Ammarnäs

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ammarnäs
Småort
Vy över Ammarnäs
Vy över Ammarnäs
Land Sverige Sverige
Landskap Lappland
Län Västerbottens län
Kommun Sorsele kommun
Distrikt Sorsele
Koordinater 65°57′28″N 16°12′32″Ö / 65.95778°N 16.20889°Ö / 65.95778; 16.20889
Area 48 hektar (2010)[1]
Folkmängd 87 (2010)[1]
Befolkningstäthet 1,81 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Småortskod S8405
Ammarnäs läge i Västerbottens län
Red pog.svg
Ammarnäs läge i Västerbottens län
Ammarnäs, förmodligen i slutet av 1970-talet
Foto:Pål-Nils Nilsson

Ammarnäs (umesamiska Gávtsjávrrie, sydsamiska Geavtse el. Geavtsjaevrie)[2] är en småort i Sorsele kommun Västerbottens län (Lappland). Orten ligger på näset mellan Vindelälven och älvens dittills största biflöde Tjulån, vilka här mynnar i Gautsträsket.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Förhistoria[redigera | redigera wikitext]

Området kring Gautsträsket, Vindelälven och Tjulån är rikt på lämningar från förhistorisk fångstkultur. Framför allt rör det sig om boplatslämningar. Bland lösfynden kan nämnas skrapor av kvartsit, en stenklubba med skaftränna, brynstenar och en sländtrissa av täljsten.[3]

Samisk historia[redigera | redigera wikitext]

Samer vid gamla kyrkstaden i Ammarnäs 1871. Kapellet ses uppe till vänster.

I historiska källor uppträder Ammarnäsområdet för första gången på Anders Bures karta över norra Skandinavien, tryckt 1611. Gautsträsket finns där med under namnet Kaute T[räsk], medan det närbelägna Tjulträsket kallas för Kunoko T[räsk]. På Jonas Persson Geddas karta över Ume lappmark från 1671 är lappskatteland inritade runt hela Ammarnäsområdet.[4]

I området runt Ammarnäs finns en mängd lämningar efter gamla samiska visten som i många fall var i bruk under 1900-talets första decennier. Flera gravar och kultplatser är också kända.[5]

Ammarnäs ligger inom det umesamiska språkområdet. I samband med tvångsförflyttningen av Karesuandosamer på 1930-talet flyttade dock två nordsamiska familjer in till Grans sameby, vilket innebär att även detta språk finns representerat i området.[5]

Nybyggarna[redigera | redigera wikitext]

Ammarnäsområdet hade en uteslutande samisk befolkning fram till början av 1800-talet. På den plats som idag heter Ammarnäs insynades 1803 ett nybygge under namnet Övre Gautsträsk, men det förblev öde tills det återupptogs 1820 av samerna Måns Sjulsson i Gran och Abraham Sjulsson i Ran. Det blev dock Nils Johansson från Grundfors i Stensele som blev platsens förste aktive jordbrukare efter att ha övertagit nybygget 1827.[6]

Potatisbacken

Jordbruket i Ammarnäs byggde i stor utsträckning på ängsbruk, främst bedrivet i det deltaland som bildas vid Vindelälvens och Tjulåns utlopp. Ängarna översvämmas av vårfloden varje år och blir därigenom naturligt gödslade. Höet samlades i lador, som fortfarande i stor utsträckning finns bevarade. Frosten var ett allvarligt problem för åkerbruket, men potatisland anlades på sydsidan av en av de tre stora moränkullarna, känd som Potatisbacken.[3]

Kapellplatsen[redigera | redigera wikitext]

Ammarnäs kapell tillkom 1858 för att ersätta Jillesnåle kapell som barmarksperiodens kyrkplats för samerna. Namnet Ammarnäs användes till att börja med i samband med kyrkplatsen.[7] Kring kyrkan växte det fram en samisk kyrkstad med enkla stolpbodar.[3]

Riksintresse för kulturmiljövården[redigera | redigera wikitext]

Ammarnäs är av riksintresse för kulturmiljövården. Uttryck för riksintresset är kyrkan med den samiska kyrkstaden, Gautsträskets deltalandskap med slåtter- och betesmarker med många ängslador samt Potatisbacken mitt i byn.[8]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Ammarnäs 1960–2010[9][10][11][12]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
166 ¤
1990
  
135 39#
1995
  
157 47#
2000
  
128 47#
2005
  
95 48#
2010
  
87 48#
Anm.:
 ¤ Som tätortsbebyggelse med 150-199 invånare
 # Som småort.

Utbildning, forskning och övriga institutioner[redigera | redigera wikitext]

Forskare från Lunds universitet har sedan 1960-talet bedrivit ekologisk forskning inom det så kallade Luvre-projektet med Ammarnäs som bas. Forskningen har framför allt varit inriktad på fåglar.[13] Sedan 1995 finns en fast forskningsstation i Ammarnäs.[14]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Ammarnäs ligger ovanför odlingsgränsen, där fjällsamebyarna har sina åretruntmarker. Renskötsel bedrivs på norra sidan om Vindelälven inom Grans sameby och på södra sidan inom Rans sameby.

På orten finns också ett antal turismföretag, bland annat med verksamhet i Vindelfjällens naturreservat, som omsluter Ammarnäs. Kungsleden går genom orten.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Ammarnäs ligger vid slutet av länsväg 363. Under många år har diskussioner förts om att dra en väg över fjället mellan Ammarnäs och Tärnaby, genom Vindelfjällens naturreservat.[15] Kollektivtrafiken består av buss från Sorsele.

