Anna Greta Wide

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Anna Greta Wide
Anna Greta Wide, ungdomsbild.
Anna Greta Wide, ungdomsbild.
Född4 december 1920
Göteborg
Död28 augusti 1965 (44 år)
Göteborg
YrkeFörfattare
NationalitetSvensk Sverige
SpråkSvenska
Verksam19421964
GenrerPoesi

Anna Greta Wide, född 4 december 1920 i Göteborg, död 28 augusti 1965 i Göteborg, var en svensk poet. Hon skrev sex diktsamlingar och var aktiv från tidigt 1940-tal. Bland hennes inspirationskällor fanns Karin Boye, Gunnar Ekelöf och Søren Kierkegaard.

Våren 2020 tillägnades hon den första digitala utställningen i Diktens museum, Litteraturbankens nya initiativ.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Anna Greta Wide föddes 4 december 1920 i Göteborg. Hon var dotter till folkskolläraren Otto Wide och hans hustru Annie Kjellmer. Hon gick på latinlinjen vid Göteborgs högre allmänna läroverk för flickor.[1] Efter studentexamen 1940 fortsatte hon sina studier vid Göteborgs högskola där hon bland annat läste litteraturhistoria. Kerstin Anér och Lars Ulvenstam hörde till studiekamraterna.[2] Hon skrev en uppsats om Elin Wägners stil.[3] 1949 blev hon filosofie kandidat och 1951 filosofie magister i nordiska språk, engelska, litteraturhistoria och pedagogik.[4]

Anna Greta Wide fick sina två första diktsamlingar publicerade under studietiden. Efter avlagd examen 1951 var hon verksam som adjunkt vid Kungsbacka samrealskola och från 1957 vid Göteborgs kommunala realskola och ett par år därefter vid Göteborgs praktiska kommunala realskola.[2] [4]

Wide insjuknade i cancer 1963 och vårdades på Jubileumskliniken vid Sahlgrenska sjukhuset. Hon avled 28 augusti 1965 och jordfästes den 3 september vid S:t Olofs kapell i Kviberg.[4]

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Anna Greta Wide fick sin första diktsamling Nattmusik utgiven som 22-åring 1942 på Norstedts förlag. Då hade hon skrivit dikter sedan tonårstiden och ett par år tidigare fått en diktsamling refuserad av Bonniers förlag.[5] Några av dessa dikter återfinns i samlingsvolymen Dikter, 1989. Under gymnasietiden deltog hon i en rikstävling med en dikt om Afrodite. Tidiga litterära förebilder var Harriet Löwenhjelm och Karin Boye.[6] Musiken spelade en stor roll för Anna Greta Wide.[7] "Varför skall man använda ord överhuvudtaget, när allt sägs så mycket bättre i musik! " skall hon ha sagt till Kerstin Anér.[2] Titeln på den följande diktsamlingen Orgelpunkt, 1945 syftar på en musikterm som innebär en utdragen ton som ligger kvar medan övriga stämmor rör sig vidare. Titeldikten är skriven som en replik till en dikt av Gunnar Ekelöf från Färjesång 1941.[6] Gunnar Ekelöf skriver ”En värld är varje människa, befolkad / av blinda varelser i dunkelt uppror.” Anna Greta Wide börjar diktsamlingen med "En människosjäl är en fuga / av trotsiga stämmor, som stiga / ur djupen som locka och suga."

De båda tidiga diktsamlingarna mottogs väl av kritikerna och gavs ut i flera upplagor. Efter ett längre uppehåll kom nästa diktsamling 1955, Dikter i juli och året därpå Broar. Naturmotiv från västkusten förekommer liksom antydan om en personlig relation som slutar i saknaden efter en älskad människa som dött.[7][2] I dessa dikter använder Anna Greta Wide fri vers och nya former.[8]

I de senare diktsamlingarna, Kyrie 1960 och Den saliga osäkerheten 1964, framträder tydligare den religiösa sidan hos Anna Greta Wide. Centralt för henne är bönen som i de tidigare dikterna varit riktade till "livet" men som senare mera talar till ett "Du", en utveckling förenlig med den kristna mystiken.[2] Även i den sista diktsamlingen replikerar författaren till Gunnar Ekelöfs diktning: "Den saliga osäkerheten/ Den osäkra saligheten / Den osaliga säkerheten/ Den säkra osaligheten ..." Gunnar Ekelöf skriver "Den gamla hemliga skadligheten/ Den gamla saliga flabbigheten/ Den gamla skadliga skabbigheten/ Den gamla skabbiga saligheten ..."[6]

