Djur

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Animalia)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Djur
Animal diversity October 2007.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjurriket
Animalia
Vetenskapligt namn
§ Animalia
AuktorLinné, 1758
Stammar
Se systematik
Synonymer
Metazoa (flercelliga djur)
Hitta fler artiklar om djur med

Djur (Animalia, Metazoa) är flercelliga organismer som kännetecknas av att de är rörliga och heterotrofa, det vill säga får sin energi från föda, och utgör ett rike inom klassificeringen av levande organismer. Med få undantag har djur muskler, ett nervsystem, och inre hålrum i kroppen, ämnat för nedbrytning av födan.

Som heterotrofa organismer är djur inte självnärande, det vill säga de kan inte som växterna producera och tillgodogöra sig kolhydrater genom fotosyntes utan måste få sin energi från föda genom att konsumera andra organismer med energiinnehåll. Till skillnad från växterna och andra flercelliga organismer som svampar har djurs celler inga cellväggar. Djurceller avgränsas av cellmembran och som skydd och stadga åt djurkroppen har varierande strukturer utvecklats inom olika grupper av djur, till exempel inre skelett, hud, skal, yttre exoskelett och hydrostatiskt skelett.

Djuren tros ha utvecklats under prekambrium ur flagellater, en grupp inom protisterna. Jordens äldsta djur tros vara kammaneterna.[1]

Människan är ett djur, i begreppets alla vetenskapliga definitioner, men i dagligt tal och i exempelvis juridiska sammanhang används begreppet djur ofta i meningen "djur förutom människan".[2]

Läran om djurriket kallas zoologi.

Djurrikets klassificering[redigera | redigera wikitext]

Klassificeringen av liv i riken har förändrats över tid och det har även lett till förändring av vilka organismer som tillhör djurriket. I tidig systematik räknades exempelvis så kallade encelliga djur, urdjuren eller protozoer, till djurriket. I nutida systematik räknas inte protozoer till djurriket utan förs till gruppen protister. Det innebär att djurriket är synonymt med flercelliga djur (vetenskapligt namn Metazoa).[3]

Flercelliga djur[redigera | redigera wikitext]

Det finns idag ungefär 1,4 miljoner kända arter av (flercelliga) djur, som varierar i storlek mellan 10 μm (mikrometer) och 30 meter. De gener som förenar alla djur tros ha en gemensam ana som uppstod för cirka 650 miljoner år sedan, under Ediacara-perioden, då Ediacarafaunan levde, vilket är de äldsta kända flercelliga organisermerna. De besynnerliga arterna Dickinsonia costata och Trichoplax adhaerens är exempel på flercelliga organismer som har klassificerats som mycket tidiga djur.

Gemensamt för alla (flercelliga) djur är bland annat att det finns så kallade desmosomer, det vill säga cellstrukturer av proteiner vars funktion är att binda samman cellerna rent fysiskt och som därmed ger vävnaden ökad stabilitet och motstånd mot mekanisk stress; att cellerna skiljer ut ett proteinlager (extracellulär matrix) vid sin basis; och att minst en uppsättning av Hox-gener är närvarande. De mer kända egenskaperna (stor rörlighet, nervsystem, epiteler, kroppshåla, cirkulations- och andra organ) uppstod däremot senare i djurs evolution. Flercelliga djur är vidare de enda flercelliga organismer som saknar cellvägg.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Djurriket indelas i stammar:[4]

Artantal i djurrikets stammar[redigera | redigera wikitext]

