Anders Frithiof
| Anders Frithiof | |
 Porträtt av Anders Frithiof, 1910-tal | |
| Född | Anders Fritiof Andersson 27 juli 1879 Långserud, Sillingsfors, Värmland  |
|---|---|
| Död | 2 februari 1957 (77 år) Slottsstaden, Malmö |
| Maka | Mabel Pettersson (1929–1957; hans död) |
| IMDb SFDb | |
Anders Frithiof, egentligen Anders Fritiof Andersson, född 27 juli 1879 i Långserud, Sillingsfors, Värmland, död 2 februari 1957 i Slottsstadens församling, Malmö, var en svensk skådespelare.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Anders Frithiof började 1900 hos Hjalmar Selander vid Olympiateatern i Stockholm. 1904–1905 var han anställd hos Victor Castegren vid Stora teatern i Göteborg, 1905–1906 hos Alfred Lundberg och 1906–1907 hos Harald Sandberg. 1907–1910 försökte han sig som egen direktör och var därefter engagerad hos Allan Ryding 1911–1913, hos Knut Lindroth 1913–1915 och Vilhelm Olin 1915–1916. Han var mycket aktiv och uppmärksammades i pressen för sina roller som Goethes Faust, Tobias Raap i Trettondagsafton, Claudius i Hamlet och Ryttmästaren i Fadren.
Efter att 1916–1922 stått i spetsen för ett eget teatersällskap blev han 1922 knuten till Hippodromteatern i Malmö. Våren 1926 lämnade han denna scen, för att därefter 1926–1929 tillhöra Skådebanan och 1929–1932 Lorensbergsteatern. Fram till 1944, då han anställdes vid Malmö stadsteater, framträdde han på flera av Stockholms största teatrar, bland annat på Dramaten, och drev egen teaterverksamhet i folkparkerna.
Till hans mera betydande roller under senare tid märks Johan Ulfstierna i Tor Hedbergs pjäs, Swedenhielm senior i Swedenhielms, Argan i Den inbillade sjuke, Gud fader i Guds gröna ängar samt Shylock i Köpmannen i Venedig.[1]
Anders Frithiof var från 1929 till sin död gift med skådespelaren Mabel Pettersson.[1] Makarna är begravda på Matteus begravningsplats i Norrköping.[2]
Filmografi i urval[redigera | redigera wikitext]
- 1923 – Janne Modig
- 1925 – Miljonär för en dag
- 1933 – Den farliga leken
- 1935 – Flickornas Alfred
- 1936 – Spöket på Bragehus
- 1937 – Ryska snuvan
- 1937 – En flicka kommer till sta'n
- 1941 – Lasse-Maja
- 1941 – Snapphanar
- 1941 – Göranssons pojke
- 1943 – Ordet
- 1944 – Kärlek och allsång
- 1944 – Mitt folk är icke ditt
- 1944 – Narkos
- 1944 – Sabotage
- 1946 – Jag älskar dig, argbigga
- 1947 – Lata Lena och blåögda Per
- 1955 – Blå himmel
Teater[redigera | redigera wikitext]
Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]
Regi (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]
| År | Produktion | Upphovsmän | Teater |
|---|---|---|---|
| 1944 | Vår unge |
Jean de Létraz | Malmö stadsteater |
| 1948 | Fadren | August Strindberg | Malmö Stadsteater |
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Svensk uppslagsbok, andra upplagan Arkiverad 19 augusti 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Andersson, Anders Fritjof på SvenskaGravar.se
- ^ Svenska Dagbladets årsbok 1932 s. 162
- ^ ”Kanske en diktare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14553&pos=351. Läst 11 juli 2015.
- ^ Nbg (9 oktober 1932). ”'Svensson' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/tidning/1932-10-09/275/10. Läst 16 mars 2017.
- ^ ”Teater, musik, film”. Dagens Nyheter: s. 7. 2 februari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-02/31/7. Läst 14 juli 2015.
- ^ ”Kronbruden”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/kronbruden. Läst 17 oktober 2015.
- ^ ”Spöksonaten”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sp%C3%B6ksonaten. Läst 17 oktober 2015.
- ^ ”Don Juan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/don-juan. Läst 17 oktober 2015.
