Kapskedand

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Anas smithii)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kapskedand
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Cape Shoveler, Anas smithii (female) - note dark eyes (9720112118).jpg
Hona, notera de mörka ögonen.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningAndfåglar
Anseriformes
FamiljÄnder
Anatidae
SläkteSpatula
ArtKapskedand
S. smithii
Vetenskapligt namn
§ Spatula smithii
Auktor(Hartert, 1891)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Kapskedand[2] (Spatula smithii) är en fågel i familjen änder inom ordningen andfåglar som förekommer i södra Afrika.[3]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer främst i Sydafrika och mer lokalt längre norrut i Namibia, Botswana, Zimbabwe, södra Angola, Lesotho, Moçambique och Zambia.[1] Den är huvudsakligen en stannfågel men kan genomföra lokala säsongsbundna förflyttningar.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Hane.

Kapskedanden mäter 51–53 centimeter på längden och har en stor skedformad näbb. Som adult har den vattrad gråbrun fjäderdräkt ochmörkorange ben. Som hos många andfåglar på södra halvklotet ser könen lika ut men hanen har ljusare huvud än honan, har ljusblå arm som skiljs från den gröna vingspegeln av ett vitt band, och den har gult öga. Honans arm är grå.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Kapskedanden trivs i grunda sötvattens- och bräckvattensmiljöer, som sjöar, våtmarker och översvämningsmarker utmed floder. Den kan också ses födosöka i vattenreningsdammar, saliner, tidvattensmiljöer samt sodasjöar. Arten undviker djupa sjöar, snabbströmmande floder och vattenreservoarer. Arten är en allätare och kan inta växtmaterial, men helst vattenlevande djur som mollusker, insekter, kräftdjur och grodyngel.[1]

Kapskedanden har påträffats häcka året runt, i östra Sydafrika med en topp juli-september och i sydvästra Kapprovinsen augusti-december. Den häckar i par men kan samlas i grupper i områden där det råder brist på boplatser. Boet är en grund fördjupning i marken som den fodrar med växtmaterial och dun, och det placeras vanligtvis nära vatten. Honan lägger fem till tolv gräddfärgade ägg som hon ruvar själv, i 27-28 dagar.[4]

Utanför häckningstid ses den i smågrupper, endast sällsynt i antal upp till 600 individer. Efter häckning ruggar de vuxna fåglarna och blir flygoförmögna i cirka 30 dagar. De söker under denna period skydd ute på stora öppna vattenytor.[1]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Tillsammans med exempelvis skedand och blåvingad årta förs kapskedand numera oftast till släktet Spatula.[1] Flera genetiska studier visar att dessa, liksom årta och gulkindad kricka står närmare ångbåtsänder i Tachyeres och sydamerikanska änderna i de monotypiska släktena Speculanas, Lophonetta och Amazonetta.[5][6] Några taxonomiska auktoriteter behåller dem dock fortfarande i Anas, bland annat Sveriges ornitologiska förening.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Sir Andrew Smith (1797-1872), skotsk zoolog och etnolog som utforskade Sydafrika och blev första överintendent på Cape Town Museum.[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] Birdlife International 2012 Spatula smithii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-02-01.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ Carboneras, C. & Kirwan, G.M. (2017). Cape Shoveler (Spatula smithii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52894 26 december 2017).
  5. ^ Johnson, K.P., and M.D. Sorenson (1999), Phylogeny and biogeography of dabbling ducks (genus: Anas): A comparison of molecular and morphological evidence, Auk 116, 792-805.
  6. ^ Gonzalez, J., H. Düttmann and M. Wink (2009), Phylogenetic relationships based on two mitochondrial genes and hybridization patterns in Anatidae, J. Zool. 279, 310-318.
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]