Ann Linde

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ej att förväxla med Anna Lindh.
Ann Linde

Ann Linde i september 2016

Innehar ämbetet
Tillträdde ämbetet 
10 september 2019
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Stefan Löfven
Företrädare Margot Wallström

Ämbetsperiod
25 maj 2016–10 september 2019
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Stefan Löfven
Företrädare Mikael Damberg
Efterträdare Anna Hallberg

Ämbetsperiod
25 maj 2016–21 januari 2019
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Stefan Löfven
Företrädare Margot Wallström
Efterträdare Hans Dahlgren

Ämbetsperiod
21 januari 2019–10 september 2019
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Stefan Löfven
Företrädare Margot Wallström
Efterträdare Anna Hallberg

Född Ann Christin Linde
4 december 1961 (59 år)
Helsingborg, Skåne
Nationalitet Sverige
Politiskt parti Socialdemokraterna
Alma mater Stockholms universitet (B.A.)
Make Mats Eriksson
(sedan 1989)

Ann Christin Linde, född 4 december 1961 i Gustav Adolfs församling i Helsingborg,[1] är en svensk politiker för Socialdemokraterna. Hon är Sveriges utrikesminister sedan 10 september 2019. Från och med 1 januari till och med 31 december 2021 är hon ordförande för OSSE, organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.[2]

Från 25 maj 2016 till 21 januari 2019 var hon EU- och handelsminister i regeringen Löfven I. Tidigare har hon arbetat som statssekreterare hos inrikesminister Anders YgemanJustitiedepartementet.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Linde har studerat statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi vid Stockholms universitet. År 1994 avlade hon filosofie kandidatexamen i statsvetenskap.

Under hela 1990-talet arbetade hon på Regeringskansliet, bland annat som departementssekreterareCivildepartementet och som politiskt sakkunnig hos EU- och handelsminister Mats HellströmUtrikesdepartementet och hos försvarsminister Björn von SydowFörsvarsdepartementet.

Linde var 2013–2014 chef för den internationella avdelningen vid Europeiska socialdemokratiska partiet i Bryssel, en paraplyorganisation för alla socialdemokratiska partier i EU. Hon har tidigare varit internationell sekreterare vid Socialdemokratiska partiet i Sverige från 2000 till 2013. Under samma period satt hon i styrelsen för Olof Palmes Internationella Center, sista tiden som vice ordförande.

Som statssekreterare på Justitiedepartementet var hon en av de första i Regeringskansliet som fick del av informationen från Säkerhetspolisen om att Transportstyrelsen i samband med en upphandling tillgängliggjort känslig information för personal från utlandet som inte var säkerhetskontrollerade. När detta kom ut i media sommaren 2017 ledde det till hård kritik från den borgerliga oppositionen och Sverigedemokraterna samt efter nya uppgifter och avslöjanden slutligen även en regeringsombildning (men inom ramen för samma regeringskoalition som tidigare, det vill säga Socialdemokraterna och Miljöpartiet).[3][4]

Utrikespolitiska ställningstaganden[redigera | redigera wikitext]

Ordförandeskap för OSSE 2021

Vid OSSE:s ministerrådsmöte i Bratislava, 5–6 december 2019, beslutade de 57 deltagande staterna enhälligt att Sverige och Ann Linde skulle ta över rollen som ordförande i OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa 2021.[2] Organisationens uppdrag är att stärka förtroende och samarbete mellan deltagarstaterna i syfte att förebygga konflikter men också verka för konfliktlösning i de fall då kriser uppstått.

Linde har framhållit organisationens betydelse för att säkerställa fred och trygghet genom att medlemsstaterna kan utkräva ansvar gentemot varandra, men också möjligheten att bidra till konfliktlösning i bland annat Nagorno-Karabach, Ukraina, Moldavien, Georgien och Belarus. Det är andra gången Sverige håller ordförandeskapet för OSSE. Under 1993 var den moderata utrikesministern Margaretha af Ugglas ordförande för organisationen.


Israel och Palestina

Linde har i media beskrivits som Palestinavän.[5][6] Hon fick 2011 utmärkelsen "årets Palestinavän" av Palestinska föreningen.[5][6] Hon har sagt att hon står bakom regeringens erkännande av Palestina år 2014.[7] När hon tillträdde som utrikesminister uttryckte Linde en vilja till förbättrade relationer till Israel. Ann Linde har uttryckt att Israel självklart ska ha rätt till säkra och erkända gränser.[8] Samtidigt har Linde kritiserat israeliska planer på annektering av delar av Västbanken.[9]


Säkerhetspolitik och svensk alliansfrihet

Ann Linde förespråkar svenskt samarbete med bland annat Nato och ett tätt samarbete med Finland, men menar att alliansfriheten tjänar Sverige väl. Hon har också argumenterat för att Sveriges säkerhetspolitiska linje ska vara långsiktig, förutsägbar och präglas av kontinuitet.[10]


