Angellica Aribam

Från Wikipedia
Angellica Aribam
Angellica Aribam
Född1992
Imphal, Indien
Redigera Wikidata

Angellica Aribam, född 22 januari 1992, i Imphal i den indiska delstaten Manipur[1], är en indisk politisk aktivist som arbetar med frågor om kön, ras och demokratisering av politik. Hon är grundare av Femme First Foundation, en icke-statlig organisation som arbetar för att främja kvinnors politiska ledarskap i Indien.[2][3] Aribam har också varit nationell generalsekreterare för National Students' Union of India, studentförbundet inom Kongresspartiet.[4] Aribam är en första VVEngage Fellow för kvinnliga politiska ledare på Vital Voices, en amerikansk icke-statlig organisation grundad av Hillary Clinton och Madeleine Albright. 2017 utsågs Aribam till en av Forbes Indias 30 under 30 för sitt arbete med politik och policies. Hon var den första studenten från den nordöstra regionen av Indien som valdes in i Delhi University Students' Union Executive Committee.[5]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tidigt liv[redigera | redigera wikitext]

Angellica Aribam föddes i västra Imphal, Manipur, Indien i en brahminfamilj.[6] Hon är den yngsta av tre syskon. Vid 12 års ålder flyttade hon till New Delhi för att slutföra sin skolgång.[7]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Aribam avlade sin kandidatexamen i biokemi med utmärkelser från Sri Venkateswara College, University of Delhi 2012.[8] Under en sabbatsperiod från det politiska livet 2017–2018 var Aribam forskare i Kina och avlade sin masterexamen i offentlig politik vid Peking University.[9][10]

Politisk resa[redigera | redigera wikitext]

Aribam gick med i National Students’ Union of India (NSUI), studentörbundet inom Kongresspartiet, i juli 2012.[10] I en intervju nämner Aribam hur rasism mot människor från nordöstra Indien i olika indiska städer fick henne att gå med i aktiv politik.[5][8]

I september 2012 valdes Aribam in i Campus Law Centre, Juridiska fakulteten, University of Delhi. Därefter kandiderade hon och vann valet till verkställande kommittén för Delhi University Students' Union. Med det blev hon den första personen från nordöstra Indien som valdes in i Delhi University Students' Union.[11][5]

I december 2012 valdes hon in som nationell sekreterare i NSUI av Rahul Gandhi.[6][4] Hon var den yngsta personen som kom med i den nationella kommittén.

Vid AICC-sessionen i Jaipur 2013 var Aribam den enda talaren från hela nordöstra regionen. I sitt tal fokuserade hon på de utmaningar som den nordöstliga diasporan står inför i hela landet.[12]

Inför det 16:e Lok Sabha-valet förankrade Aribam konsultationerna, formuleringen och utarbetandet av studentmanifestet för den indiska nationalkongressen.

I mars 2016 befordrades Aribam till nationell generalsekreterare för NSUI.[4] Hon avgick från sin position i juli 2017 i ett försök att skapa utrymme för yngre blod i systemet, efter att ha tjänat organisationen i fem år.[13][14] Aribam representerade Kongresspartiet i olika nationella och internationella medieplattformar.[15][16][17][18]

Aktivism och antirasism[redigera | redigera wikitext]

Aribam är antirasismaktivist. Hon gick med i politiken efter våldet mot studenter från nordöstra Indien i juli 2012.[4][5] Genom sitt arbete med NSUI och personliga skrivelser har hon upprepade gånger krävt genomförandet av Bezbaruah-kommitténs rekommendationer.[19] Hon anklagade BJP för att ha hänvisat till indier från nordöst som "invandrare", vilket ledde till att partiet utfärdade ett förtydligande.[20] I en intervju belyser Aribam det ansvar som följer med att representera en minoritetsgemenskap, "när en individ från en minoritetsgemenskap begår ett misstag, då ses det som hela samhällets misstag och sätter mycket mer press på företrädaren att prestera bättre som ledare".[3]

