André-Marie Ampère

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
André-Marie Ampère
Ampere Andre 1825.jpg
Född20 januari 1775[1][2][3]
Lyon[4]
Död10 juni 1836[5][6][7] (61 år)
Marseille[6], Frankrike
BegravdMontmartrekyrkogården
MedborgarskapFrankrike[8]
Utbildad vidÉcole polytechnique Arbcom ru editing.svg
SysselsättningFysiker[6], filosof[6], kemist, ingenjör, matematiker[6], uppfinnare
Befattning
Professor
ArbetsgivareÉcole polytechnique (1804–1828)[6]
Collège de France (1824–1836)[9]
Noterbara verkAmpères lag och elektromagnetism[10]
MakaJulie Carron[6]
BarnJean Jacques Ampère (f. 1800)
FöräldrarJeanne Antoinette de Sarcey[4]
Utmärkelser
Generalinspektör (1808)[11]
Riddare av Hederslegionen (1814)[12]
Utländsk ledamot av Royal Society (1827)[13]
Eiffeltornets 72 ingraverade namn[14]
Namnteckning
André-Marie Ampère signature.svg
Redigera Wikidata

André-Marie Ampère, född 20 januari 1775, död 10 juni 1836, var en fransk fysiker som allmänt ses som en av upptäckarna av elektromagnetismen. Enheten ampere som mäter elektrisk ström har fått sitt namn efter honom. En Ampere är ett flöde av ca 6 triljoner elektroner per sekund (6,24 x 1018).

Asteroiden 10183 Ampère är uppkallad efter honom,[15] så även berget Mons Ampèremånen.

Uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Ampère föddes lite utanför Lyon i Frankrike, nära faderns gods i Poleymieux. Han var ett underbarn som fann stor glädje i att söka kunskap redan från tidiga barnaår. Hans far, Jean Jacqes Ampere, började undervisa honom i latin, men slutade med det när han upptäckte att pojken var mer intresserad av och duktig i matematik. Senare återupptog Ampère dock sina latinstudier för att kunna läsa böcker av Euler och Bernoulli.

Han ägnade sig först åt botanik, metafysik och psykologi, innan han studerade matematik och fysik. 1796 mötte han Julie Carron och de inledde ett förhållande. De gifte sig 1799. Från omkring 1796 gav Ampère privatlektioner i Lyon i matematik, kemi och språk.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

År 1801 flyttade Ampère till Bourg-en-Bresse som professor i fysik och kemi och lämnade sin sjuka fru och sin lille son Jean Jacques Ampère i Lyon. Hans fru dog 1804 och Ampère återhämtade sig aldrig efter det. Samma år utsågs han till professor i matematik vid Lyons lycée. Jean Baptiste Joseph Delambre rekommenderade honom för tillsättningen i Lyon, och senare (1804) till en underordnad position vid École Polytechnique i Paris, där han utnämndes till professor i matematik 1809. Därefter blev han professor i fysik vid Collège de France. År 1808 blev han också generalinspektör för universitetet och undervisade dessutom i filosofi vid den historisk-filosofiska fakulteten.

Den 1 september 1820 blev Ampère genom François Arago uppmärksam på Hans Christian Ørsteds försök att avleda en magnetnål med elektrisk ström. Från den 18 september till den 2 november samma år kunde han i på varandra följande experiment bevisa att två strömgenomförande ledare utövar dragningskraft på varandra, om strömriktningen är densamma i båda ledarna, och att de utövar bortstötningskraft på varandra, om strömriktningarna är motriktade mot varandra. Ampère förklarade begreppen elektrisk spänning och elektrisk ström och fastställde strömriktning.

Vid sidan av grundandet av elektrodynamiken uppfann Ampère principen för elektrisk telegrafi, som första gången användes av Carl Friedrich Gauss och Wilhelm Eduard Weber i Göttingen. Ampère trodde att jordens magnetfält utlöstes genom starka elektriska strömmar, som flyter från öster till väster i jordskorpan. Han sysselsatte sig också med filosofiska undersökningar och framställde ett försök att systematisera alla vetenskaper i arbetet Essai sur la philosophie des sciences (1834).

Ampère blev ledamot av Franska vetenskapsakademin 1814, och invaldes 1828 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Han var också korresponderande medlem av flera andra utländska akademier. Hans namn tillhör de 72 som är ingraverade på Eiffeltornet.

Han dog i Marseille och är begravd på Montmartrekyrkogården i Paris.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Runesson, Anders (2007). ”Ampère: elektromagnetismens fader”. Allt om vetenskap (nr. 9): sid. 110–111. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Grauls, Marcel; Swahn, Jan-Öjvind; Hyllienmark, Olov (2002). Bintje och Kalasjnikov : personerna bakom orden  : en uppslagsbok ([Ny utg.]). Bromma: Ordalaget. sid. 20-23. Libris 8418652. ISBN 9189086376 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ läs online, www.ampere.cnrs.fr.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, books.google.de.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, amperemusee.fr.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Dominique Saint-Pierre, Dictionnaire historique des Académiciens de Lyon : 1700-2016, Académie des sciences, belles-lettres et arts de Lyon, mars 2017, s. 1369, ISBN 978-2-9559433-0-4.[källa från Wikidata]
  5. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e f g] Paul de Roux, Nouveau Dictionnaire des œuvres de tous les temps et tous les pays, andra utgåvan, vol. 1, Éditions Robert Laffont, 1994, s. 82, ISBN 978-2-221-06888-5.[källa från Wikidata]
  7. ^ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  8. ^ RKDartists, RKDartists-ID: 110491, läs online, läst: 25 juni 2020.[källa från Wikidata]
  9. ^ Lista över professorer vid Collège de France, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.futura-sciences.com.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.napoleon-empire.net.[källa från Wikidata]
  12. ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium.[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, catalogues.royalsociety.org.[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, www.toureiffel.paris.[källa från Wikidata]
  15. ^ ”Minor Planet Center 10183 Ampère” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=10183. Läst 24 maj 2021. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]