Andra spanska republiken
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Spanska republiken | ||||
| República Española (Spanska) | ||||
| ||||
.svg)
|
.svg)
| |||
| Flagga | Vapen | |||
| Valspråk: Plus Ultra | ||||
| Nationalsång: Himno de Riego | ||||
 | ||||
| Huvudstad | Madrid (1931–1936) Valencia (1936–1937) Barcelona (1937–1939) | |||
| Språk | Spanska | |||
| Religion | Sekulär | |||
| Statsskick | Parlamentarisk republik | |||
| Bildades | 14 april 1931
| |||
| Upphörde | 1 april 1939
| |||
| Valuta | Spansk peseta | |||
.svg)
Andra spanska republiken var Spaniens regim mellan den 14 april 1931, när kung Alfons XIII lämnade landet, och den 1 april 1939, när de sista republikanska (republicanas) styrkorna kapitulerade inför fascisterna under spanska inbördeskriget.
Under denna period genomfördes olika reformer, inklusive en jordreform, men i de flesta fall uppfylldes inte de förväntningar som hade byggts upp. Samtidigt gjorde bristen på framsteg att missnöjet bland proletariatet växte kraftigt. Efter flera strejker och folkliga resningar (till exempel Asturienrevolutionen) och skiften vid makten, inleddes ett uppror bland missnöjda militärer den 17 juli 1936 som resulterade i spanska inbördeskriget.
Konstitutionen från 1931
Den provisoriska regeringens första åtgärd var att utropa nyval, vilkas representanter skulle utarbeta en ny republikansk konstitution. Detta godkändes den 9 december 1931. Bland dess friheter återfanns yttrandefrihet, mötesfrihet, åtskiljande mellan kyrkan och staten, rätt att skiljas samt rösträtt för kvinnor. Dessutom fråntogs den spanska adeln sin privilegierade juridiska status, man förenklade den lagstiftande makten genom att införa ett enkammarssystem med namnet Congreso de los Diputados samt öppnade för möjligheten att förstatliga allmänna tjänster som land, bankväsende och järnvägar. Även om dessa möjligheter aldrig förverkligades blev de en källa till splittring under de efterföljande åren. Man förändrade även landets symbol.
|
Källor
Andra republiken och inbördeskriget (1931–39) Nationalencyklopedin (hämtad 2018-01-05)