Belarus

Linde har arbetat för en demokratisering av Belarus sedan början av 2000-talet. Som internationell sekreterare var hon delaktig i kampanjen StopLuka för ett fritt Belarus år 2000, samt arrangerade en visning av Lukas Modysons film Lilja 4-ever i Belarus år 2003.[11]

Den 25 november 2019 skrev Linde en debattartikel om att Utrikesdepartementet skulle byta benämning från Vitryssland till Belarus.[12] Som utrikesminister har Linde stöttat EU-sanktioner mot Belarus, med hänvisning till bristande demokratiska processer.[13] I november 2020 träffade Ann Linde den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja.[14]


Fördömande av Turkiets attack mot nordöstra Syrien

Ann Linde har fördömt Turkiets attack mot nordöstra Syrien 2019. På möte med EU:s utrikesministrar 15 oktober 2019 drev Linde på för att EU-länder skulle stoppa vapenexport till Turkiet.[15] I oktober 2020 genomförde Linde ett besök till Ankara för att träffa den politiska oppositionen och den turkiske utrikesministern Mevlut Cavusoglu. Under en presskonferens mellan Linde och Cavusoglu anklagades den svenska utrikesministern av sin turkiske motpart att stötta kurdiska militanta grupper och uppmanades avstå från att uppmana Turkiet att avsluta sin militära intervention i nordöstra Sryien. Ann Linde svarade då: ”Jag är din gäst. Jag vill inte debattera med dig. Men jag önskar att alla i Turkiet får möjligheten att uttrycka sina åsikter lika öppet som du gör här.” [16][17]


Demokratiarbete

Utrikesdepartementets demokratisatsning lanserades i utrikesdeklarationen 2019, som ett svar på att demokratin var på tillbakagång i världen.[18] I en debattartikel från 2020 menade Ann Linde att Sverige hade ett särskilt ansvar för att stå upp för demokratin i världen. Hon argumenterade också för att socio-ekonomiska klyftor och stöd för auktoritära ledare hänger ihop.[19]

Som en del av demokratisatsningen aviserade Linde i februari 2021 att Utrikesdepartementet skulle stärka stödet för fackligt aktiva i världen, bland annat genom att utse pilotambassader och genomföra utbildningsinsatser i utrikesförvaltningen.[20] [21]


Feministisk utrikespolitik

Ann Linde menar att hon alltid varit feminist.[22] Som utrikesminister har Linde drivit på för bland annat rätten till sexuell och reproduktiv hälsa  och att inkludera kvinnor i fredsprocesser.[23] I maj 2020 skrev Ann tillsammans med sin spanska utrikesministerkollega Arancha Gonzales att världens respons mot Covid-19 också måste ta hänsyn till genus, de menade att kvinnor drabbas särskilt hårt.[24]

Som handelsminister lanserade Linde en "feministisk handelspolitik" under 2019, handelspolitiken behövde jämställdhetsintegreras menade hon.[25]


EU

I utrikesdeklarationen 2020 sade utrikesminister Ann Linde att ”EU är vår viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena”.[26]