Tidigare var Mo i Rana i Norge den närmaste större orten. Dit reste ammarnäsbor för att köpa och sälja. År 1893 byggdes övernattningsstugor längs Vindelälvens dalgång med medel från länsstyrelsen för att underlätta dessa resor.[16]

Kända personer från orten[redigera | redigera wikitext]

Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

Potatisbacken i Ammarnäs framröstades 2010 som Sveriges åttonde underverk av Sveriges Radio P4 Extras lyssnare.[17]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Småorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Smaorter-arealer-befolkning. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Sametinget.se Sydsamiska ortnamn. http://www.sametinget.se/7548. Läst 13 september 2014. 
  3. ^ [a b c] Sander, Annika (1982). Ammarnäs: kulturhistorisk utredning. Meddelande / Länsstyrelsen, Västerbottens län, 0348-0291 ; 1982:4. Umeå: Västerbottens museum. Libris 457283 
  4. ^ Norstedt, Gudrun (2011). Lappskattelanden på Geddas karta: Umeå lappmark från 1671 till 1900-talets början. Umeå: Thalassa. Libris 12091599. ISBN 978-91-972374-4-4 (inb.) 
  5. ^ [a b] Manker, Ernst (1947). De svenska fjällapparna. STF:s handböcker om det svenska fjället ; 4STF:s publikation ; 967. Stockholm: Svenska turistföreningens förlag. Libris 569755 
  6. ^ Egerbladh, Ossian (1972). ”Ur socknens historia”. i Nyström David. Sorsele: fornålder och nutid : socknens historia skildrad på uppdrag av Sorsele kommunalfullmäktige. Sorsele: kommunen. sid. 68–69. Libris 818719 
  7. ^ Wærnér, Olof (1972). ”Ur Sorsele kyrkokrönika”. i Nyström David. Sorsele: fornålder och nutid : socknens historia skildrad på uppdrag av Sorsele kommunalfullmäktige. Sorsele: kommunen. sid. 133–134. Libris 818719 
  8. ^ ”Ammarnäs”. Länsstyrelsen Västerbotten. http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/planeringsunderlag/riksintressen/Kulturmiljo/Sorsele/Pages/ammarnas.aspx?keyword=ammarn%C3%A4s. Läst 22 november 2011. 
  9. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 sida 118 i pdf:en
  10. ^ Statistiska centralbyrån: Småorter 1990 sida 54 i pdf:en
  11. ^ Statistiska meddelanden: Småorter 1995, s. 59 i pdf:en
  12. ^ Statistiska centralbyrån Landareal per småort (orter med 50-199 invånare), folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1995 - 2010
  13. ^ ”Historik”. Luvre. http://www.luvre.org/Historik.htm. Läst 22 november 2011. 
  14. ^ ”Vindelfjällens forskningsstation”. Arkiverad från originalet den 8 november 2011. https://web.archive.org/web/20111108124417/http://www.vindelfjallen.se/default.asp?ML=2534. Läst 22 november 2011. 
  15. ^ Gunilla Sjögren (14 oktober 2011). ”Fjällbor positiva till nya vägar mellan dalarna”. Västerbottens-Kuriren. http://www.vk.se/549525/fjallbor-positiva-till-nya-vagar-mellan-dalarna. Läst 14 juni 2017. 
  16. ^ ”Norgeresorna”. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100822185309/http://www.vindelfjallen.se/default.asp?ML=2355. Läst 22 november 2011. 
  17. ^ ”Potatisbacken Sveriges åttonde underverk”. https://sites.google.com/site/potatisbackeniammarnaes/potatisbacken-sveriges-aattonde-underverk. Läst 14 juni 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Abrahamsson, Tore (1989). Detta är Vindelfjällen: [vandringar, dagsturer, geologi, fauna, flora]. Stockholm: Bonnier. Libris 7247194. ISBN 978-91-7331-460-2 
  • Alner, Hjalmar (1916). ”Sorsele-lapparnes vårmässa i Ammarnäs”. Från bygd och vildmark (Luleå stift): sid. 27–47. 
  • Campbell, Åke (1948). Från vildmark till bygd: en etnologisk undersökning av nybyggarkulturen i Lappland före industrialismens genombrott. Skrifter / utgivna genom Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. B, Folkminnen och folkliv, 99-0219309-9 ; 5. Uppsala: Hermes. Libris 234841 
  • Haglund, Göte (1976). Folk i fjällby: om Ammarnäsborna och deras jaktmarker. Stockholm: Askild & Kärnekull. Libris 7589574. ISBN 91-7008-523-4 (inb.) 
  • Haglund, Göte (1980). Med samer till fjälls. Ingelstad: Aaja bokförl. Libris 245492. ISBN (Inb.) 
  • Haglund, Göte (1973). Nybyggarpräst i vildmarken. Stockholm: Askild & Kärnekull. Libris 8369229. ISBN 91-7008-354-1 
  • Manker, Ernst (1936). Vägen går krokigt: strövtåg i ett hörn av Lappland. Stockholm: Hökerberg. Libris 880457 
  • Nyström, Hans (2012). Där Vindelfjällen tar vid. Stockholm: Carlsson. Libris 12404088. ISBN 978-91-7331-460-2