Anders Frithiof

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Anders Frithiof
Porträtt av Anders Frithiof, 1910-tal
Porträtt av Anders Frithiof, 1910-tal
FöddAnders Fritiof Andersson
27 juli 1879
Långserud, Sillingsfors, Värmland
Död2 februari 1957 (77 år)
Slottsstaden, Malmö
MakaMabel Frithiof
IMDb SFDb

Anders Frithiof, egentligen Anders Fritiof Andersson, född 27 juli 1879 i Långserud, Sillingsfors, Värmland, död 2 februari 1957 i Slottsstadens församling, Malmö, var en svensk skådespelare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Anders Frithiof började 1900 hos Hjalmar Selander vid Olympiateatern i Stockholm. 1904-1905 var han anställd hos Victor Castegren vid Stora teatern i Göteborg, 1905-1906 hos Alfred Lundberg och 1906-1907 hos Harald Sandberg. 1907-1910 försökte han sig som egen direktör och var därefter engagerad hos Allan Ryding 1911-1913, hos Knut Lindroth 1913-1915 och Vilhelm Olin 1915-1916. Han var mycket aktiv och uppmärksammades i pressen för sina roller som Goethes Faust, Tobias Raap i Trettondagsafton, Claudius i Hamlet och Ryttmästaren i Fadren.

Efter att 1916-1922 stått i spetsen för ett eget teatersällskap blev han 1922 knuten till Hippodromteatern i Malmö. Våren 1926 lämnade han denna scen, för att därefter 1926-1929 tillhöra Skådebanan och 1929-1932 Lorensbergsteatern. Fram till 1944, då han anställdes vid Malmö stadsteater, framträdde han på flera av Stockholms största teatrar, bland annat på Dramaten, och drev egen teaterverksamhet i folkparkerna.

Till hans mera betydande roller under senare tid märks Johan Ulfstierna i Tor Hedbergs pjäs, Swedenhielm senior i Swedenhielms, Argan i Den inbillade sjuke, Gud fader i Guds gröna ängar samt Shylock i Köpmannen i Venedig.[1]

Anders Frithiof var från 1929 gift med Mabel Frithiof.[1]

Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1932 Kommissarien Kanske en diktare
Ragnar Josephson
Gösta Ekman Vasateatern[2][3]
Grosshandlare Valler Svensson
Gustaf H. Lundberg
Erik Berglund Folkteatern[4]
1933 Charleys tant
Brandon Thomas
Folkan[5]
Mårten
Secretarius
Mäster Olof
August Strindberg
Olof Molander Dramaten
1944 Vår unge
Jean de Létraz
Anders Frithiof Malmö stadsteater
1946 Tolvskillingsoperan
Bertolt Brecht och Kurt Weill
Sandro Malmquist Malmö stadsteater
1952 Farfadren Kronbruden
August Strindberg
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[6]
1954 Den Döde Spöksonaten
August Strindberg
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[7]
Grosshandlare Werle Vildanden
Henrik Ibsen
Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater
1955 Don Louis Don Juan
Molière
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[8]
Revisorn
Nikolaj Gogol
Lars-Levi Læstadius Malmö stadsteater
1956 Trojanska kriget blir inte av
Jean Giraudoux
Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater

Regi (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Teater
1944 Vår unge
Jean de Létraz Malmö stadsteater

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, andra upplagan Arkiverad 19 augusti 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1932 s. 162
  3. ^ ”Kanske en diktare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14553&pos=351. Läst 11 juli 2015. 
  4. ^ Nbg (9 oktober 1932). ”'Svensson' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/tidning/1932-10-09/275/10. Läst 16 mars 2017. 
  5. ^ Teater, musik, film”. Dagens Nyheter: s. 7. 2 februari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-02/31/7. Läst 14 juli 2015. 
  6. ^ ”Kronbruden”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/kronbruden. Läst 17 oktober 2015. 
  7. ^ ”Spöksonaten”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sp%C3%B6ksonaten. Läst 17 oktober 2015. 
  8. ^ ”Don Juan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/don-juan. Läst 17 oktober 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]