Andrew Johnson

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För fotbollsspelaren med samma namn, se Andy Johnson.
Andrew Johnson


Ämbetsperiod
15 april 18654 mars 1869
Vicepresident Saknades
Företrädare Abraham Lincoln
Efterträdare Ulysses S. Grant

Ämbetsperiod
4 mars 186515 april 1865
President Abraham Lincoln
Företrädare Hannibal Hamlin
Efterträdare Schuyler Colfax

Född 29 december 1808
USA Raleigh, North Carolina
Död 31 juli 1875 (66 år)
USA Carter's Station, Tennessee
Politiskt parti Demokratiska partiet

Andrew Johnson, född 29 december 1808 i Raleigh i North Carolina, död 31 juli 1875 i Carter's Station i Tennessee, var en amerikansk politiker (demokrat) som var USA:s president åren 1865–1869. Han blev president efter mordet på den republikanske presidenten Abraham Lincoln, som han hade varit vicepresident till i drygt en månad.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Johnson var USA:s 16:e vicepresident under en månad 1865 och sedan, efter mordet på president Abraham Lincoln, landets 17:e president åren 1865–1869.

Johnsons far, som bland annat arbetade som dödgrävare och städare, avled när Johnson var 4 år gammal. Som tioåring blev Johnson skräddarlärling. Tack vare skräddarens vana att anställa någon som läste högt ur tidningar och böcker för sina anställda medan de satt och sydde, fick Johnson kunskap om amerikansk historia och politik. År 1826 flyttade Johnson till Greenville i Tennesse, där han satte upp sitt eget skrädderi. Under denna period lärde han också känna sin blivande hustru Eliza McCardle Johnson, som lärde honom att läsa och skriva. Paret gifte sig den 17 maj 1827.

Innan Johnson valdes till vicepresident var han borgmästare i Greeneville, Tennessee, guvernör i Tennessee åren 1853–1857, och under det amerikanska inbördeskriget var han militärguvernör i samma delstat. Johnson satt i representanthuset i Washington D.C. mandatperioderna 1835–1837 och 1839–1841, samt i senaten åren 1841–1842.

Trots att Johnson själv var demokrat nominerades han av republikanen Lincoln till vicepresidentposten vid presidentvalet 1864. Johnson blev USA:s president som efterträdare till Lincoln efter att denne mördats 1865. Johnson hade under sin presidenttid svårt att komma överens med den starkt republikanska kongressen, och kongressen beslutade att ställa honom inför riksrätt (impeachment), men han frikändes av senaten med en rösts marginal. Johnson är tillsammans med Bill Clinton de enda amerikanska presidenter som har utsatts för detta förfarande.

Efter presidentskapet försökte Johnson åter väljas till senaten, men misslyckades vid sitt första frösök. År 1875 lyckades han dock bli en av senatorerna för Tennessee, för att bara några månader senare avlida till följd av ett slaganfall.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]