I mars 2020 utsattes Aribam för allvarliga angrepp på nätet, där hon trakasserades med ett nedsättande rasistiskt förtal som är straffbart enligt indisk lag.[21] Hon lämnade in ett klagomål till Cyber Cell of Delhi Police.[22][23] I ljuset av de ökande rasbrotten på grund av covid-19 fick hennes framställning som uppmanade Indiens premiärminister att fördöma rasism ett brett stöd, varefter premiärministern gjorde ett uttalande.[24][25]

Internetfrihet och nätneutralitet[redigera | redigera wikitext]

Aribam har kämpat för ett fritt och öppet Internet. Hon är förespråkare för principerna om nätneutralitet.[4] Hon spelade en avgörande roll för att Kongresspartiet tog upp frågan om nätneutralitet i Indiens parlament 2015.[3]

Menstruationshälsa[redigera | redigera wikitext]

Som en högljudd förespråkare för menstruationshälsa har Aribam arbetat för att säkerställa tillgång till rena och hygieniska sanitetsprodukter i indiska fängelser. 2015 greps hon av Delhi-polisen efter en protest som krävde ökad säkerhet för kvinnor i huvudstaden. Hennes tid i häkte var traumatisk, eftersom fängelset inte kunde ge henne mensskydd. Därefter tog hon upp saken med Delhi-polisen och begärde att gratis bindor skulle göras tillgängliga i fängelserna.[26][27]

Kvinnors rättigheter[redigera | redigera wikitext]

Aribam är en intersektionell feminist som tror på fjärde vågens feminism. [28][29] I september 2016 skrev Aribam en artikel som lyfte fram den påstådda sexism och kvinnofientlighet som var utbredd i kvinnoboendet vid Banaras Hindu University (BHU).[30] Detta var den första populära artikeln som avslöjade omfattningen av könsdiskriminering i BHU.[31] Efter detta intensifierades protesterna på campus, eftersom BHU-aktivisterna fick stöd från hela landet.[32]

Annan tidszon för nordöstra Indien[redigera | redigera wikitext]

I maj 2017 startade Aribam en petition där hon bad centralregeringen att meddela en separat tidszon för den nordöstra regionen av landet.[33] Indien är 3 000 kilometer brett, men har trots det officiellt bara en enda tidszon.[33] Experter tror att en annan tidszon kommer att bidra till att öka den andel av arbetet som utförs på dagtid och även spara energi.[34]

Genusrepresentation och Femme First Foundation[redigera | redigera wikitext]

Aribam har varit en högljudd förespråkare för ökad representation för kvinnor i politiken. Hon har, genom sina skrivelser och olika föredrag, förespråkat antagandet av Women's Reservation Bill och behovet av större representation för kvinnor.[35][36][37][38] Hon har också menat att könskvotering behöver kompletteras med kapacitetsuppbyggnad och fler incitament för kvinnorna i de politiska organisationerna.

Angellica Aribam förhandlar fram ett avtal med Perus premiärminister Beatriz Merino i en simuleringsövning.

Aribam är grundare och direktör för Femme First Foundation (FFF).[2] FFF är en partipolitiskt obunden, ideell organisation som är inriktad på att stärka kvinnligt ledarskap genom att utbilda kvinnliga politiska ledare.[3]

Utmärkelser och erkännanden[redigera | redigera wikitext]

Forbes India 30 under 30[redigera | redigera wikitext]

Aribam utsågs till en av Forbes Indias "30 under 30" år 2017 i kategorin lag, politik och politik. Forbes beskrev henne som någon som "kämpar mot rasism med kraft". Om Aribams erkännande som "30 Under 30" av Forbes, sade den tidigare fackliga ministern Dr. Shashi Tharoor: "Som ung kvinna från Manipur, som har tagit sig in i politiken helt och hållet tack vare sitt eget hårda arbete, är Aribam en inspiration för unga indier, särskilt de som kommer från marginaliserade regioner, att gå med i det offentliga livet, och göra skillnad”.[4]

Invigningsgruppen för VV Engage vid Harvard Kennedy School.

