Andrea Leadsom
| Andrea Leadsom | |
 Andrea Leadsom 2017.
| |
| Tid i befattningen 11 juni 2017–22 maj 2019 | |
| Premiärminister | Theresa May |
|---|---|
| Företrädare | David Lidington |
| Född | Andrea Jacqueline Salmon 13 maj 1963  Aylesbury, Buckinghamshire
|
| Politiskt parti | Konservativa partiet |
| Alma mater | University of Warwick (B.Sc.) |
| Religion | Kristendom[1] |
| Make | Ben Leadsom |
| Barn | 3 |
Andrea Jacqueline Leadsom, född Salmon den 13 maj 1963 i Aylesbury i Buckinghamshire, är en brittisk politiker (konservativa partiet).[2] Sedan 2010 representerar hon valkretsen South Northamptonshire i underhuset. Åren 2017–2019 var hon även lordpresident och majoritetsledare för underhuset.[3][4]
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Leadsom föddes i Aylesbury, men växte huvudsakligen upp i Kent. Under tonåren arbetade hon bland annat som servitris, butiksbiträde och städerska. Efter gymnasiet började hon studera statsvetenskap vid University of Warwick, där hon senare avlade en kandidatexamen (B.Sc.) i ämnet. Under studietiden blev hon politiskt aktiv och medlem i konservativa partiet. Efter studierna arberade hon i finansbranschen, bland annat på Barclays.[3][2]
Politisk karriär[redigera | redigera wikitext]
Leadsom är medlem i konservativa partiet. Hon blev ledamot i underhuset 2010 efter att ha vunnit valkretsen South Northamptonshire.[3]
Leadsom kampanjade för Brexitsidan i folkomröstningen om Storbritanniens medlemskap i EU.[5] Hon blev sedan tvåa i konservativa partiets partiledarval efter folkomröstningen, vars resultat Brexit hade föranlett David Camerons avgång. Efter omröstningen i parlamentsgruppen var det tänkt att partiledarvalet skulle föras vidare till en medlemsomröstning, men Leadsom meddelade att hon hoppar av och stöder Theresa May.[6] Konservativa parlamentariker hade gett överlägset stöd åt May, som fick 199 röster i den avgörande omgången mot 84 för Leadsom och 46 för Michael Gove som blev utslagen i det skedet.[7]
I juni 2017 blev Leadsom lordpresident och majoritetsledare för brittiska underhuset. Hon blev en del av premiärminister Theresa Mays kabinett, regeringens inre krets, som adjungerad.[3] Den 22 maj 2019 valde hon att avgå i protest mot de långdragna förhandlingarna kring Brexit och specifikt Mays senaste Brexitplan som bland annat innehåller ett krav på en ny votering om en eventuell ny folkomröstning.[8] I sitt avskedsbrev var Leadsom starkt kritisk mot förslaget om en ny folkomröstning, som hon beskrev som ”farligt splittrande” och att regeringens ”kollektiva ansvar” har ”brutit samman”.[4]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Ross, Tim (2 juli 2016). ”Andrea Leadsom interview: Thatcher, God and why I should be Prime Minister”. The Daily Telegraph. https://www.telegraph.co.uk/news/2016/07/02/andrea-leadsom-interview-thatcher-god-and-why-i-should-be-prime/. Läst 2 juli 2016.
- ^ [a b] ”About Andrea Leadsom”. andrealeadsom.com. Läst 23 maj 2019.
- ^ [a b c d] ”Andrea Leadsom MP”. UK Parliament. Läst 12 juli 2016.
- ^ [a b] TT (22 maj 2019). ”Tungt avhopp efter Theresa Mays nya Brexitförslag”. SVT. Läst 23 maj 2019.
- ^ ”Reality Check: The EU referendum”. BBC News. 23 februari 2016. https://www.bbc.co.uk/news/live/uk-politics-eu-referendum-35603388. Läst 27 juni 2016.
- ^ ”Theresa May enda kandidaten kvar”. Aftonbladet, 11 juli 2016. Läst 12 juli 2016.
- ^ Kampen står mellan May och Leadsom. Dagens Nyheter, 7 juli 2016. Läst 12 juli 2016.
- ^ ”Andrea Leadsom quits over Theresa May’s Brexit bill”. The Guardian, 22 maj 2019. Läst 23 maj 2019.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Andrea Leadsom.
|