I de senare samlingarna finns också inslag av ironiskt hållna dikter i Kierkegaards anda.[9][10]

I samlingen Nattmusik har Anna Greta Wide översatt och inkluderat dikter av Eduard Mörike, Rainer Maria Rilke och Percy Bysshe Shelley.[11] Anna Greta Wide översatte dessutom en roman av den tyske författaren Bruno Frank (Dottern, 1943).[12]

Flera dikter av Anna Greta Wide är tonsatta.[13]

Våren 2020 tillägnades hon den första digitala utställningen i Diktens museum, Litteraturbankens nya initiativ. Titeln Frihet & sanning valdes för att spegla det frihetsbehov och det sanningskrav som styrde hennes liv och arbete.[14] Hösten 2020 planeras en återutgivning av författarens verk.[10]

Urval och samlingar[redigera | redigera wikitext]

Redaktör[redigera | redigera wikitext]

  • Det unga Göteborg 1944 : dikter från Göteborgs högskolas studentkår / samlade och utg. av Martin S. Allwood och Gösta Gillberg i samråd med Anna-Greta Wide. Göteborg. 1944. Libris länk 

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”skbl.se - Anna Greta Wide”. skbl.se. http://skbl.se/sv/artikel/AnnaGretaWide. Läst 18 augusti 2020. 
  2. ^ [a b c d e] Anér, Kerstin. Anna Greta Wide Dikter Inledning. Bra lyrik. Höganäs, Bra Böcker. sid. 7-15 
  3. ^ ”Litteraturbanken | Svenska klassiker som e-bok och epub”. litteraturbanken.se. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/WideAG/titlar/WideUppsatsW%C3%A4gnerMS/sida/9/faksimil. Läst 18 augusti 2020. 
  4. ^ [a b c] ”Livet och dikten. En essä – Diktens museum”. https://litteraturbanken.se/diktensmuseum/wide-en-inledning/anna-greta-wide-livet-och-dikten/. Läst 18 augusti 2020. 
  5. ^ Vallquist, Gunnel. ”Förord”. i Gunnel Vallquist. Anna Greta Wide Dikter. sid. 5,. ISBN ISBN 91-1-881572-3 
  6. ^ [a b c] Jag är Apollons träd - Nordic Women's Literature”. Nordic Women's Literature. 4 januari 2011. https://nordicwomensliterature.net/se/2011/01/04/jag-ar-apollons-trad/. Läst 4 mars 2018. 
  7. ^ [a b] Delblanc, Sven (1999). Rösten som tystnade.. "Den svenska litteraturen del 3". Albert Bonniers förlag. sid. 232. ISBN 91-0-056775-2 
  8. ^ Nationalencyklopedin. "volym 19". Bra Böcker. 1996. sid. 416. ISBN 91-7133-426-2 
  9. ^ Ingrid Malmros (1972). Ulf Wittrock. red. ””Leva i tvivlets värld, med omvända förtecken””. Samlaren (Svenska Litteratursällskapet) Årgång 93: sid. 126 (38). http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1243895/FULLTEXT01.pdf. 
  10. ^ [a b] ”Podarkiv – Örnen och Kråkan”. http://ornenochkrakan.se/podarkiv/. Läst 10 mars 2020. 
  11. ^ ”Litteraturbanken | Svenska klassiker som e-bok och epub”. litteraturbanken.se. https://litteraturbanken.se/forfattare/WideAG/titlar. Läst 4 mars 2018. 
  12. ^ Frank, Bruno (1943). Dottern. Norstedt. http://libris.kb.se/bib/1397836. Läst 30 augusti 2019 
  13. ^ ”LIBRIS - sökning: WFRF:(Wide Anna Greta 1920 196...”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/hitlist?q=WFRF:(Wide+Anna+Greta+1920+1965)&d=libris&m=10&p=1&hist=true&noredirect=true. Läst 4 mars 2018. 
  14. ^ ”Diktens museum – Litteraturbankens digitala utställningar”. https://litteraturbanken.se/diktensmuseum/. Läst 11 augusti 2020. 

Allmänna källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]