VVEngage Fellow[redigera | redigera wikitext]

2018 valdes Aribam till invigningsgruppen för det prestigefyllda VVEngage Fellowship.[39] VVEngage Fellowship är ett Vital Voices-program som fokuserar på att främja kvinnors offentliga ledarskap. VVEngage Fellows deltar i en rigorös utbildning, online och personlig, och ansluter sig till ett globalt nätverk av kamrater och mentorer.[40][41] Under programmet fick hon de tidigare premiärministrarna Beatriz Merino från Peru, Jenny Shipley från Nya Zeeland och Kim Campbell från Kanada som mentorer.[42][41][43]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Angellica Aribam, 24 augusti 2022.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Angellica Aribam Height, Age, Boyfriend, Husband, Children, Family, Biography & More” (på engelska). https://starsunfolded.com/angellica-aribam/. Läst 10 november 2022. 
  2. ^ [a b] ”FEMMEFIRST FOUNDATION | Indian Company Info” (på engelska). Arkiverad från originalet den 1 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190701114527/https://www.indiancompany.info/company/femmefirst-foundation/. Läst 9 november 2022. 
  3. ^ [a b c d] ”Angellica Aribam, Indian political activist” (på engelska). https://www.womeninforeignpolicy.org/advocacy-ngos/2019/11/10/angellica-aribam. Läst 9 november 2022. 
  4. ^ [a b c d e f] ”30 Under 30: Angellica Aribam has been fighting racism with elan”. http://www.forbesindia.com/article/30-under-30-2017/30-under-30-angellica-aribam-has-been-fighting-racism-with-elan/45841/1. 
  5. ^ [a b c d] ”The Manipuri Girl with a Voice and a Vision: NSUI Secretary Angellica Aribam” (på engelska). 7 augusti 2024. https://www.shethepeople.tv/top-videos/the-manipuri-girl-with-a-voice-and-a-vision-nsui-secretary-angellica-aribam. Läst 9 november 2022. 
  6. ^ [a b] ”State girl in NSUI National Committee : 18th dec12 ~ E-Pao! Headlines” (på engelska). http://e-pao.net/GP.asp?src=20..181212.dec12. Läst 9 november 2022. 
  7. ^ ”Am I unmothered? My story of grief” (på engelska). 6 juni 2021. https://www.deccanherald.com/opinion/am-i-unmothered-my-story-of-grief-994420.html. Läst 9 november 2022. 
  8. ^ [a b] ”Campus crusaders” (på engelska). https://www.indiatoday.in/magazine/supplements/aspire/story/20171211-student-politicians-political-activism-1098240-2017-12-01. Läst 10 november 2022. 
  9. ^ ”Class of 2017: Breakout stars and proven performers”. http://www.forbesindia.com/article/30-under-30-2018/class-of-2017-breakout-stars-and-proven-performers/49417/1. 
  10. ^ [a b] ”The Bridge” (på engelska). http://thebridge.media/edition-2. Läst 10 november 2022. 
  11. ^ ”December 2012 – Page 82 – Manipur News” (på engelska). http://www.manipur.org/news/2012/12/page/82/. Läst 10 november 2022. 
  12. ^ ”Lone speaker from NE in AICC meet : 21st jan13 ~ E-Pao! Headlines” (på engelska). http://e-pao.net/GP.asp?src=23..210113.jan13. Läst 10 november 2022. 
  13. ^ ”NSUI's National General Secretary Angellica Steps down from her Post, wants to give chance to new Blood” (på engelska). 14 juli 2017. Arkiverad från originalet den 10 november 2022. https://web.archive.org/web/20221110114312/https://www.aapkatimes.com/nsuis-national-general-secretary-angellica-steps-down-from-her-post-want-to-give-chance-to-new-blood/. Läst 10 november 2022. 
