Andra Vatikankonciliet
Andra Vatikankonciliet, informellt ibland Vatikan II, var ett koncilium i Katolska kyrkan som hölls i fyra sessioner mellan 1962 och 1965. Konciliet sammankallades av påven Johannes XXIII 1959, och avslutades av hans efterträdare Paulus VI. Andra Vatikankonciliet var 1900-talets viktigaste kyrkohistoriska händelse.[1] Bland de påtagligaste resultaten av Andra vatikankoncilitet finns övergången till att fira mässa helt på folkspråk och ett uppmjukat förhållande till andra världsreligioner.[1] Konciliet påbjöd också en översyn av kyrkans liturgi.
Konciliet syftade, med Johannes XXIII:s ord, till aggiornamento vilket är italienska för "uppdatering" och syftade på en öppning mot det moderna samhället, en anpassning till nutiden.[2] Ett annat viktigt begrepp för konciliet var det franska ressourcement, nyteologins slagord om återvändande till källorna. Uppdateringen skulle ske genom detta ösande ur trons källor.[3]
Efter konciliet gick utvecklingen inom Katolska kyrkan snabbt, och inte utan konflikter. Konciliet inspirerade å ena sidan till befrielseteologin och andra radikala rörelser, och fick å andra sidan de som motsatte sig förändringarna att samla sig i konservativa och ibland schismatiska grupperingar såsom SSPX.[1]
Sessioner
Andra Vatikankonciliet genomfördes i fyra sessioner och samlades i Peterskyrkans mittskepp.
- Session 1: 11 oktober – 8 december 1962
- Session 2: 29 september – 4 december 1963
- Session 3: 14 september – 21 november 1964
- Session 4: 14 september – 8 december 1965
Skrifter från konciliet
Andra Vatikankonciliet publicerade fyra konstitutioner, nio dekret och tre deklarationer.
Konstitutioner
- Lumen Gentium (Om kyrkans väsen)
- Dei Verbum (Om uppenbarelsen)
- Sacrosanctum Concilium (Om gudstjänsten)
- Gaudium et Spes (Om kyrkans roll i den moderna världen)
Dekret
- Inter Mirifica (Om massmedierna)
- Unitatis Redintegratio (Om ekumeniken)
- Orientalium Ecclesiarum (Om de orientaliska katolska kyrkorna)
- Christus Dominus (Om biskoparnas uppgifter)
- Optatam Totius (Om prästutbildningen)
- Perfectae Caritatis (Om ordenslivets förnyelse)
- Apostolicam Actuositatem (Om lekmännens ansvar i kyrkan)
- Presbyterorum Ordinis (Om prästernas uppgifter)
- Ad Gentes (Om missionen)
Deklarationer
- Gravissimum Educationis (Om kristna utbildningsfrågor)
- Nostra Aetate (Om förhållandet till icke-kristna religioner)
- Dignitatis Humanae (Om religionsfriheten)
Se även
Referenser
Noter
- ^ [a b c] vatikankonciliet Andra Vatikankonciliet i Nationalencyklopedins nätupplaga. Författare: Anders Piltz
- ^ Frithiof Dahlby och Lars Åke Lundberg: Nya kyrkokalendern, Verbum Förlag AB, 1983, ISBN 9152602974
- ^ Aggiornamento och ressourcement – Andra Vatikankonciliet i backspegeln av Gösta Hallonsten i Signum, baserat på professorsföreläsning hållen 2013[1].
Vidare läsning
- Vallquist, Gunnel, Dagbok från Rom: Andra Vatikankonciliet – en kamp om förnyelse. Skellefteå: Artos 1999.
Externa länkar
Texter
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