Stammar inom djurriket
Svenskt namn Vetenskapligt namn Antal arter i världen Antal arter i Sverige
Svampdjur Porifera &&&&&&&&&&&05000.&&&&&05 000 &&&&&&&&&&&&0130.&&&&&0130
Kammanet Ctenophora &&&&&&&&&&&&0100.&&&&&0100 &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03
Nässeldjur Cnidaria &&&&&&&&&&010000.&&&&&010 000 &&&&&&&&&&&&0182.&&&&&0182
Placozoer Placozoa &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
Myxozoer Myxozoa &&&&&&&&&&&01300.&&&&&01 300 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "?".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "?"?
Acoeler Acoelomorpha 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "?".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "?"? 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "?".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "?"?
Bukhårsdjur Gastrotricha &&&&&&&&&&&&0700.&&&&&0700 &&&&&&&&&&&&&015.&&&&&015
Ringbärare Cycliophora &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02 &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01
Käkmaskar Gnathostomulida 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "?".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "?"? &&&&&&&&&&&&&014.&&&&&014
Hjuldjur Rotifera &&&&&&&&&&&02000.&&&&&02 000 &&&&&&&&&&&&0500.&&&&&0500
Dvärgkäkmaskar Micrognathozoa &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
Hakmaskar Acanthocephala &&&&&&&&&&&01000.&&&&&01 000 &&&&&&&&&&&&&030.&&&&&030
Pilmaskar Chaetognatha &&&&&&&&&&&&0120.&&&&&0120 &&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08
Pansarmaskar Kinorhyncha &&&&&&&&&&&&0150.&&&&&0150 &&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08
Korsettdjur Loricifera &&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
Snabelsäckmaskar Priapulida &&&&&&&&&&&&&016.&&&&&016 &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02
Rundmaskar Nematoda &&&&&&&&&&025000.&&&&&025 000 &&&&&&&&&&&01000.&&&&&01 000
Tagelmaskar Nematomorpha &&&&&&&&&&&&0300.&&&&&0300 &&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05
Leddjur Arthropoda &&&&&&&&01200000.&&&&&01 200 000 &&&&&&&&&&030000.&&&&&030 000
Trögkrypare Tardigrada &&&&&&&&&&&&0600.&&&&&0600 &&&&&&&&&&&&&065.&&&&&065
Klomaskar Onychophora &&&&&&&&&&&&&070.&&&&&070 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
Rhombozoer Rhombozoa &&&&&&&&&&&&&080.&&&&&080 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "?".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "?"?
Stavsimmare Orthonectida &&&&&&&&&&&&&030.&&&&&030 0Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "?".Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "?"?
Plattmaskar Platyhelminthes &&&&&&&&&&016000.&&&&&016 000 &&&&&&&&&&&&0830.&&&&&0830
Blötdjur Mollusca &&&&&&&&&0100000.&&&&&0100 000 &&&&&&&&&&&&0570.&&&&&0570
Stjärnmaskar Sipuncula &&&&&&&&&&&&0320.&&&&&0320 &&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011
Slemmaskar Nemertea &&&&&&&&&&&01000.&&&&&01 000 &&&&&&&&&&&&&060.&&&&&060
Ringmaskar Annelida &&&&&&&&&&015000.&&&&&015 000 &&&&&&&&&&&&0500.&&&&&0500
Skedmaskar Echiura &&&&&&&&&&&&0150.&&&&&0150 &&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04
Bägardjur Entoprocta &&&&&&&&&&&&0150.&&&&&0150 &&&&&&&&&&&&&024.&&&&&024
Mossdjur Bryozoa &&&&&&&&&&&05000.&&&&&05 000 &&&&&&&&&&&&0180.&&&&&0180
Armfotingar Brachiopoda &&&&&&&&&&&&0350.&&&&&0350 &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03
Hästskomaskar Phoronida &&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020 &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03
Tagghudingar Echinodermata &&&&&&&&&&&07000.&&&&&07 000 &&&&&&&&&&&&&070.&&&&&070
Svalgsträngsdjur Hemichordata &&&&&&&&&&&&0100.&&&&&0100 &&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05
Ryggsträngsdjur Chordata &&&&&&&&&&060000.&&&&&060 000 &&&&&&&&&&&&0740.&&&&&0740

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”G-P 2008 04 08 "Här är världens första djur"”. Arkiverad från originalet den 11 december 2009. https://web.archive.org/web/20091211185230/http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.105271-har-ar-varldens-forsta-djur. Läst 23 november 2009. 
  2. ^ Djurskyddslag (1988:534)
  3. ^ Svensk taxonomisk databas. Djur, TaxonId: 5000001
  4. ^ Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. 2005. Artdatabanken, SLU, Uppsala, ISBN 91-88506-50-9

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  • Wikispecies-logo.svg Wikispecies har information om Djur.
  • Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Djur.
  • Wiktionary small.svg Wiktionary har ett uppslag om djur.
  • Wikidata-logo.svg Wikidata har data som rör Djur.
  • Tree of Life web project: Discussion of Phylogenetic Relationships Citat: "...Due to new evidence from developmental biology and molecular phylogenetics, ideas about bilaterian relationships have undergone a major paradigm shift within the last decade. The new hypotheses shown in the tree above are now widely accepted, but there are also many sceptics who emphasize the pitfalls and inconsistencies associated with the new data. One of the most prominent alternative views based on morphological evidence is championed by Nielsen (2001)..."