  14. ^ ”Prominent members step down from NSUI to pave way for new leaders – DU Beat” (på engelska). 17 juli 2017. http://dubeat.com/2017/07/prominent-members-step-down-from-nsui-to-pave-way-for-new-leaders/. Läst 10 november 2022. 
  15. ^ ”India's Rahul Gandhi urged to make 'drastic changes' after election loss” (på engelska). 25 maj 2019. http://www.arabnews.com/node/1502056/world. Läst 10 november 2022. 
  16. ^ ”The BJP Doesn't Care About Racism” (på engelska). 13 juli 2016. https://newsd.in/bjp-doesnt-care-racism-2/. Läst 10 november 2022. 
  17. ^ ”For India's Youth, These Elections Are About More Than Party Politics” (på engelska). http://fortune.com/2019/05/22/india-election-2019-modi-gandhi/. Läst 10 november 2022. 
  18. ^ ”The Newshour Debate: US Degree Controversy – Full Debate (23rd June 2014)” (på engelska). https://www.youtube.com/watch?v=f0C3Yfobqbk. Läst 10 november 2022. 
  19. ^ ”How many racial attacks against people from Northeast will it take?” (på engelska). https://www.dailyo.in/politics/monika-khangembam-racism-northeast-kiren-rijiju-anti-racial-law/story/1/11690.html. Läst 10 november 2022. 
  20. ^ ”People from Northeast immigrants? BJP's vision document for Delhi sparks outrage” (på engelska). 3 februari 2015. https://www.firstpost.com/politics/people-from-northeast-immigrants-bjps-vision-document-for-delhi-sparks-outrage-2077543.html. Läst 10 november 2022. 
  21. ^ Bhandari, Hemani (24 mars 2020). ”COVID-19 | Man calls DU student 'coronavirus', spits on face” (på engelska). The Hindu. https://www.thehindu.com/news/cities/Delhi/covid-19-man-calls-du-student-coronavirus-spits-on-face/article31147049.ece/amp/. Läst 10 november 2022. 
  22. ^ ”'He Spat and Called Me Corona': Racism Against North East Indians Feeds off Coronavirus Panic” (på engelska). 25 mars 2020. https://www.news18.com/news/india/he-spat-and-called-me-corona-racism-against-north-east-indians-feeds-off-coronavirus-panic-2549223.html. Läst 10 november 2022. 
  23. ^ ”Covid-19 in my city: How Indians in small towns are fighting the virus” (på engelska). 23 mars 2020. https://www.livemint.com/mint-lounge/features/covid-19-in-my-city-how-indians-in-small-towns-are-fighting-the-virus/amp-11584964945273.html. Läst 10 november 2022. 
  24. ^ ”'Chang Bhai, take care'” (på engelska). 3 april 2020. https://www.livemint.com/mint-lounge/features/-chang-bhai-take-care-11585893483086.html. Läst 10 november 2022. 
  25. ^ ”Modi condemns incidents of racism against Northeast students during lockdown” (på engelska). 11 april 2020. https://nenow.in/north-east-news/modi-condemns-incidents-of-racism-against-northeast-students-during-lockdown.html. Läst 10 november 2022. 
  26. ^ ”Please provide sanitary napkins for detained protesters: An open letter to Delhi police” (på engelska). https://scroll.in/article/740662/please-provide-sanitary-napkins-for-detained-protesters-an-open-letter-to-delhi-police. Läst 10 november 2022. 
  27. ^ ”Police Stations Must Provide Sanitary Pads, Writes Activist in a Letter to Delhi Police Commissioner” (på engelska). 15 juli 2015. https://www.scoopwhoop.com/news/open-letter-to-delhi-police/. Läst 10 november 2022. 
  28. ^ ”Episode 11 – Angellica Aribam” (på engelska). https://castbox.fm/episode/Episode-11-Angellica-Aribam-id1427609-id114364762. Läst 10 november 2022. 
