Anapanasati

Från Wikipedia

Ānāpānasati, från pali och sanskrit ānāpānasmṛti, är ett begrepp som avser andning med medveten närvaro. Det är en meditationsteknik som Buddha lärde ut i ett flertal sutror. Ānāpānasati är en vanlig mediationsteknik inom olika grenar av buddhismen – tibetansk buddhism, Zen, Tiantai och Theravadabuddhism – men även inom västerländska program för mindfulness.

Kortfattat beskrivet är ānāpānasati frågan om att ge akt på de förnimmelser som hänger samman med andningen.

Texter om anapanasati[redigera | redigera wikitext]

Anapanasati finns utförligt behandlat i två av de nikayor, eller samlingar, som ingår i Sutta-pitaka, vilken är en av ”de tre korgarna” i Tipitaka. Dels i Majjhima Nikāya i Ānāpānasati Sutta, sutra nummer 118[1], dels i Samyutta Nikāya där det behandlas i den femte vaggan, Maha-vagga, Anapana-samyutta (kapitel 54).[2] Tekniken behandlas också i Kayagata-sati Sutta, i Majjhima Nikayas sutra nummer 119, i Maha-satipatthana Sutta, i Digha Nikayas sutra nummer 22 och Satipatthana Sutta i Majjhima Nikayas sutra nummer 10.[3]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ānāpānasati kommer av "sati", som betyder mindfulness, och "ānāpāna" som härleds till inhandning och utandning.[4]

Anapanasati i praktiken[redigera | redigera wikitext]

En metod som anges av Buddha i Satipatthana Sutta är att gå ut i skogen och sätta sig under ett träd och sedan helt enkelt ge akt på andningen – om andningsrytmen är långsam ge akt på detta och om den är snabb ge akt på detta.[1][3]

En popular metod som förekommer i nutid, som inte är knuten till Palikanonen och baserar sig på Visuddhimagga (”Reningens väg”), följer följande fyra steg:

  1. Räkna utandningnar i cykler om 10.
  2. Räkna inandningar i cykler om 10.
  3. Fokusera på andningen utan att räkna.
  4. Fokusera enbart på området där andningen kommer in i – och lämnar – näsborrarna.[5]

Aktiv och passiv andning[redigera | redigera wikitext]

Anapanasati utövas vanligen med uppmärksamhet på andningen, men utan några försök att påverka den.

Vid strupsång som är vanlig bland buddhistmunkar i Tibet och Mongoliet sker en lång och långsam utandning under sången. Strupsången sker för att fokusera koncentrationen mot samadhi

Inom vissa discipliner av zenmeditation ingår andningstekniker med en lång, långsam utandning, också den med syftet att fokusera koncentration. Det förekommer också en aningsteknik inom zen som kallas "bambutekniken" som går ut på att andas in och ut i korta stötar, som om man drar handen efter en bambustjälk.[6]

Ur anapanasati har pranayama, eller “yoga-andning” utvecklats, som innebär aktiva övningar som påverkar andningen, med båda andhållning och forcerad andning.[7] Metoden syftar till att reglera kroppens flöden av prana, livsenergi, eller prana. Enligt yogan kan man genom att styra andningen upprätta balans mellan kroppens och psykets funktioner.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Anapanasati, 7 september 2017.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Anapanasati Sutta: Mindfulness of Breathing” (på engelska). accesstoinsight.org. 2006. http://www.accesstoinsight.org/tipitaka/mn/mn.118.than.html. Läst 4 november 2017. 
  2. ^ ”Samyutta Nikaya – The Grouped Discourses” (på engelska). accesstoinsight.org. 2005. http://www.accesstoinsight.org/tipitaka/sn/index.html#sn54. Läst 4 november 2017. 
  3. ^ [a b] ”Satipatthana Sutta: The Foundations of Mindfulness” (på engelska). accesstoinsight.org. 1994. http://www.accesstoinsight.org/tipitaka/mn/mn.010.nysa.html. Läst 4 november 2017. 
  4. ^ ”Ānāpāna” (på engelska). The Pali Text Society's Pali-English Dictionary. Digital Dictionaries of South Asia, University of Chicago. https://dsal.uchicago.edu/cgi-bin/app/pali_query.py?qs=%C4%81n%C4%81p%C4%81na&searchhws=yes&matchtype=exact. Läst 4 november 2017. 
  5. ^ Kamalashila (2004) (på engelska). Meditation: The Buddhist Way of Tranquillity and Insight. Windhorse Publications, Birmingham. ISBN 1-899579-05-2 
  6. ^ Katsuki Sekida (på engelska). Zen Training: Methods and Philosophy. Weatherhill, New York och Tokyo. https://terebess.hu/zen/mesterek/SekidaTraining.pdf. Läst 4 november 2017 
  7. ^ Shyam S. Goswami. Hatha Yoga. Forum I När Var Hur-serien. sid. 15, 22 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]