Sclerophrys pantherina

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Amietophrynus pantherinus)
Sclerophrys pantherina
Status i världen: Starkt hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassGroddjur
Amphibia
OrdningStjärtlösa groddjur
Anura
FamiljPaddor
Bufonidae
SläkteSclerophrys
Art Sclerophrys pantherina
Vetenskapligt namn
§ Sclerophrys pantherina
Auktor(Smith, 1828)
Synonymer
[1]
Bufo cruciger (Schmidt, 1846)[2]
Bufo pantherinus Schmidt, 1828[1]
Amietophrynus pantherinus (Schmidt, 1826)[1]
Hitta fler artiklar om djur med

Sclerophrys pantherina, tidigare känd som Amietophrynus pantherinus, är en groddjursart som först beskrevs av Smith 1828. Den ingår i släktet Sclerophrys och familjen paddor.[3] Arten finns endast i den sydväxtra spetsen på Afrika; IUCN kategoriserar arten som starkt hotad.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]

Taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Arten var tidigare känd som Amietophrynus pantherinus, men bytte namn till Sclerophrys pantherina 2016.[1]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Sclerophrys pantherina är en kraftigt byggd groda, honorna, som är större än hanarna, kan bli upptill 122 mm långa från nos till kloak, och parotoidkörtlarna[a] är stora och tydliga. Ryggen har rödbruna fläckar med svarta konturer på ljusgul botten, och en tunn, blek linje längs ryggen. Nosspetsen och magen saknar några markeringar.[4]

Utbredning och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten finns endast i Sydafrika, där den är endemisk för Västra Kapprovinsen. Den lever i ett antal kraftigt fragmenterade, minskande populationer, på en total yta av 405 km2, och är globalt rödlistad av den Internationella naturvårdsunionen (IUCN) som starkt hotad ("EN"). Främsta orsakerna till minskningen är, förutom den starka fragmenteringen, det ökande jordbruket och byggnationen.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Sclerophrys pantherina söker mat på land, det är vanligt att de besöker gräshedar i anslutning till fynbos[b], åkermark, parker och villaträdgårdar, men den håller sig vanligen i närheten av vatten.[1] Arten är bland annat känd för att gärna ta snäckor.[4]

Arten leker i våtmarker, dammar, mindre vattensamlingar, både permanenta och temporära samt långsamflytande vattendrag[4] under juli till september, och involverar ett mycket stort antal individer[1]. Den egentliga leken är kort men intensiv och varar bara 4 till 5 nätter. Trots det stora antalet lekande par förekommer det ingen kamp om honor som redan är engagerade i amplexus från de övriga hanarnas sida, något som annars är vanligt bland många grodarter. Äggen läggs i samlingar om upptill 25 000 ägg i grunda kärr. Förvandlingen, då ynglen gradvis förlorar sina gälar och svans samt utvecklar bakben, äger rum i mitten på december.[4]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i] IUCN SSC Amphibian Specialist Group & South African Frog Re-assessment Group (SA-FRoG) 2016 Western Leopard Toad Sclerophrys pantherina . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 23 september 2020.
  2. ^ Frost, Darrel R. (2009) , database. Amphibian Species of the World: an Online Reference v5.3
  3. ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2019). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2019 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2019/search/all/key/amietophrynus+pantherinus/match/1. Läst 23 september 2020. 
  4. ^ [a b c d] Adam Boisvert, Kellie Whittaker (1 mars 2008). Sclerophrys pantherina Western Leopard Toad” (på engelska). Amphibiaweb. Berkeley, CA, USA: University of California. https://amphibiaweb.org/species/246. Läst 23 september 2020. 

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Parotoidkörtlar på groddjur är ryggkörtlar som avsöndrar ett mer eller mindre giftigt hudsekret, avsett som försvar. Parotoidkörtlarnas utsöndring på denna art är dock inte farlig.
  2. ^ Fynbos är ett vegetationsområde i Sydafrika, dominerat av buskage och av liknande typ som Medelhavets macchia.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]