  29. ^ ”Morning coffee with Manipuri youth leader Angellica Aribam on Women's Day” (på engelska). Arkiverad från originalet den 4 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190704000241/https://www.asiavillenews.com/article/womens-day-angellica-aribam-manipuri-political-activist-2659. Läst 10 november 2022. 
  30. ^ ”At BHU, Women are Being Restricted by RSS's Chains” (på engelska). https://thewire.in/gender/bhu-rsss-new-education-lab-open-gender-discrimination. Läst 10 november 2022. 
  31. ^ ”BHU, now a RSS laboratory, has become a hell-hole for female students”. 9 februari 2017. https://www.altnews.in/bhu-now-rss-laboratory-become-hell-hole-female-students/. 
  32. ^ ”Hemlines of Control: Draconian dress codes imposed on women students across India” (på engelska). 2 oktober 2016. https://www.dnaindia.com/lifestyle/report-hemlines-of-control-draconian-dress-codes-on-women-students-across-india-2260463. Läst 10 november 2022. 
  33. ^ [a b] ”NE Bids for Separate Time Zone » Northeast Today” (på engelska). Arkiverad från originalet den 1 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190701120117/https://www.northeasttoday.in/ne-bids-for-separate-time-zone/. Läst 10 november 2022. 
  34. ^ ”Should India have two time zones? National timekeeper adds new arguments” (på engelska). 16 mars 2019. https://indianexpress.com/article/explained/should-india-have-two-time-zones-national-timekeeper-adds-new-arguments-5408216/. Läst 10 november 2022. 
  35. ^ ”The missing women – the Embassy organises seminar on female participation in Indian politics” (på engelska). Arkiverad från originalet den 1 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190701114544/https://www.norway.no/en/india/norway-india/news-and-events/new-delhi/news/the-missing-women--the-embassy-organises-seminar-on-female-participation-in-indian-politics/. Läst 10 november 2022. 
  36. ^ ”Women politicians pitch for reservation in Parliament” (på engelska). https://www.timesnownews.com/mirror-now/in-focus/article/brinda-karat-cpim-women-politicians-renuka-chowdhury-congress-trinamool/210923. Läst 10 november 2022. 
  37. ^ ”The Caravan: May 2018” (på engelska). Delhi Press Magazines. 8 maj 2018. https://books.google.com/books?id=oBpaDwAAQBAJ&q=angellica+aribam&pg=PA28. Läst 10 november 2022. 
  38. ^ ”Why Indian Politics Needs a Sisterhood, by Angellica Aribam” (på engelska). 22 maj 2019. https://www.shethepeople.tv/news/indian-politics-needs-sisterhood-angellica-aribam/amp. Läst 10 november 2022. 
  39. ^ ”Angellica Aribam”. https://www.vitalvoices.org/people/angellica-aribam/. 
  40. ^ ”How to get more women in government” (på engelska). https://apolitical.co/solution_article/its-too-lonely-at-the-top-for-women-in-government/. Läst 10 november 2022. 
  41. ^ [a b] ”Vital Voices” (på itlienska). 22 november 2018. http://cultura.055055.it/eventi-notizie/vital-voices. Läst 10 november 2022. 
  42. ^ Portalegiovani, Redazione. ”Vital Voices: convegno sulla leadership femminile in Palazzo Vecchio” (på italienska). portalegiovani.comune.fi.it. https://portalegiovani.comune.fi.it/pogio/news_publish/primopiano_dettaglio.php?ID_REC=16537. Läst 10 november 2022. 
  43. ^ Team, S. T. P. (22 maj 2019). ”Why Indian Politics Needs A Sisterhood, By Angellica Aribam” (på engelska). https://www.shethepeople.tv/news/indian-politics-needs-sisterhood-angellica-aribam. Läst 10 november 2022.