/1/philosopher-amia-srinivasan-interview-the-right-to-sex-book. Läst 12 januari 2023. 
  31. ^ Irenius, Lisa (13 oktober 2021). ”Har människor ”rätt till sex”?”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/k6mwjv/har-manniskor-ratt-till-sex. Läst 12 januari 2023. 
  32. ^ Ferri, Jessica (21 september 2021). ”Review: Is a new book feminism's next new wave or yesterday's backlash?” (på amerikansk engelska). Los Angeles Times. https://www.latimes.com/entertainment-arts/books/story/2021-09-21/is-a-new-book-feminisms-next-new-wave-or-yesterdays-backlash. Läst 12 januari 2023. 
  33. ^ Srinivasan, Amia (3 september 2021). ”Who Lost the Sex Wars?” (på amerikansk engelska). The New Yorker. https://www.newyorker.com/magazine/2021/09/13/who-lost-the-sex-wars. Läst 12 januari 2023. 
Illustrationsbehov litteratur Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Amia_Srinivasan&oldid=54405038”