Ann Linde var engagerad för att få Socialdemokraterna att vara positiva till ett medlemskap i EU på 1990-talet.[27]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Ann Linde är sedan 1989 gift med Mats Eriksson[28] (född 1957).[1] De har två barn.[28]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 9789188366917 
  2. ^ [a b] Regeringskansliet, Regeringen och (15 januari 2021). ”Utrikesminister Ann Linde invigde året som ordförande i OSSE 2021”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/artiklar/2021/01/utrikesminister-ann-linde-invigde-aret-som-ordforande-i-osse-2021/. Läst 11 mars 2021. 
  3. ^ ”Transportstyrelsens IT-affär: Detta har hänt”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/transportstyrelsens-sakerhetsskandal-detta-har-hant. Läst 5 augusti 2017. 
  4. ^ Nilsson, Owe. Ann Linde: Jag fick informationen 2015. Länstidningen 4 augusti 2017.
  5. ^ [a b] Prisad Palestinavän”. Dagens Nyheter. 22 november 2011. http://www.dn.se/nyheter/sverige/prisad-palestinavan/. Läst 9 september 2019. 
  6. ^ [a b] Holmqvist, Anette (22 november 2011). ”Ann Linde – en sann palestinavän”. Aftonbladet. http://bloggar.aftonbladet.se/politikerkollen/2011/11/ann-linde-en-sann-palestinavan/. Läst 9 september 2019. 
  7. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (30 oktober 2014). ”Därför erkänner Sverige i dag Staten Palestina”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/debattartiklar/2014/10/darfor-erkanner-sverige-i-dag-staten-palestina/. Läst 11 mars 2021. 
  8. ^ Wicklén, Johan (6 oktober 2019). ”Ann Linde: Hade hellre sett att vi haft en bättre relation med Israel”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ann-linde-hade-hellre-sett-att-vi-haft-en-battre-relation-med-israel. Läst 11 mars 2021. 
  9. ^ TT, Peter Wallberg / (2 juli 2020). ”Linde varnar för israelisk annektering”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/linde-varnar-for-israelisk-annektering. Läst 11 mars 2021. 
  10. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (11 januari 2021). ”Tal av utrikesminister Ann Linde vid Folk och Försvars rikskonferens”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/tal/2021/01/tal-av-utrikesminister-ann-linde-vid-folk-och-forsvars-rikskonferens/. Läst 11 mars 2021. 
  11. ^ Söderström, Jan (20 augusti 2020). ”Lång S-kamp för demokrati i Belarus”. Aktuellt i Politiken. https://aip.nu/2020/08/20/lang-s-kamp-for-demokrati-i-belarus/. Läst 11 mars 2021. 
  12. ^ ”DN Debatt. ”UD byter i dag benämning från Vitryssland till Belarus””. DN.SE. 24 november 2019. https://www.dn.se/debatt/ud-byter-i-dag-benamning-fran-vitryssland-till-belarus/. Läst 11 mars 2021. 
  13. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Ytterligare åtgärder mot Belarus Svar på skriftlig fråga 2020/21:703 Utrikesminister Ann Linde (S) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svar-pa-skriftlig-fraga/ytterligare-atgarder-mot-belarus_H812703. Läst 11 mars 2021. 
  14. ^ ”Ann Linde träffar Belarus oppositionsledare”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/x348BQ. Läst 11 mars 2021. 
  15. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (15 oktober 2019). ”EU:s utrikesministrar fördömde turkisk militäroffensiv”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/artiklar/2019/10/eus-utrikesministrar-fordomde-turkisk-militaroffensiv/. Läst 11 mars 2021. 
  16. ^ ”Turkish, Swedish ministers trade swipes in tense meeting”. AP NEWS. 13 oktober 2020. https://apnews.com/article/turkey-mevlut-cavusoglu-sweden-stockholm-greece-325b416f2b735eb69658dfa671b0d941. Läst 11 mars 2021. 
  17. ^ ”Swedish FM assails Turkey’s freedoms record |” (på engelska). AW. https://thearabweekly.com/swedish-fm-assails-turkeys-freedoms-record. Läst 11 mars 2021. 
  18. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (22 november 2019). ”Demokratisatsningen tar form”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/artiklar/2019/11/demokratisatsningen-tar-form/. Läst 11 mars 2021. 
  19. ^ DEBATT: ”Sverige har ett särskilt ansvar för demokratin””. Svenska Dagbladet. 2 januari 2020. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/sverige-har-ett-sarskilt-ansvar-for-demokratin. Läst 11 mars 2021. 
  20. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (22 februari 2021). ”Anförande av utrikesminister Ann Linde vid lanseringen av LO:s internationella strategi 19 februari 2021”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/tal/2021/02/anforande-av-utrikesminister-ann-linde-vid-lanseringen-av-los-internationella-strategi-19-februari-2021/. Läst 11 mars 2021. 
  21. ^ ”Regeringen satsar på att stärka stödet för fackligt arbete i världen”. Union to Union. https://www.uniontounion.org/regeringen-satsar-pa-att-starka-stodet-fackligt-arbete-i-varlden. Läst 11 mars 2021. 
  22. ^ ”Ann Linde om relationen med Kina: ”Problematiskt””. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/ann-linde-om-relationen-med-kina-problematiskt/. Läst 11 mars 2021. 
  23. ^ ”DEBATT: Världen behöver mer feministisk politik”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/rAKMQw. Läst 11 mars 2021. 
  24. ^ Linde, Ann (8 maj 2020). ”The Pandemic’s Gender Imperative | by Ann Linde & Arancha González” (på engelska). Project Syndicate. https://www.project-syndicate.org/commentary/covid19-pandemic-gender-differences-by-ann-linde-and-arancha-gonzalez-2020-05. Läst 11 mars 2021. 
  25. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (1 augusti 2019). ”Regeringen satsar på feministisk handelspolitik”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/08/regeringen-satsar-pa-feministisk-handelspolitik/. Läst 11 mars 2021. 
  26. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (12 februari 2020). ”Utrikesdeklarationen”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/tal/2020/02/utrikesdeklarationen-2020/. Läst 11 mars 2021. 
  27. ^ ”Ann Linde: Ur askan i elden”. Di Weekend. 26 mars 2020. http://weekend.di.se/intervjuer/ann-linde-ur-askan-i-elden. Läst 11 mars 2021. 
  28. ^ [a b] Hon blir årets 1:a majtalare i Finspång Arkiverad 7 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine. Folklbladet 28 mars 2002. Åtkomst 7 augusti 2017.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Mikael Damberg
Sveriges handelsminister
2016–2019
Efterträdare:
Företrädare:
(Delat ansvar)
Stefan Löfven
Margot Wallström
Sveriges EU-minister
2016–2019
Efterträdare:
Hans Dahlgren
Företrädare:
Margot Wallström
Minister med ansvar för Nordiskt samarbete
2019–2019
Efterträdare:
Anna Hallberg
Företrädare:
Margot Wallström
Sveriges utrikesminister
2019–
Efterträdare:
Innehar fortfarande posten